Roger Säljös budskap till regering och riksdag
Det finns skäl för politiker, skolledare och lärare att uppmärksamma Roger Säljös budskap till regering och riksdag om ansvaret och vikten av att ge våra elever en fullgod utbildning i det samhälle vi ser växa fram i digitaliseringens spår.
Läs, se och lyssna på KK-stiftelsens video-blogg.
Läs, se och lyssna på KK-stiftelsens video-blogg.
Framtidsdag i riksdagen
Idag har riksdagen en framtidsdag. Ett av de teman som avhandlas är IT och framtidens lärande. Syftet med dagen är att stimulera dialogen mellan forskare och politiker kring viktiga framtidsfrågor. Hela konferensen kommer att sändas via webb-tv och i 24 Direkt.
KK-stiftelsen är på plats och har startat en videoblogg för att stötta denna dialog.
Under framtidsdagen kommer politiker och inbjudna studenter att intervjuas om deras syn på IT och lärande. Frågor som kommer att ställas är: På vilket sätt tror du att IT och internet kommer att påverka lärande och utbildning i framtiden? Tror du att förmågan att använda IT blir en avgörande kompetens i samhället framöver? Tycker du att regering och riksdag visar IT-frågorna tillräckligt intresse?
Har du synpunkter. Skicka in en text eller film (högst en minut lång och i formatet wmv) till KK-stiftelsens webbsamordnare Pia Flodquist .
KK-stiftelsen är på plats och har startat en videoblogg för att stötta denna dialog.
Under framtidsdagen kommer politiker och inbjudna studenter att intervjuas om deras syn på IT och lärande. Frågor som kommer att ställas är: På vilket sätt tror du att IT och internet kommer att påverka lärande och utbildning i framtiden? Tror du att förmågan att använda IT blir en avgörande kompetens i samhället framöver? Tycker du att regering och riksdag visar IT-frågorna tillräckligt intresse?
Har du synpunkter. Skicka in en text eller film (högst en minut lång och i formatet wmv) till KK-stiftelsens webbsamordnare Pia Flodquist .
Två bra möten
Igår följde vi upp BETT-resan med en träff för erfarenhetsutbyte. Med på mötet var också Peter Milton och Thomas Hall, AV-Media i Kalmar och Viveka Syrén-Åkesson, IT-pedagog från Karlskrona kommun. Det var en spännande genomgång som spände över allt från teknik till pedagogik och representerade grundskola, gymnasium och lärarutbildning. Mötet visar också hur värdefullt det är att gemensamt diskutera och utveckla de erfarenheter som görs. Vi står inför liknande utmaningar vare sig vi arbetar direkt i klassrummet som lärare, som IT-pedagogiska rådgivare eller tekniker. Ytterst är det enkel teknisk funktionalitet till ett rimligt pris som lägger grunden för det pedagogiska utvecklingsarbetet som läraren har med elever eller studenter, vare sig det är i klassrummet eller i någon annan miljö. Utvecklingen går fort och enda sättet att på rimlig tid och med vettig ekonomi komma vidare är att utveckla forum för samverkan.
Igår träffade jag också Bengt Kviberg från UR. Där diskuterade vi också samverkan. PÅ UR genomförs nu ett pilotprojekt, URSmart, som syftar till att skapa webbaserat stöd för elever, men där naturligtvis också lärare är en viktig målgrupp. Förebilden är BBC:s arbete i England där man kopplat webbsidor till kursplaner för elever mellan 5 och 16 år. Framförallt siktar man i URSmart på att skapa resurser för kärnämnena matematik, svenska och engelska. En bärande tanke är stor interaktivitet. Elever ska kunna ställa frågor och kommentera det material som finns utlagt. För vår del är ett samarbete intressant av flera skäl. Vår målgrupp är i första hand lärare och lärarstudenter, men kan vi samutnyttja och samproducera webbaserat elevmaterial så blir dessa resurser värdefulla verktyg för både skola och lärarutbildning. Dessutom ger de lärarstudenter en unik möjlighet att på ett tidigt stadium i utbildningen ta del av frågeställningar från elever, förklaringsmodeller från lärare och förhoppningsvis själva kunna bidra med egna lösningar.
