Nattpäron till Växjö
Den 1 mars till den 16 mars kommer Riksutställningars mobila rum till Växjö. Temat i denna första mobila utställning är berättande. Det är ett samarbete mellan Riksutställningar, Myndigheten för skolutveckling, Rabén&Sjögren, Bonnier Carlsen och ett antal lokala arrangörer.
I Växjö är AV-Media den sammanhållande kraften, men har inbjudit till ett brett samarbete där också lärarutbildningen vid Växjö universitet finns med. I dag ordnades den första utbildningsdagen för de pedagoger som tillsammans med elever kommer att besöka det mobila rummet i mars. Utbildningsdagen arrangerades i form av 5 verkstäder:
- Digitala berättelser
- Berättarverkstad
- Animation, ljud- och bildverkstad
- Symbolpedagogik
- Musikverkstad
Även eleverna kommer att aktivt få arbeta i dessa verkstäder under besöket i mars.
Så här skriver arrangörerna själva om Nattpäron:
Målet med idésamarbetet mellan de två myndigheterna och barnboksförlagen, och med arrangörerna runt om i landet, är att stärka barnkulturen i Sverige och barns rätt till alla sina språk. Nattpäron skall också stödja samarbetet mellan kulturliv och skola på alla turnéorter.
Författaren Johan Althoff står för manus för utställningen och boken, Johan Killgren för utställningens gestaltning. Boken formges av Sarah Sheppard som också illustrerar tillsammans med Robert Nyberg. Några av deras bilder återfinns i utställningen.
Utställningen är ett berättarbygge där barnen kan experimentera med språket och pröva olika berättarknep för att skapa egna berättelser. På så sätt vill Nattpäron ge besökaren tilltro till den egna förmågan att se, tänka och berätta med bilder, föremål och stämningar.
Utställningen vänder sig till barn mellan 9 och 12 år men är även öppen för allmänheten på kvällar och helger.
Riksutställningar har tidigare anställt resepedagoger för arbetet i våra mobila utställningsrum. Nu tänker vi nytt. Vi vill bygga ett nätverk av pedagoger ute i landet som arbetar med Nattpäron. Till nätverket kopplas också Myndigheten för skolutvecklings resurs på plats. Syftet med det pedagogiska nätverket är bland annat att utveckla kontakten mellan skola och kulturliv.
Som resultatet av en efterlysning från arrangörer och pedagoger öppnades i augusti 2006 en "blogg" för Nattpäron. Här skriver arrangörer och pedagoger om arbetet inför, under och efter det att utställningen visas på orten. Vidare till bloggen.
Nattpäron är den första utställningen i Riksutställningars nya mobila rum.
Läs mer om Mobila rummet
Det är ett fantastiskt initiativ med besök på 13 olika platser i landet. Det ska bli mycket spännande att följa vad som händer Nattpäronprojektet både nationellt och lokalt.
Växjökonferensen
Tillbaka till Växjökonferensen. I två aktiviteter under konferensen skulle "våra" frågor aktualiseras. I onsdagas höll Ola Larsmo, författare och jounalist ett mycket intressant seminarium: Erik Gustaf Geijer och bloggarna. Under torsdagen höll jag tillsammans med Martin Danielsson ett seminarium där utgångspunkterna för projektet presenterades. Martin kommer från samhällsvetenskapliga institutionen på Växjö universiet och han presenterade några av tankarna i en litteraturstudie om forskningen på området ungdomar och nya medier. Denna studie kommer vi inom kort att lägga ut i sin helhet på vår hemsida.
Ola Larsson tog i sitt seminarium upp de fenomen som nu är aktuella på nätet:
Flickr, världens största fotoalbum
My Space, världens största nätgemenskap,
Wikipedia, encyklopedin på nätet, uppbyggd frivilligt, gemensamt och av användarna själva på flera olika språk.
YouTube, världens största kortfilms- och videoportal
och avslutningsvis alla bloggar som finns.
