Mediekonvergens och innehållsdivergens
Rubriken är hämtad från en intressant artikel från MedieSverige 2007 : statistik och analys, också en publikation från Nordicom. Artikeln diskuterar det nya medielandskapet där digitaliseringen, enligt författarna, har skapat en medierevolution jämförbar med skrivkonsten och boktryckarkonsten.
Medielandskapet förändras genom att gränserna mellan olika medier blir allt svårare att dra. Medierna konvergerar. Samtidigt sprids samma innehåll med hjälp av olika medier. Det är inte bundet på samma sätt till en medieform. Du kan lyssna på nyheter i mobilen, MP3-spelaren, radion eller TV:n. Innehållet divergerar. Artikelförfattarna hänvisar bl.a. till Henry Jenkins bok Convergence Culture. Den här utvecklingen får naturligtvis samhälleliga konsekvenser. I artikeln analyserar författarna detta från olika perspektiv. Intressant ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är hur olika textuella miljöer relaterar till varandra och förändras och hur dessa skiftningar påverkar innehåll och budskap.
Ett exempel som artikelförfattarna tar upp är ungdomars nyhetsinhämtning. Ny forskning visar att informationen kommer från många olika källor varav traditionell nyhetsförmedling är en mindre del. Så här skriver Irene Costera Meijer i The paradox of popularity, How young people experience the news (2007):
Our research supports the suggestion by Steven Johnson (2006) that the popular media have sharpened young people?s minds by continuously confronting them with a steady stream of increasingly complex and multi-layered stories. More and more people have become accustomed to multi-tasking and are able to keep up with a much higher visual pace, open endings, a broad range of characters, styles, multiple-threaded narratives and complex subject matter. News should adapt itself to the increasing media savvy and media literacy of its audience.
Detta visar att det journalistiska uppdraget, precis som läraruppdraget, måste förändras för att möta de krav som en yngre generation ställer om vi vill nå förståelse och kunskap. Det handlar inte om att förytliga varken nyhetsförmedling eller undervisning. Det gäller att hitta det formspråk som skapar möjligheter till kontinuitet i lärande och då kan vi inte tänka bort den miljö som barn och ungdomar växer upp i och formas av.
Medielandskapet förändras genom att gränserna mellan olika medier blir allt svårare att dra. Medierna konvergerar. Samtidigt sprids samma innehåll med hjälp av olika medier. Det är inte bundet på samma sätt till en medieform. Du kan lyssna på nyheter i mobilen, MP3-spelaren, radion eller TV:n. Innehållet divergerar. Artikelförfattarna hänvisar bl.a. till Henry Jenkins bok Convergence Culture. Den här utvecklingen får naturligtvis samhälleliga konsekvenser. I artikeln analyserar författarna detta från olika perspektiv. Intressant ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är hur olika textuella miljöer relaterar till varandra och förändras och hur dessa skiftningar påverkar innehåll och budskap.
Ett exempel som artikelförfattarna tar upp är ungdomars nyhetsinhämtning. Ny forskning visar att informationen kommer från många olika källor varav traditionell nyhetsförmedling är en mindre del. Så här skriver Irene Costera Meijer i The paradox of popularity, How young people experience the news (2007):
Our research supports the suggestion by Steven Johnson (2006) that the popular media have sharpened young people?s minds by continuously confronting them with a steady stream of increasingly complex and multi-layered stories. More and more people have become accustomed to multi-tasking and are able to keep up with a much higher visual pace, open endings, a broad range of characters, styles, multiple-threaded narratives and complex subject matter. News should adapt itself to the increasing media savvy and media literacy of its audience.
Detta visar att det journalistiska uppdraget, precis som läraruppdraget, måste förändras för att möta de krav som en yngre generation ställer om vi vill nå förståelse och kunskap. Det handlar inte om att förytliga varken nyhetsförmedling eller undervisning. Det gäller att hitta det formspråk som skapar möjligheter till kontinuitet i lärande och då kan vi inte tänka bort den miljö som barn och ungdomar växer upp i och formas av.
Nordicom och medieanvändningen i Sverige 2007
Nordicom har kommit med ny statistik vad gäller medieanvändning i Sverige, Mediebarometern 2007. Den visar att trenden från förra året håller i sig när det gäller internetanvändning bland ungdomar i 15-24 år om man jämför med TV och radio, även om internetanvändningen i minuter minskat något. Diagrammet nedan är gjort utifrån de siffror som redovisats i separata tabeller i Mediebarometern och visar tidsfördelningen (i genomsnitt) i minuter en vanlig dag mellan radio, TV och Internet.
