God Jul och Gott Nytt År
Grattis Nätverket SIP
"Nätverket SIP, är en nyskapande framtidsorganisation som arbetar med digitala medier och ny metodik i sitt stöd till utbildning och entreprenörskap. Nätverket genomsyras av inspiration, ett hållbart tankesätt och arbetssätt. Nätverket har lyckats initiera och skapa nya gränsöverskridande relationer och verksamhetsområden mellan universitet och lokala/kommunala aktörer och mellan privata, offentliga och ideella sektorer. Genom sitt engagemang att utveckla och förbättra samhället har man med entreprenörskap lyckats med att såväl skapa företag som att arbeta mot ett utanförskap. Att som SIP arbeta i nätverk är en styrka och ett effektivt sätt att vinna framgång när man snabbt vill nå resultat."
Nätverket SIP är väl värd utmärkelsen och vi håller tummarna i februari. Det samarbete som Ung Kommunikation haft med Nätverket SIP har varit värdefullt och på många sätt bidragit till en ökad förståelse för unga människors sätt att, med nya okonventionella metoder, använda och utnyttja digital medier för att uppnå uppsatta mål. Inspirerande har också varit att följa deras initiativ för en ökad förståelse mellan generationer och nu senast också arbetet mot utanförskap och segregering.
Wallraffande bland lärarstudenter
Jag deltog tidigare idag i en föreläsning inom allmänna utbildningsområdet för lärarstudenter. Föreläsningen handlade om vad digitaliseringen i samhället kan innebära för företag, organisationer och individer. En mängd exempel togs upp under en knapp timme, för att konkretisera möjligheter och svårigheter för samhället, människorna, tekniken och skolan, mycket med utgångspunkt i utvecklingen av webben. Då jag befann mig bland studentgruppen som åhörare, gjorde jag ett antal iakttagelser som var (om inget annat) anmärkningsvärda.
Jag föreställer mig följande:
1. Individer i allmänhet som utbildar sig till ett yrke, har ett intresse för frågor som berör förutsättningarna för detta yrke och vad denna yrkesroll innebär.
2. Individer i synnerhet som utbildar sig till lärare har ett intresse för samhällets utveckling och hur det påverkar skolan, eleverna, kunskapssyn och vad lärarrollen innebär.
3. Samtliga studenter på en högre utbildning i Sverige vid årsskiftet 09/10 har en abstraktionsförmåga som gör att de kan lyfta information in och ut ur olika kontexter och se hur de hänger samman.
4. Viljan att ”vara en i gänget” är underordnad de etiska och moraliska utgångspunkter en individ besitter, som valt att bli lärare.
Följande scenario utspelar sig under föreläsningen:
1. Föreläsaren ber studentgruppen att skriva ner möjligheter och risker med IT, IKT eller sociala medier, och lämna in.
2. Runt mig sitter några studenter - en av dem har under föreläsningen lyssnat på musik i hörlurar, en annan spelat ett parti nätpoker, och en tredje dels fört anteckningar på datorn, kollat ett klipp på youtube som föreläsaren nämnt samt satt upp ett virtuellt fotbollslag.
3. Ingen av dem lyfter, vad jag kan se, sina egna beteenden eller aktiviteter varken som en risk eller möjlighet. Istället skriver en av dem spontant ”mer porr” – dock inte på en abstraherande nivå att detta faktiskt skulle kunna vara en potentiell risk i ett klassrum, utan för att söka gruppens gillande genom att ”dissa” läraren.
Jag ställer mig följande frågor:
1. Är detta representativt för min generation?
2. Är detta representativt för lärarstudenter?
3. Är dessa studenter samma personer som i sin lärarroll kommer att klaga över att deras elever inte bryr sig om skolan och inte visar respekt varken för lärare eller varandra?
4. Är det dessa studenter som i sin lärarroll ska ge mina barn kunskap om de kompetenser som behövs i ett modernt samhälle?
//Jennie Rosander, informatör för Ung Kommunikation.
Sveriges kommuner och landsting om framgångsrika skolor
- Har bra ledare. Politiker, förvaltningschef och rektorer tar ansvar för elevernas resultat och har en aktiv dialog om skolans mål och utveckling.
- Lyfter fram kompetenta lärare. Utgångspunkten är att det är tillåtet att vara bra; alla lärare kan utvecklas och goda insatser belönas genom lön, karriärvägar eller på andra sätt.
- Har höga förväntningar. Alla elever kan och ska lyckas oavsett förutsättningar. Det ställer också krav på lärare, tjänstemän och politiker.
- Tar reda på hur det går. Uppdraget från politikerna är att skolan ska ha koll på varje barn genom systematisk uppföljning av kunskapsresultat och andra värden. Resultaten ska återkopplas för att sedan kunna åtgärdas och förbättras.