Det som är gemensamt för dessa är att de alla är produkter av den teknikutveckling som går under beteckningen Web 2.0. Det är inte bara en teknikutveckling utan också ett koncept som bygger på att användare på ett enkelt sätt skapar material som görs tillgängligt på webben. Enkelhet och mångas bidrag är hörnstenarna. På bara några år har dettta blivit en gigantisk produktion av bilder, filmer, musik, dagböcker, recensioner, allt som kan göras digitalt och publiceras. I den meningen är det ett jätteligt demokratiprojekt, menar Ola Larsmo, och en fortsättning på den tradition som går tillbaka till Upplysningstiden och skapandet av den stora franska Encyklopedin.
Det är i detta sammanhang som Erik Gustaf Geijer (1783-1847) kommer in. Ola Larsmo menar att han var en föregångare som filosof och debatör och att de frågor han ställde i sin samtid har bäring för de diskussioner vi nu har om demokrati, tryckfrihet och nya medier. Olas tankar och idéer går att ta del av på den hemsida han har med adress: www.olalarsson.com.
Under seminariet diskuterades också de två sidor som finns av nätet, den ljusa demokratiska sidan och möjligheterna för många att göra sin stämma hörd, men på samma gång också den mörka sidan med all den ondska som världen producerar och som kan exponeras med ett musklick. Det är i denna verklighet som våra barn och ungdomar växer upp. Det finns inga enkla svar på hur denna företeelse ska hanteras, utan måste vara en del av det nödvändiga, medborgeliga och demokratiska samtalet.
En sådan diskussion för t.ex. Elza Dunkels i sin blogg Nätkulturer från i måndags, Dumheten 1 - Förnuftet 0. Det inlägget är läsvärt!
Nya lärdomar i självvärdering med KK-stiftelsen
I inbjudan till mötet beskrevs utgångspunkterna:
Vi vill gärna fördjupa diskussionen om projektets grundläggande idé och nå en samsyn kring tolkningen. Det är viktigt för projektets fortsatta inriktning.
Ung Kommunikation är ett stort projekt. Det omfattar tre lärosäten, 23 kommuner och totalt ca 3000 studenter. Under detta möte vill vi därför också fokusera på de olika roller och ledningsfunktioner som finns nära projektet på resp lärosäte som rör delaktighet, ansvar och ägarskap. Faktorer som har stor betydelse för hur vi lyckas. Vilken roll kan nämnderna spela som har det utbildningspolitiska ansvaret för lärarutbildningen som helhet? Hur ser ledningsgruppens roll ut, som har det administrativa helhetsansvaret och som leder projektet på delegation från nämnden? Avslutningsvis hur ser projektledningsgruppens roll ut som har det operativa ansvaret för projektet som sådant?
Till mötet bifogades projektplanen. Dessutom några punkter som Kari Österling sammanfattade från vårt förra möte och som behandlar den grundläggande idén med projektet. Punkterna finns nedan.
Vi vill gärna att fler involveras i samtalet. Projektplanen med de frågor och utgångspunkter vi formulerat från början finns på vår hemsida.
- Att undersöka ungdomars sätt att använda IKT. Lära sig detta i temagrupper, tillämpa och värdera för att se om det är användbart i lärarutbildning eller om det av annat skäl ska ingå.
- Vi ska inte diskutera IT i största allmänhet. Det finns ett generationsgap och det finns en teknikutveckling, (språngartad). Ungdomarna tar detta till sig och använder det på nya sätt. Vi måste förstå det och medvetet arbeta med detta.
- Att via lärarutbildningen öka studenternas kunskap om kommunikationens möjligheter i dagen samhälle med fokus på "hur gör de unga i samtalet".
- Att få en bred förankring för att utveckla lärarutbildares och lärarstuderandes digitala kompetens.
Alltså välkommen i samtalet. Vi kommer inom kort att publicera de tankar som väcktes efter dagens möte.
Hur ska vi flytta ut våra skolor från 1900-talet?
Artikeln utgår ifrån en rapport som arbetats fram av The New Commission on the Skills of the American Workforce. Enligt artikeln i Time är kommissionen förvånandsvärt eniga om slutsatserna: "we need to bring what we teach and how we teach into the 21th century." Citerat från artikeln:
"Right now we're aiming too low. Competency in reading and math--the focus of so much No Child Left Behind (NCLB) testing--is the meager minimum. Scientific and technical skills are, likewise, utterly necessary but insufficient. Today's economy demands not only a high-level competence in the traditional academic disciplines but also what might be called 21st century skills."