Enligt Ulla Carlsson, professor och ansvarig för Nordicom, blir det nu intressant att följa vad som händer i åldersgruppen 25 - 44 år. Interntanvändningen ökar stadigt, men fortfarande ligger både radio och TV högre i antal minuter i denna åldersgrupp. Det blir intressant att följa om de ungas medievanor följer med upp i åren. "Mediebarometern 2007 tyder på att så är fallet," skriver man i pressmeddelandet.
Samtidigt säger man i förordet att det blir allt svårare att undersöka människornas medievanor. "Med dagens komplexa medielandskap och mediekultur blir det allt svårare att undersöka mediernas räckvidd och människornas medievanor. Det är många gånger svårt att skilja ut själva medieanvändningen."
Kanske är det så att det nu i brytningstid är intressant att följa den elektroniska medieutvecklingen i separata enheter, men på sikt kommer det knappast att vara intressant om man lyssnar på ett radioprogram över nätet, via Ipod eller en speciell radioapparat.
Enligt Ulla Carlsson, professor och ansvarig för Nordicom, blir det nu intressant att följa vad som händer i åldersgruppen 25 - 44 år. Interntanvändningen ökar stadigt, men fortfarande ligger både radio och TV högre i antal minuter i denna åldersgrupp. Det blir intressant att följa om de ungas medievanor följer med upp i åren. "Mediebarometern 2007 tyder på att så är fallet," skriver man i pressmeddelandet.
Samtidigt säger man i förordet att det blir allt svårare att undersöka människornas medievanor. "Med dagens komplexa medielandskap och mediekultur blir det allt svårare att undersöka mediernas räckvidd och människornas medievanor. Det är många gånger svårt att skilja ut själva medieanvändningen."
Kanske är det så att det nu i brytningstid är intressant att följa den elektroniska medieutvecklingen i separata enheter, men på sikt kommer det knappast att vara intressant om man lyssnar på ett radioprogram över nätet, via Ipod eller en speciell radioapparat.
Krav på lärarbehörighet
Den statliga utredningen Legitimation och skärpta behörighetsregler för lärare som Jörgen Ullenhag haft ansvar för är nu klar och har lämnats till regeringen. Enligt utredningens förslag ska det krävas legitimation med inriktning mot aktuell undervisning för att en lärare ska vara behörig att undervisa i skolan. Denna legitimation kan uppnås tidigast ett år efter examen och det kommer att bli Skolverkets ansvar att utfärda denna legitimation. Det är endast lärare med legitimation som självständigt kommer att kunna sätta betyg. Dessutom skärps reglerna för tillsvidareanställning genom att detta endast kommer att gälla för lärare med legitimation.
I utredningen finns också förslag om möjliga vägar för meritering, t.ex. man kan bli utnämnd till särskilt kvalificerad lärare för gott pedagogiskt utvecklingsarbete eller fördjupad utbildning t.ex. licentiatexamen. En gymnasielärare med doktorsexamen kan bli gymnasielektor.
Dessa förslag är välkomna i utbildningssystemet där andelen obehöriga lärare är oroväckande hög, framförallt i gymnasieskolan, men också i grundskolan. Naturligtvis uppkommer diskussion om kvaliteten i lärarutbildningen. Se t.ex. DN idag. Man kan fundera över resonemanget och den kunskap som DN verkar ha om lärarutbildning. Det är inte så idag att alla går igenom samma lärarutbildning. Däremot är diskussionen om hur man kan meritera sig för läraryrket viktig. Det kan finnas flera vägar. Det är bl.a. i detta perspektiv som kravet på lärarlegitimation blir intressant. Legitimeringen gör att kompetensen prövas ytterligare och då utifrån ett yrkesperspektiv.
Med all säkerhet kommer förslagen att medföra en ökad diskussion om vad som egentligen är lärarens professionella uppdrag och det kan bara vara positivt för kvaliteten i skolan.
I utredningen finns också förslag om möjliga vägar för meritering, t.ex. man kan bli utnämnd till särskilt kvalificerad lärare för gott pedagogiskt utvecklingsarbete eller fördjupad utbildning t.ex. licentiatexamen. En gymnasielärare med doktorsexamen kan bli gymnasielektor.
Dessa förslag är välkomna i utbildningssystemet där andelen obehöriga lärare är oroväckande hög, framförallt i gymnasieskolan, men också i grundskolan. Naturligtvis uppkommer diskussion om kvaliteten i lärarutbildningen. Se t.ex. DN idag. Man kan fundera över resonemanget och den kunskap som DN verkar ha om lärarutbildning. Det är inte så idag att alla går igenom samma lärarutbildning. Däremot är diskussionen om hur man kan meritera sig för läraryrket viktig. Det kan finnas flera vägar. Det är bl.a. i detta perspektiv som kravet på lärarlegitimation blir intressant. Legitimeringen gör att kompetensen prövas ytterligare och då utifrån ett yrkesperspektiv.