Det är intressant att jämföra denna studie med Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Där lyfts följande faktorer fram som väsentliga:
- Ökad segregering i samhället
- Den decentraliserade styrningen av skolan
- Differentierad undervisning
- Individualisering
Sammantaget ger dessa studier en intressant bild av läget och möjligheterna för svensk skola. Ansvaret delas av många. Vi vet faktiskt vad som behövs, men hur detta ska omsättas blir naturligtvis olika beroende på lokala omständigheter.
Det är inte självklart att en återcentralisering av ansvaret för skolan som helhet är lösningen. Den kanske blir nödvändig om inte kommunerna inser ansvaret och allvaret, men SKL:s undersökning visar också att när kommunerna själva tar ansvaret så kanske kvalitetsvinsterna blir större. Just för att kommunerna ska ta ansvar behövs en nationell nivå som formulerar målen och visionerna.
Läs även andra bloggares åsikter om skola, framgång, lärare, ledare, rektor, politiker, estetiska, kommun, ansvar nationell
Föreläsning, rektorsmöte i Linköping
Julkalenderns vara eller inte vara
"Jag sitter och ylar på övervåningen: 'Det börjar nu. Det är julkalendern på TV Det är kul! Kom nu ungjävlar'. Inget svar."
Något har hänt, fortsätter Croneman. Förr var det en stark oro för den skadliga TV:n och hur den passiviserade och fördummade. Nu väljer de andra program, andra medier och vid tidpunkter som de själva bestämmer. Croneman oroar sig, med viss ironi, för hur de ska klara sig som vuxna, hur de ska lära sig kommunicera med andra när inte TV-programmen är de stora samtalsämnena.
Hur länge dröjer det innan Kalle Ankas Jul försvinner från tv-tablån på julafton? Detta program som sänts varje julafton sedan 1960 och som orsakar folkstorm vid minsta förändring, varför är det så viktigt, undrar säkert många barn. Eller gör som Johan Cronemans barn, de väljer dataspel eller Simpson i stället.
Synen på lärares arbete och tid
Lärare, precis som andra yrkesgrupper, blir alltmer beroende av datorn som arbetsverktyg. Man behöver information som ligger på nätet, det blir alltmer nödvändigt att kunna kommunicera med andra lärare, föräldrar och inte minst eleverna. Dessutom ökar uppgifter av administrativ art. Att då som rektor anse sig kunna slösa med den tiden och låta professionella medarbetare stå i kö för att använda en dator är häpnadsväckande. Datorer har sjunkit i pris och i jämförelse med lärarnas arbetstid så är kostnaden försumbar. Det är tydligt och mycket positvt att lärarna går före. Vi får hoppas att den mycket gammalmodiga syn på lärares arbete som Norregårdsskolans ledning uppvisar, inte är representativt för rektorerna i Växjö kommun.
Tack för tipset Katrin. Jag håller med dig, en gigantisk suck!
Läs även andra bloggares åsikter om arbetstid, datorer, tillgång, skola, undervisning, administration
Nytt projekt och blogg om ömsesidig förståelse
"Fokus i detta projekt ligger på hur vår språkliga förståelse och behovet av kompetens påverkas av olika Internet-baserade tjänster, särskilt sociala medier. Vad händer när Internet i allmänhet och sociala nätverkstjänster i synnerhet utgör en stor del av vårt dagliga skrivande och läsande? Vad händer med vår förmåga att hantera språkets olika nyanser? Vad händer med vår förmåga att följa och själva bygga upp sammanhängande argument? Vad händer med vår förmåga till överblick? Dessa frågor kommer att prövas i faktisk skolmiljö och i relation till andra aktörer, såsom bibliotekarier, tjänstemän och politiker."
Utomordentligt spännande utgångspunkt som illustrerar det viktiga i att frågor om sociala medier, teknik och språk inte kan lösas inom ramen för en disciplin, en yrkesgrupp eller ett forskningsområde. Här behövs erfarenheter från många olika håll och projektet bjuder därför in intresserade till dialog. Bloggen har nu startats med ett första inlägg, Språklig kompetens i den digitaliserade världen.
Läs även andra bloggares åsikter om förståelse, språk, teknik, sociala medier, skrivande, läsande
Lawrence Lessig om kultur och upphovsrätt på internet
Vi måste inse att samhällsekonomin inte enbart består av pengar. Den kommersiella ekonomin samexisterar med en utbytesekonomi vars givande och tagande är lika nödvändig för samhällets välfärd.
Vi ska enligt medieindustrin vara konsumenter, inte kreatörer, trots att det idag finns en teknik som ger oss oanade möjligheter. Idag hindras vi av upphovsrätten med hänvisning till den ekonomiska skada som uppstår om material skulle kunna användas mer fritt. Utifrån ett samhälleligt perspektiv undrar man vilken skada som är störst. Detta är precis vad Lawrence Lessig talar om. Ett ytterligare komplement till DN:s artikel är det föredrag som finns på Youtube:
Läs även andra bloggares åsikter om kultur, upphovsrätt, lessig, konsument, kreatör