Intressant blir det när de räknar upp vilka kompetenser som krävs:
- Amerikanska barn och ungdomar måste veta mer om världen. De måste lära sig främmande språk och de måste lära sig att förstå andra kulturer.
- De måste lära sig att tänka och arbeta över ämnesgränser.
- De måste lära sig att snabbt hitta, tolka, värdera och hantera information, skilja på relevant och irrelevant information. Detta innefattar också hantering av bilder i ett vidgat textbegrepp.
- De måste lära sig att arbeta tillsammans och kunna kommunicera med olika människor, ha god social kompetens.
Den första punkten är intressat. Vi är väl många som har en känsla av att kunskaper om länder utanför USA inte är den bästa hos amerikanarna eller...... det är nog en fördom. Fördomsfullheten minskade dock inte av den video från YouTube som Jan Svärdhagen publicerade på sin blogg häromsisten, (Jan kommer till Kalmar för ett seminarium i februari inom projektets ram).
Så det är väl en alldeles utmärkt målsättning kommissionen föreslår. Det är egentligen ingen skillnad mot vad vi också måste göra, även om vi kanske har hunnit lite längre vad gäller internationalisering.
Vad var det nu för beröm Sverige fick i artikeln? Enligt artikeln koncenterar vi oss på nyckelbegrepp och en djupare förståelse i stället för lära in detaljkunskaper som tydligen är vanligt i USA. Artikeln citerar bl.a. Roy Pea, co-director of the Standford Center of Innovations in Learning, som säger så här i en jämförelse:
"These might be the key theorems in math, the laws of thermodynamics in science or the relationship between supply and demand in economics. America's bloated textbooks, by contrast, tend to gallop through a mind-numbing stream of topics and subtopics in an attempt to address a vast range of state standards."
Time utser "Person of the Year"
Varför denna hyllning till Dig (oss, alla)? Chefredaktören Richard Stengel skriver så här i ledaren Now it´s Your Turn:“that individuals are changing the nature of the information age, that the creators and consumers of user-generated content are transforming art and politics and commerce, that they are the engaged citizens of a new digital democracy. /./ And the consequences of it all are both hard to know and impossible to overestimate.”
Denna utveckling har varit möjlig med ny teknik på nätet. Den nya tekniken har skapat helt andra förutsättningar när det gäller information, handel och kommunikation. Men den förändrar också yrkesroller för mängder med människor. Expertens roll som tidigare var så självklar är nu ersatt av amatören. Med företeelser som Wikipedia, YouTube, Lunarstorm träder nya aktörer in och vill göra sin stämma hörd.
I en av artiklarna hänvisas till den skottske filosofen Thomas Carlyle som skrev: "the history of the world is the history of great men". Är det kanske så att det vi ser på webben tydliggör något helt annat?
Analysseminarium, utvärdering av Ung Kommunikation
"Forskningen omkring KK-stiftelsens IT-satsning i lärarutbildningen knyts till APeL, som är ett FoU-centrum i Lindesberg (se www.apel-fou.se). Forskningen sker i nära samarbete med den utvärdering som löpande görs av hela satsningen.
Följande fyra frågor är centrala i forskningsprojektet:
1. Hur kan man – på t.ex. en högskola – organisera ett hållbart utvecklingsarbete? Vilka stödjande eller hindrande faktorer finns för att projektresultaten ska blir en integrerad del av den löpande verksamheten? Kommer projekterfarenheterna att integreras i kursplaner och i undervisningen på högskolorna? Blir IT en naturlig del av kulturen där? Vad innebär ett aktivt ägarskap när det gäller engagemang från ledning och ansvariga? Hur styrs och leds ett projekt så att resultaten leder till långsiktiga effekter?
2. Hur ser kopplingen mellan lärarna inom den högskoleförlagda och verksamhetsförlagda delen ut?
3. Konsekvenser av den nya tekniken för lärarrollen och pedagogiken.
4. Lärande mellan olika högskolor inom ramen för ett utvecklingsprojekt som detta.
I denna första avrapportering fokuserar vi på fråga 1, men även samarbetet mellan högskolor (punkt 4) berörs."