Med all säkerhet kommer förslagen att medföra en ökad diskussion om vad som egentligen är lärarens professionella uppdrag och det kan bara vara positivt för kvaliteten i skolan.
Mindmappa på nätet
Ett intressant tips från Myndigheten för skolutveckling och deras webbresurs IT för pedagoger. Det finns webbaserade program för att skapa mindmaps. Ett utmärkt hjälpmedel nu när fler och fler interaktiva skrivtalor installeras i våra klassrum. Vill du fördjupa dig i användning av mindmapps och dess historia så finns Tony Buzans hemsida.
Diskussion om Wikipedia i DN
I dagens och gårdagens DN finns en intressant diskussion om Wikipedia som illustrerar dels de delade meningar som finns om fenomenet som sådant, dels vilka frågeställningar som genereras av att Wikipedia faktiskt finns.
Två universitetslärare ger helt olika bilder av Wikipedia. I det ena fallet betraktas Wikipedia som ett verktyg i en medskapande kunskapsprocess, i det andra fallet enbart som ett uppslagsverk. I Henrik Berggrens signerade ledare i dagens DN får vi ytterligare en bild.
Kreativt och progressivt att se Wikipedia som en resurs i undervisningen. Peter Gill ser möjligheterna i ett gemensamt arbete. Samtidigt fås en förståelsen för vad Wikipedia egentligen är. Vad lär sig studenterna av Johan Vamstad? I stort sett ingenting, om det nu är rätt återgivet av DN. Och detta i en samhällsvetenskaplig utbildning. Wikipedia är ett av de mest spännande, omdebatterade, men också nyskapande fenomen i internets korta historia. Borde inte detta vara en del i samhällsvetskaplig utbildning? Att bara betrakta Wikipedia som ett uppslagsverk som inte kan användas begränsar synen. Att jämföra med andra typer av uppslagsverk begränsar förståelsen ännu mer.
Samma begränsande syn kommer fram hos Henrik Berggren i DN:s ledare. Han skriver bl.a. om vår okritiska syn på uppslagsverk i allmänhet. Har det egentligen med Wikipedia att göra? Och är det inte just det som Wikipedia sätter fingret på? Ska vi vara mer kritiska mot Wikipedia än mot andra typer av uppslagsverk. I Wikipedia kan jag i historiken och i diskussionen följa framväxten av innehållet i ett växelspel mellan olika användare. I andra typer av uppslagsverk ser jag bara det färdiga svaret, som kan ha föregåtts av en intensiv diskussion om avgränsningar och definitioner.
När det sedan gäller det konkreta exempel som Henrik Berggren lyfter fram så är det väl en utmärkt illustration till vikten av en källkritisk hållning. Denna hoax hade tydligen fått ligga sedan den 4 maj 2007, vilket naturligtvis är anmärkningsvärt lång tid. Användaren är nu avstängd från Wikipedia. Ska vi då av detta exempel dra slutsatsen att Wikipedia är oanvändbart?
Två universitetslärare ger helt olika bilder av Wikipedia. I det ena fallet betraktas Wikipedia som ett verktyg i en medskapande kunskapsprocess, i det andra fallet enbart som ett uppslagsverk. I Henrik Berggrens signerade ledare i dagens DN får vi ytterligare en bild.
Kreativt och progressivt att se Wikipedia som en resurs i undervisningen. Peter Gill ser möjligheterna i ett gemensamt arbete. Samtidigt fås en förståelsen för vad Wikipedia egentligen är. Vad lär sig studenterna av Johan Vamstad? I stort sett ingenting, om det nu är rätt återgivet av DN. Och detta i en samhällsvetenskaplig utbildning. Wikipedia är ett av de mest spännande, omdebatterade, men också nyskapande fenomen i internets korta historia. Borde inte detta vara en del i samhällsvetskaplig utbildning? Att bara betrakta Wikipedia som ett uppslagsverk som inte kan användas begränsar synen. Att jämföra med andra typer av uppslagsverk begränsar förståelsen ännu mer.
Samma begränsande syn kommer fram hos Henrik Berggren i DN:s ledare. Han skriver bl.a. om vår okritiska syn på uppslagsverk i allmänhet. Har det egentligen med Wikipedia att göra? Och är det inte just det som Wikipedia sätter fingret på? Ska vi vara mer kritiska mot Wikipedia än mot andra typer av uppslagsverk. I Wikipedia kan jag i historiken och i diskussionen följa framväxten av innehållet i ett växelspel mellan olika användare. I andra typer av uppslagsverk ser jag bara det färdiga svaret, som kan ha föregåtts av en intensiv diskussion om avgränsningar och definitioner.