Ann Öhman är den som närmast varit ansvarig i kontakterna med Ung Kommunikation. Hon har genomfört 15 intervjuer med olika personer på olika nivåer på respektive lärosäte. Inför analysseminariet identifierade Ann tre viktiga frågeställningar som viktiga utgångspunkter:
a) Behövs ett mer aktivt ägarskap i Ung Kommunikation? På vilket sätt påverkar huvudprojektledarens centrala roll projektet?
b) Sker samarbetet mellan lärosätena på lika villkor?
c) Hur kan lärarutbildare, VFU-lärare och studenter uppmuntras att starta temagrupper?
För att få ett långsiktigt resultat i form av förändringar i kursplaner och utbildningsplaner behövs aktiva nämnder som känner delaktighet och ansvar. Även för att lyckas i forskningsanknytningen betonades nämndens roll. Samtidigt är det viktigt att betona det underifrån-perspektiv som kännetecknar projektet. Alltför stark "ägarstyrning" kan strypa intitiativen.
Vår projeketorganisation belystes också. Jag som huvudprojektledare har en central roll att driva projektet. Samtidigt blir organisationen skör om alltför stort fokus finns på huvudprojektledaren. Viktigt att projektledargruppen är väl sammanhållen och att det finns en arbetsfördelning som stabiliserar organisationen.
Vi diskuterade också lärares intresse och aktivtet i projektet. Det framhölls att man kan gå in i projektet med olika perspektiv. Det handlar inte bara om att gå in i helt nya kompetensområden, utan snarare se på vilket sätt olika kompetenser kan mötas för att få bättre förståelse för den samhällsförändring som nu sker. En utveckling där den nya tekniken och ungdomarnas sätt att ta den till sig är starka drivkrafter och hur detta i sin tur påverkar lärarens yrkesroll. Om det bara handlade om att lära sig mer om IT begränsar man projektets möjligheter.
Därför är det intressant och viktigt med det utvecklingsarbete som temagrupperna gör. Där kan olika kompetenser mötas och förhoppningsvis lär man av varandra.
Ny temagrupp
By Boo är ett samarbete mellan olika intressenter förutom Ung Kommunikation (där framförallt BTH är engagerad): Interactive Institute, Reaktor Sydost , BRÅ, (Brottsförebyggande rådet ) och Ronneby kommun.
Temagruppens arbete bygger vidare på en kartläggning som Interactive Institute och Reaktor Sydost gjort för Brottsförebyggande rådets räkning och som behandlar digital mobbning. Så här skriver ByBoo i sin ansökan:
"I kartläggningen problematiserades företeelsen utifrån några av de diskussioner som präglar mobbningsforskningens fält. Detta relaterades till en lokal enkätundersökning med fokus på trygghetsaspekter och behovet av en ökad vuxenförståelse inför ungas livsvillkor. Inom kartläggningens ramar undersöktes också metoder för hur man kan arbeta förebyggande mot olika former av mobbning med hjälp av digitala plattformar. Det är detta påbörjade arbete som vi vill gå vidare med i nästa fas av projektet ByBoo."
Temagruppen kommer inom kort att presenteras mer utförligt på vår webbsida.
Hur systematiserar vi erfarenheter från verksamhetsutvecklling?
Hur systematiserar vi erfarenheter från verksamhetsutveckling? Och vem systematiserar? I en så komplex verksamhet som skola och lärarutbildning finns många aktörer med olika mål. Ett gemensamt mål för skola och lärarutbildning måste vara utveckling av lärarprofessionen. I vårt projekt är kravet starkt på en utveckling av lärarprofessionen när det gäller digital kompetens.
I antologin Utbildningsvetenskap - ett kunskapsområde under formering beskriver både Ingrid Carlgren och Mikael Alexandersson vilket avstånd som finns mellan den akademiska forskningen och den pedagogiska yrkespraktiken. Och det trots att statsmakterna under 90-talet och senare, i allt högre utsträckning, givit ett utvecklingsansvar till lärarna. Samtidigt som ett stort ansvar har lagts på akademin och forskningen att ge relevant stöd i detta utvecklingsarbete. Båda visar i sina artiklar på den problematiska relationen. Vem tar ansvar för att relationen utvecklas? Så länge osäkerheten i relationen kvarstår kommer det att bli svårt ge svar på de inledande frågorna.