När det sedan gäller det konkreta exempel som Henrik Berggren lyfter fram så är det väl en utmärkt illustration till vikten av en källkritisk hållning. Denna hoax hade tydligen fått ligga sedan den 4 maj 2007, vilket naturligtvis är anmärkningsvärt lång tid. Användaren är nu avstängd från Wikipedia. Ska vi då av detta exempel dra slutsatsen att Wikipedia är oanvändbart?
Linnéuniversitetet
Fusionsarbetet mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar konkretiseras alltmer. Det nya universitetet förslås heta Linnéuniversitetet. Beslutet måste fattas av Högskolestyrelsen vid Högskolan i Kalmar (möte den 26 maj) och universitetsstyrelsen vid Växjö universitet (möte den 13 juni). Blir det godkännande från respektive styrelse läggs ansökan fram till regeringen. Det är ett spännande, men också omfattande utvecklingsarbete. Två lärosäten med delvis skilda kulturer ska gå samman. Intentionerna är goda. Så här skriver man i pressmeddelandet:
"Linnéuniversitetet ska ta form utifrån de två lärosätenas samlade styrkor och ta tillvara möjligheterna att skapa nytt innehåll och nya former i samband med fusionen."
Vi får hoppas att det går att kraftsamla kring denna nya ansats och att man inte trillar ned i ett begränsat revirtänkande. Kanske vitaliseras också regionen av denna omfattande process. Krav kommer på förbättringar. Först ut är studentkårerna vid respektive lärosäte som kräver förbättrade kommunikationer.
"Linnéuniversitetet ska ta form utifrån de två lärosätenas samlade styrkor och ta tillvara möjligheterna att skapa nytt innehåll och nya former i samband med fusionen."
Vi får hoppas att det går att kraftsamla kring denna nya ansats och att man inte trillar ned i ett begränsat revirtänkande. Kanske vitaliseras också regionen av denna omfattande process. Krav kommer på förbättringar. Först ut är studentkårerna vid respektive lärosäte som kräver förbättrade kommunikationer.
"Dags att ta de unga på allvar"
Apropå Yngve Wallins fråga (Är Ung Kommunikation som projektnamn relevant? Se gårdagens blogginlägg.), så läste jag i onsdagens nummer av Computer Sweden om kompetenskrisen i kommunerna. Så här säger bl.a. Mats Östlund, IT-strateg på Sveriges Kommuner och Landsting:
"Framtidens ledare finns redan och de har tränat sig på ett helt annat sätt att använda it, enligt Mats Östling. De är individuellt skickliga samtidigt som de är duktiga lagspelare och vet hur man fördelar arbetsuppgifter. De organiserar sociala nätverk med 200 personer via Internet och kan organisera så att 60?70 personer kommer till samma plats vid samma tillfälle och vet precis vad de ska göra under en timmes tid. Och dessutom går det snabbt."
Det intressanta är att man efterfrågar nya arbetsmodeller och det är ungdomarna som kan visa vägen. Därmed är inte sagt att det gäller alla ungdomar eller att de redan kan allt. Däremot att de faktiskt ska värderas för den kompetens de faktiskt har. Tar det längre tid i statliga och kommunala verksamheter (inklusive utbildning) att se detta?
"Framtidens ledare finns redan och de har tränat sig på ett helt annat sätt att använda it, enligt Mats Östling. De är individuellt skickliga samtidigt som de är duktiga lagspelare och vet hur man fördelar arbetsuppgifter. De organiserar sociala nätverk med 200 personer via Internet och kan organisera så att 60?70 personer kommer till samma plats vid samma tillfälle och vet precis vad de ska göra under en timmes tid. Och dessutom går det snabbt."
Det intressanta är att man efterfrågar nya arbetsmodeller och det är ungdomarna som kan visa vägen. Därmed är inte sagt att det gäller alla ungdomar eller att de redan kan allt. Däremot att de faktiskt ska värderas för den kompetens de faktiskt har. Tar det längre tid i statliga och kommunala verksamheter (inklusive utbildning) att se detta?
Projektmöte med med LIKA, KompLIT, KK och Apel
Igår var det då dags för ett uppföljande möte där vi träffade de två andra projekten, KompLIT och LIKA för att gemensamt summera vårens utvärderingar. På mötet deltog också Yngve Wallin och Christina Ehneström från K-stiftelsen och Lennart Svensson, Ann Öhman och Karin Sjöberg från Apel. Från vårt projekt deltog också Katarina Herrlin, Margareta Havung, Tom Gagner, Rose-Marie Olsson, Eva Fasth, Lars Wennerström, Marcelo Milrad.
Mötet inleddes med att vi från projekten fick göra en kort redovisning centrerat kring tre punkter: delaktighet, förankring och implementering. Med utgångspunkt i de diskussioner vi haft under våren och framför allt på senaste ledningsgruppsmötet försökte jag göra en tolkning av de tre begreppen och gjorde nedanstående visualisering.
Mötet inleddes med att vi från projekten fick göra en kort redovisning centrerat kring tre punkter: delaktighet, förankring och implementering. Med utgångspunkt i de diskussioner vi haft under våren och framför allt på senaste ledningsgruppsmötet försökte jag göra en tolkning av de tre begreppen och gjorde nedanstående visualisering.
Den grundläggande tanken är att beskriva hur vårt projekt har utvecklats utifrån den ursprungliga idén om en bred ansats, där många olika initiativ uppmuntras, till att kunna bli en spjutspets in i lärarutbildningen för att åstadkomma resultat och skapa förändring. Centrala aktörer i denna ansats är temagrupperna och de externa aktörerna som genom sin delaktighet bidrar med värdefulla erfarenheter. Från denna ansats försöker vi skapa förankring i kurser och kompetensutveckling. Vi försöker i så stor utsträckning som möjligt få med oss denna bredd i den fortsatta projektprocessen, men helt klart är att det också måste bli en fokusering av uppdraget. Implementeringen är då det tredje steget och nu när vi nu snart är halvvägs i projektet blir det allt viktigare. Vi fortsätter med temagrupper, antalet kurser i lärarutbildningen som har innehåll från projektet blir fler även om det fortfarande är en minoritet. Vi fortsätter också med olika typer av kompetensutvecklingsinsatser själva och i samarbete med andra. Men en tydligare fokusering på ansvariga nämnder och institutioner är nödvändig för att nå resultat. En utmaning för oss är naturligtvis det pågående fusionsarbetet mellan Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Dessutom kommer senare i höst utredningsförslaget om ny lärarutbildning där de nya direktiven om digital kompetens känns som en mycket spännande möjlighet.
Bilden ska inte tolkas så att det ena enbart följer av det andra. Vi rör oss mellan fälten och arbetar samtidigt med delaktighet, förankring och implementering, men det är viktigt att uppmärksamma att det finns en tydlig riktning. Viktigt att uppmärksamma är att dessa aktiviteter finns i ett växelspel mellan strukturerade insatser och mer långsamma lärprocesser. (Hämtat från Apels bild se tidigare blogginlägg.)
LIKA-projektet och KompLIT presenterade sina tolkningar på lite annat sätt och det finns också ganska stora skillnader i det sätt som vi arbetar. Det beror dels på skillnader i storlek mellan lärosätena, dels på strategi. KompLIT fokuserar i sitt arbete på de lärarutbildningsinstitutioner som finns vid lärarutbildningen i Skövde och försöker få ihop det med de skolprojekt som man stöder ute i kommunerna. LIKA har lagt mycket av sin energi på det inre arbetet på respektive lärarutbildning enligt en kvalitetssäkringsmodell som bl.a. prövats i ingenjörsutbildningarna. Projektarbetet har tyvärr försvårats av sammanslagningen av Lärarhögskolan med Stockholms universitet.
En gemensam svårighet som vi alla brottas med är att identifiera de beslutande organen. Här finns en "maktdelning" på lärosätena mellan resursgivare, kvalitetsansvariga och utförare som gör det svårt att identifiera beslutsfattare i nyckelpositioner. Det gör att den övergripande strategin i lärarutbildningen blir svår att greppa. Den viktiga målgruppen blir då kursansvariga på olika nivåer, men det finns då en risk för splittrade och kanske på sikt verkningslösa insatser.
Detta framkom ganska väl i den redovisning som Marcelo Milrad gjorde av temagruppen Amulets. En temagrupp som framgångsrikt arbetat med att överbrygga avståndet mellan informella och formella lärmiljöer genom att använda mobil teknik. Det har varit svårt att nå in på lärarutbildningens kurser även om både lärarstudenter och lärarutbildare deltagit. Ett större intresse har funnits hos olika skolor och organisationer.
En fråga för vårt projekt som är värd att uppmärksamma och som Yngve Wallin lyfte är vårt namn "Ung Kommunikation". Är de frågor vi nu behandlar verkligen frågor som enbart rör ungdomskultur eller "ung teknik"? Finns det en risk att vårt projekt uppfattas som en ungdomsfråga, när det snarare är en fråga om viktiga kompetenser för samhällsutveckling?
Bilden ska inte tolkas så att det ena enbart följer av det andra. Vi rör oss mellan fälten och arbetar samtidigt med delaktighet, förankring och implementering, men det är viktigt att uppmärksamma att det finns en tydlig riktning. Viktigt att uppmärksamma är att dessa aktiviteter finns i ett växelspel mellan strukturerade insatser och mer långsamma lärprocesser. (Hämtat från Apels bild se tidigare blogginlägg.)