Jag tycker Mikael Alexandersson ger ett intressant bidrag till diskussionen i sin artikel Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas. I relationen mellan forskarsamhället och den pedagogiska yrkesverksamheten identifierar han två arenor: en akademisk arena där forskning främst sker om den pedagogiska yrkesverksamheten; en praxisnära forskningsarena där forskning sker i den egna yrkesverksamheten. Den senare är mer pragmatisk till sin karaktär menar Alexandersson. "Har inte forskningen hög aktualitet och är inte erhållna resultat användbara i nuet, kommer inte forskningen att upplevas som meningsfull av verksamma lärare." Han jämför denna verksamhet med FoU-verksamhet inom socialtjänsten eller omvårdnadsforskning inom vården.
Denna arena finns inte idag. Det krävs politisk, organisatorisk och ekonomisk styrning av flera aktörer för att denna utveckling ska komma till stånd. Politiska beslut av regering och riksdag, riktade forskningsmedel, nya samverkansmönster. Alltså ett aktivt arbete på flera nivåer i utbildningssystemet krävs.
De lokala högskolorna har också ett stort ansvar och Mikael Alexandersson ställer frågan om de regionala utvecklingscentra (RUC), som finns vid varje högskola med lärarutbildning, kan utgöra en viktig länk. Detta eftersom RUC spelar en aktiv roll i samarbetet mellan lärarutbildning och kommun. Självklart måste också kommunerna ta ett aktivt ansvar genom att skapa en infrastruktur som ger lärare möjlighet till forskarutbildning och att aktivt på olika sätt kunna delta i forsknings- och utvecklingsprojekt.
Skulle denna utveckling komma till stånd borde det finns större möjligheter för oss att lyckas i vårt uppdrag att långsiktigt stärka lärares och lärarutbildares kompetens.
Digital kompetens i obligatorisk specialisering
För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,
- analysera, bedöma, dokumentera och värdera elevers lärarnde och utveckling i förhållande till verksamhetens mål samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- orientera sig om, förmedla, förankra och tillämpa gällande regelverk som syftar till att förebygga och motverka diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever,
- orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
- inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,
- självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
- använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.
Studenten skall därutöver ha kunskap om betydelsen av läs- och skrivinlärning och om matematikens betydelse för elevers kunskapsutveckling.
För att få lärarexamen med inriktning mot undervisning i
- förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år skall studenten ha fördjupad kunskap i läs- och skrivinlärning och i grundläggande matematikinlärning,
- grundskolans senare år och i gymnasieskolan skall studenten ha fördjupad kunskap i att analysera och bedöma elevers kunskapsutveckling samt ha god kunskap i betygssättning.
Detta är den förordningstext som lärarutbildningarna än så länge har att rätta sig efter. Det finns en hel del som nu diskuteras både inom och utom utbildningen.
När det gäller kraven i läs- och skrivinlärning och grundläggande matematik för lärare mot tidiga år så finns olika lösningar på olika lärosäten. De flesta har valt att införa en obligatorisk specialisering på 20 poäng i utbildningen. Vid Växjö universitet har man valt att skapa en kurs i ett samarbete mellan tre institutioner, inom svenska, matematik och specialpedagogik. Under förra året arbetades det intensivt med kursplanen. Parallellt har också förts en diskussion om att kraftigt förstärka kompetensen hos de medverkande lärarna i användning av digitala medier. De erfarenheter som skapas i Ung Kommunikation är viktiga. Ett samarbete finns med Universitetspedagogiskt Centrum där både seminarier och stöd för konkret användning erbjuds. Tanken har också väckts att skapa en temagrupp som fördjupar frågeställnngarna i denna specialisering med tonvikt på barnens digitala miljö och vilka konsekvenser det kan få för arbetet i skolan och för lärarnas kompetens. Viktigt här är naturligtvis samarbetet med skolverksamheten.
Jag mötte i dag lärarutbildare i en positiv och intressant diskussion om det kommande innehållet. Alla var överens om vikten av att arbeta med digital kompetens för att kunna föra in viktiga delar i kursen. Fokus kommer att ligga på digitalt berättande och det vidgade textbegreppet. Fortfarande finns begränsningar som kräver support, dels i teknik, dels när det gäller hantering av programvara, bild och ljud. Samtidgt ökar den individuella kompetensen eftersom användningen privat av framförallt digitala bilder ökar. Dessutom ökar användarvänligheten i programmen vilket förhoppnigsvis gör att tröskeln minskar och en användning som fokuserar på innehåll i stället för teknik kommer tillstånd.
Kompetensutvecklingen startar direkt i februari. Jag väntar med spänning på idéer, utvecklingsarbete och samverkan i en temagrupp som tar utgångspunkt i de kompetenser som eftersträvas i den obligatoriska specialiseringen.
Filosofiska rummet och fildelning
I söndagens program av Filosofiska rummet görs ett försök att diskutera fildelning, som är värd att lyssna på. Det finns ingen naturrätt som gör upphovsrätten till vad den är idag. Det måste till en diskussion om vilka konsekvenser det skulle få om fildelningen gjordes fri. Är det så att konstnärer förlorar sina möjligheter till inkomster, att musik inte skulle skapas i lika stor utsträckning om andra regler för upphovsrätt skapas? Eller hittar musiker andra sätt att få ersättning för sitt konstnärliga skapande? Vilket ansvar har samhället för att skapa spelregler som garanterar konstnärlig produktion samtidigt som informationsrätten inte begränsas? Gagnar det samhället att kriminalisera en verksamhet som redan är väldigt utbredd och knappast i det allmänna medvetandet uppfattas som kriminellt? Detta är i grunden politiska frågor, men tyvärr verkar den frågan inte stå så högt på den politiska agendan.
Praktikanknyt forskningen
Det är lika viktigt att framhålla det omvända, nämligen att praktikanknyta forskningen. Vi behöver "bygga skolutveckling på systematisk kunskap, baserad på verklighetsförankrad forskning med stark anknytning till skolans utvecklingsarbete". Dessutom, menar Peter Becker, kan egentligen inte forskningen ge svar på dagens utbildningsproblem. Forskningen kan ta reda på hur det ser ut och ge perspektiv på detta genom att se bakåt. Men det är bara med denna kunskap som de kan blicka framåt. "De kan ge mer eller mindre kloka synpunkter på framtiden, det är allt - och kanske gott nog."
För ett projekt som vårt är det en viktig fråga Peter Becker tar upp. Förhållandet mellan utvecklingsarbete och forskning bör diskuteras. Vårt projekt är i huvudsak ett utvecklingsprojekt, men där vi också betonar anknytningen till forskningen. Men hur systematiserar vi kunskaperna och erfarenheterna som skapas i skola och i lärarutbildning så att verksamheten utvecklas och hur för vi dessa frågor vidare till forskarsamhället?
Kärt barn har många namn
Jag har under förra årets sista dagar formulerat ett konferensbidrag till konferensen Thinking i Norrköping 17-21 juni. Vi får väl se om vårt projektbidrag är tillräckligt intressant för att antas. Under formulerandet använde jag en del referenser till artiklar om den digitala ungdomskulturen som kan vara värda att spridas vidare. Det som framförallt framhålls i dessa artiklar är den förändrade inställningen eller snarare det förändrade tänkandet som den digitala generationen född efter 1980 har till bl.a. lärande och undervisning.
Marc Presky talar om "Digital Natives" i sina två artikar "Digital Natives, Digital Immigrants" och "Do They Really Think Differently?"
Ett annat namn är "The Net Generation" som bl.a. Diana Oblinger och James Oblinger beskriver i "Educating the Net Generation"
Neil Howe och William Strauss talar om "The Millennials" i boken "Millennials Rising: The Next Great Generation"
Wim Veen rubricerar den digitala generationen som "Homo Zappiens" i artikeln "A new force for change: Homo Zappiens".
I Sverige verkar än så länge inte finnas så mycket. Elza Dunkels och hennes forskning om Nätkulturer finns, bl.a. med artikel The Digital Native as a Student Implications for Teacher Education.
Men är hon ensam i Sverige att ställa dessa frågor?