LIKA-projektet och KompLIT presenterade sina tolkningar på lite annat sätt och det finns också ganska stora skillnader i det sätt som vi arbetar. Det beror dels på skillnader i storlek mellan lärosätena, dels på strategi. KompLIT fokuserar i sitt arbete på de lärarutbildningsinstitutioner som finns vid lärarutbildningen i Skövde och försöker få ihop det med de skolprojekt som man stöder ute i kommunerna. LIKA har lagt mycket av sin energi på det inre arbetet på respektive lärarutbildning enligt en kvalitetssäkringsmodell som bl.a. prövats i ingenjörsutbildningarna. Projektarbetet har tyvärr försvårats av sammanslagningen av Lärarhögskolan med Stockholms universitet.
En gemensam svårighet som vi alla brottas med är att identifiera de beslutande organen. Här finns en "maktdelning" på lärosätena mellan resursgivare, kvalitetsansvariga och utförare som gör det svårt att identifiera beslutsfattare i nyckelpositioner. Det gör att den övergripande strategin i lärarutbildningen blir svår att greppa. Den viktiga målgruppen blir då kursansvariga på olika nivåer, men det finns då en risk för splittrade och kanske på sikt verkningslösa insatser.
Detta framkom ganska väl i den redovisning som Marcelo Milrad gjorde av temagruppen Amulets. En temagrupp som framgångsrikt arbetat med att överbrygga avståndet mellan informella och formella lärmiljöer genom att använda mobil teknik. Det har varit svårt att nå in på lärarutbildningens kurser även om både lärarstudenter och lärarutbildare deltagit. Ett större intresse har funnits hos olika skolor och organisationer.
En fråga för vårt projekt som är värd att uppmärksamma och som Yngve Wallin lyfte är vårt namn "Ung Kommunikation". Är de frågor vi nu behandlar verkligen frågor som enbart rör ungdomskultur eller "ung teknik"? Finns det en risk att vårt projekt uppfattas som en ungdomsfråga, när det snarare är en fråga om viktiga kompetenser för samhällsutveckling?
Utbildningsvetenskaplig forskning
Pia Enochsson, Myndigheten för skolutveckling, skriver i sin senaste krönika på myndighetens hemsida om bristen på tilltro till den utbildningsvetenskapliga forskningen. Hon hänvisar till forskningsprojektet Vetenskapen i samhället (ViS). Forskningsrapporter finns på föreningen Vetenskap och Allmänhet. Det framgår inte riktigt vilken rapport hon syftar på. I den senaste rapporten från 2007 är det Humaniora (35%) och Utbildningsvetenskap (37%) som har lägst förtroende. Visst är det allvarligt att den forskning som ska bidra med utveckling av undervisning och lärande har så lågt förtroende. Man frågar sig vad det beror på? Håller den lägre kvalitet, når inte forskningsresultaten fram eller uppfattas den inte som relevant?
I senaste numret av Pedagogiska Magasinet (för övrigt ett intressant nummer som behandlar specialpedagogik) tas också den utbildningsvetenskapliga forskningen upp. I ledaren visar Leif Mathiasson upp några skrämmande siffror. Forskningsresurser på skolans område utgör inte ens en promille av vad skolväsendet kostar i drift. På högskolor och universitet är också siffrorna väldigt låga. Forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet når, enligt Leif Mathiasson, sällan upp till 10% av grundutbildningen. Inom andra utbildningsområden är relationen 40-50%.
I anvisningar och direktiv från politiker och myndigheter lyfts ständigt fram vikten av forskning. Den verksamhetsutveckling som nu krävs av skola och lärarutbildning måste vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Då krävs det också att samhället ger ordentliga förutsättningar till fördjupning. Då kanske inte enbart en sådan forskning som definieras av forskarsamhället självt, utan också möjligheter för den beprövade erfarenheten att synliggöras och utvecklas.
I senaste numret av Pedagogiska Magasinet (för övrigt ett intressant nummer som behandlar specialpedagogik) tas också den utbildningsvetenskapliga forskningen upp. I ledaren visar Leif Mathiasson upp några skrämmande siffror. Forskningsresurser på skolans område utgör inte ens en promille av vad skolväsendet kostar i drift. På högskolor och universitet är också siffrorna väldigt låga. Forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet når, enligt Leif Mathiasson, sällan upp till 10% av grundutbildningen. Inom andra utbildningsområden är relationen 40-50%.
I anvisningar och direktiv från politiker och myndigheter lyfts ständigt fram vikten av forskning. Den verksamhetsutveckling som nu krävs av skola och lärarutbildning måste vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Då krävs det också att samhället ger ordentliga förutsättningar till fördjupning. Då kanske inte enbart en sådan forskning som definieras av forskarsamhället självt, utan också möjligheter för den beprövade erfarenheten att synliggöras och utvecklas.
Ledningsmötet
I fredags hade vi ledningsmöte i Kalmar. Mötet dominerades av diskussioner om de gjorda utvärderingarna av Apel och KK-stiftelsen som nu sammanfattas i det kommande analysseminariet på onsdag. Vi ser hur värdefull dialogen är med Apel för att få syn på styrkor och svagheter. Till analysseminariet är det främst tre perspektiv att fokusera på: delaktighet, förankring och implementering.
Ledningsgruppen gjorde även en genomgång av alla temagrupper. Status, uppföljning och eventuell fördjupning. Till sommaren fullföljer Helene med den ekonomiska uppföljningen. Det framgår vid genomgången att vi fortfarande har områden att bearbeta och som i hög grad har med digital kompetens och ung kommunikation att göra. Spel är ett exempel, flera ämnesfördjupningar saknas, även koppling till sökning och källkritik skulle behöva bearbetas mer.
Vi planerar att starta en rapportserie där vi presenterar olika intressanta artiklar. Först i raden är ByBoos slutrapport som innehåller en spännande genomgång av mobbning och med vilket perspektiv vi ska betrakta mobbning som görs via mobil eller internet. Vi siktar på att den blir klar till höststarten.
Snart dags för publicering av nya webben. På onsdag öppnar vi den på vår webbadress www.ungkommunikation.se. Carina har jobbat hårt med upplägg och överflyttning.
Ledningsgruppen gjorde även en genomgång av alla temagrupper. Status, uppföljning och eventuell fördjupning. Till sommaren fullföljer Helene med den ekonomiska uppföljningen. Det framgår vid genomgången att vi fortfarande har områden att bearbeta och som i hög grad har med digital kompetens och ung kommunikation att göra. Spel är ett exempel, flera ämnesfördjupningar saknas, även koppling till sökning och källkritik skulle behöva bearbetas mer.
Vi planerar att starta en rapportserie där vi presenterar olika intressanta artiklar. Först i raden är ByBoos slutrapport som innehåller en spännande genomgång av mobbning och med vilket perspektiv vi ska betrakta mobbning som görs via mobil eller internet. Vi siktar på att den blir klar till höststarten.
Snart dags för publicering av nya webben. På onsdag öppnar vi den på vår webbadress www.ungkommunikation.se. Carina har jobbat hårt med upplägg och överflyttning.
Teacherondemand
Det dyker upp allt fler tjänster på nätet som riktar sig till lärare som vill använda film och rörlig bild i undervisningen. YouTube är en självklarhet idag men det är kanske inte alldeles enkelt att hitta information som passar i ett skolsammanhang. Andra internationella tjänster som är mer skolanpassade är t.ex Techers TV eller BBC Schools. Ett annat exempel är NBC News i USA som skapat siten iCue, som bygger på videoinnehåll från nyhetsbolagets arkiv. Det intressanta med denna plattform är det ramverk man byggt runt videofilmerna som man kalla CueCards. Se introduktionsfilmen för en bredare presentation. I Sverige har vi naturligtvis UR och AV-Media (finns på olika ställen i landet) som viktiga resurser.
Det som också är intressant är att fler och fler lärare producerar egna kortfilmer i "YouTube-format" som rör specifika områden, se exempelvis Torsviks skola som skapar matematikfilmer. Nu har en alldeles ny tjänst skapats av några intresserade lärare i Falköpings kommun, Teacherondemand. Detta görs i samarbete med KompLIT, vårt systerprojekt vid Högskolan i Skövde.
Här finns en stor potential för att dela gemensamt material. Just som man skriver i introduktionstexten:
Det som också är intressant är att fler och fler lärare producerar egna kortfilmer i "YouTube-format" som rör specifika områden, se exempelvis Torsviks skola som skapar matematikfilmer. Nu har en alldeles ny tjänst skapats av några intresserade lärare i Falköpings kommun, Teacherondemand. Detta görs i samarbete med KompLIT, vårt systerprojekt vid Högskolan i Skövde.
Här finns en stor potential för att dela gemensamt material. Just som man skriver i introduktionstexten:
Om 5 % av landets lärare skapar 5 filmer var får vi 30000 filmer! Vilken potential vi lärare har!!!
Idag finns också enkel teknik för att spela in filmer, vare sig du vill använda din mobiltelefon, kamera eller spela in direkt från skämen med program som t.ex ScreenCorder.
Idag finns också enkel teknik för att spela in filmer, vare sig du vill använda din mobiltelefon, kamera eller spela in direkt från skämen med program som t.ex ScreenCorder.
Ung kommunikation och digital kompetens i lärarutbildningen
Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid Växjö universitet är ytterst ansvarig för innehåll och kvalitet i lärarutbildningen. Sedan 1 januari har vi en ny nämnd. Vid Högskolan i Kalmar finns NLU, Nämnden för lärarutbildning, också ny för året. Dessa båda nämnder har ett viktigt strategiskt arbete framför sig i utvecklingen av lärarutbildningen, inte minst i perspektiv av det fortsatta fusionsarbetet mellan Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. Med anledning av detta träffade jag LUN igår för att presentera projektet och dess nuvarande status. Jag kommer senare att också träffa NLU i Kalmar.
Det blev en mycket bra diskussion efter presentationen. Mycket handlade om innehållet i utbildningen och på vilket sätt digital kompetens kommer in. Men också frågan om hållbarhet och vidareutveckling efter projektets slut diskuterades. Viktiga strategiska frågor där nämnden önskade ytterligare fördjupning av dels innehållet i Ung Kommunikation, dels frågan om digital kompetens i stort. Intressant var också att Tomas Berglund, extern representant i nämnden och förvaltningschef i Växjö kommun, efterlyste mer av dessa frågor i de kurser som ges inom ramen för Lärarlyftet och då kopplade till ämnesinnehållet.
Därför var det extra glädjande att läsa meddelandet om att Lärarutbildningsutredningen, under ledning av Sigbrit Franke, har fått ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen innefattande digital kompetens. Så här skriver man bl. a. i direktivet:
Det blev en mycket bra diskussion efter presentationen. Mycket handlade om innehållet i utbildningen och på vilket sätt digital kompetens kommer in. Men också frågan om hållbarhet och vidareutveckling efter projektets slut diskuterades. Viktiga strategiska frågor där nämnden önskade ytterligare fördjupning av dels innehållet i Ung Kommunikation, dels frågan om digital kompetens i stort. Intressant var också att Tomas Berglund, extern representant i nämnden och förvaltningschef i Växjö kommun, efterlyste mer av dessa frågor i de kurser som ges inom ramen för Lärarlyftet och då kopplade till ämnesinnehållet.
Därför var det extra glädjande att läsa meddelandet om att Lärarutbildningsutredningen, under ledning av Sigbrit Franke, har fått ytterligare tilläggsdirektiv till utredningen innefattande digital kompetens. Så här skriver man bl. a. i direktivet:
"Att använda IKT som verktyg är i det närmaste nödvändigt för att kunna vara delaktig i vårt moderna samhälle, i både arbetsliv och privatliv. Att introducera barn och unga till IKT-verktyg redan i skolan är av stor betydelse för deras delaktighet i samhället. Även inom vuxenutbildningen kan IKT spela en viktig roll. Det är därför viktigt att lärarna har hög kompetens i att använda IKT. En kompetent IKT-användning kräver också kunskap om och förståelse av Internet och digitala medier. Den inkluderar möjligheter och risker i en vidare bemärkelse samt värdering av information och bruk av källor. Det är särskilt viktigt att de som arbetar med barn och ungdomar har insikt i och kunskap om den öppna medieanvändningens risker.
Det är också viktigt att blivande lärare kan förhålla sig till de uttrycksformer och utnyttja de möjligheter inom didaktiken som den digitala tekniken medger. Det är vidare av betydelse att lärare har kunskap om hur digitala verktyg kan användas som effektiva hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, inte minst för de som har läs- och skrivsvårigheter. Det är därför viktigt att lärarna har hög kompetens när det gäller lärande i digitala miljöer. En rapport (IT och lärande ? En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006) från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling visar att antalet projekt för forskning kring IT och lärande minskat över tid. IKT och forskningsanknytningen av IKT-området inom olika relevanta discipliner är viktig och ska lyftas fram i utredningens överväganden och förslag. Hur lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas ska utredas utifrån ovan redovisade utgångspunkter."
Den 15 november lämnar utredningen sitt förslag.
Läs mer på regeringens hemsida och hur KK-stiftelsen kommenterar detta.Det är också viktigt att blivande lärare kan förhålla sig till de uttrycksformer och utnyttja de möjligheter inom didaktiken som den digitala tekniken medger. Det är vidare av betydelse att lärare har kunskap om hur digitala verktyg kan användas som effektiva hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd, inte minst för de som har läs- och skrivsvårigheter. Det är därför viktigt att lärarna har hög kompetens när det gäller lärande i digitala miljöer. En rapport (IT och lärande ? En översikt av aktuell forskning inom IT och lärande 2006) från Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling visar att antalet projekt för forskning kring IT och lärande minskat över tid. IKT och forskningsanknytningen av IKT-området inom olika relevanta discipliner är viktig och ska lyftas fram i utredningens överväganden och förslag. Hur lärares kunskaper i informations- och kommunikationsteknik samt lärande i digitala miljöer kan utvecklas ska utredas utifrån ovan redovisade utgångspunkter."
Den 15 november lämnar utredningen sitt förslag.