Igår träffade jag också Bengt Kviberg från UR. Där diskuterade vi också samverkan. PÅ UR genomförs nu ett pilotprojekt, URSmart, som syftar till att skapa webbaserat stöd för elever, men där naturligtvis också lärare är en viktig målgrupp. Förebilden är BBC:s arbete i England där man kopplat webbsidor till kursplaner för elever mellan 5 och 16 år. Framförallt siktar man i URSmart på att skapa resurser för kärnämnena matematik, svenska och engelska. En bärande tanke är stor interaktivitet. Elever ska kunna ställa frågor och kommentera det material som finns utlagt. För vår del är ett samarbete intressant av flera skäl. Vår målgrupp är i första hand lärare och lärarstudenter, men kan vi samutnyttja och samproducera webbaserat elevmaterial så blir dessa resurser värdefulla verktyg för både skola och lärarutbildning. Dessutom ger de lärarstudenter en unik möjlighet att på ett tidigt stadium i utbildningen ta del av frågeställningar från elever, förklaringsmodeller från lärare och förhoppningsvis själva kunna bidra med egna lösningar.
Årets första ledningsmöte
I måndags hade vi årets första ledningsmöte. Bl.a. beviljades stöd (från förra årets ansökningar) till tre nya grupper med anknytning till Högskolan i Kalmar. Emmaboda kommun går in i ett samarbete med högskolan när det gäller förskolan, Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Gruppen koncentrerar sitt arbete till barn i 4-5 års åldern. Detta är den första temagruppen som specifikt riktar in sig på förskolebarnens utveckling. Man menar att en bärande del i arbetet kommer att vara bearbetning av språkliga och matematiska begrepp där digitalt innehåll är centralt. Arbetet kommer att ske i samarbete med lärarutbildare från kursen "Språk och begrepp" och kursen "Språk och IT" som är en del av den sista terminens allmänna utbildningsområde.
Oxhagsskolan i Kalmar ligger i ett mångkulturellt område där drygt 70% av barnen har annat modersmål än svenska. Man ställer i den temagrupppen frågan hur ett arbete med gemensamma webbresurser kan stärka samarbetet mellan barn, skola och föräldrar. Förhoppningen är också att detta arbete ska stärka lärarutbildningens mångkulturella arbete och då med digitala förtecken.
Den tredje gruppen som får stöd är ett dokumentationsprojekt där synliggörandet av studenternas projektarbeten både i webbaserad form och i rapportform är utgångspunkten. I den tredje terminen i det allmänna utbildningsområdet genomför studenterna en VFU-uppgift som innebär att utveckla IT-användning och klassrumsspråk. Projektet som studenterna genomför ska vara väl integrerat i den vanliga verksamheten.Målsättningen för dokumentationsarbetet är att synliggöra, kvalitetsgranska och sprida idéer om IT-användning och klassrumsspråk till olika målgrupper.
Mer information om dessa gruppers arbeten kommer att synliggöras på vår webbplats.
Ytterligare ett viktigt beslut som ledningsgruppen fattade inför fortsatta stödinsatser är att under detta år i första hand prioritera temagrupper med stark koppling till lärare på lärarutbildningarna. Det är nu tid att försöka öka antalet lärare och forskare att mer engagera sig i projektet. Fortfarande gäller samarbete med VFU-organisation och externa parter. Men vi måste öka antalet lärarutbildare som är aktiva om projektets idéer ska få genomslag i utbildningen
Ledningsgrupp och projektledare kommer också under februari att träffa de existerande temagrupperna för att göra en avstämning hur arbetet fortskrider och vilka tankar som finns om implementering.
Oxhagsskolan i Kalmar ligger i ett mångkulturellt område där drygt 70% av barnen har annat modersmål än svenska. Man ställer i den temagrupppen frågan hur ett arbete med gemensamma webbresurser kan stärka samarbetet mellan barn, skola och föräldrar. Förhoppningen är också att detta arbete ska stärka lärarutbildningens mångkulturella arbete och då med digitala förtecken.
Den tredje gruppen som får stöd är ett dokumentationsprojekt där synliggörandet av studenternas projektarbeten både i webbaserad form och i rapportform är utgångspunkten. I den tredje terminen i det allmänna utbildningsområdet genomför studenterna en VFU-uppgift som innebär att utveckla IT-användning och klassrumsspråk. Projektet som studenterna genomför ska vara väl integrerat i den vanliga verksamheten.Målsättningen för dokumentationsarbetet är att synliggöra, kvalitetsgranska och sprida idéer om IT-användning och klassrumsspråk till olika målgrupper.
Mer information om dessa gruppers arbeten kommer att synliggöras på vår webbplats.
Ytterligare ett viktigt beslut som ledningsgruppen fattade inför fortsatta stödinsatser är att under detta år i första hand prioritera temagrupper med stark koppling till lärare på lärarutbildningarna. Det är nu tid att försöka öka antalet lärare och forskare att mer engagera sig i projektet. Fortfarande gäller samarbete med VFU-organisation och externa parter. Men vi måste öka antalet lärarutbildare som är aktiva om projektets idéer ska få genomslag i utbildningen
Ledningsgrupp och projektledare kommer också under februari att träffa de existerande temagrupperna för att göra en avstämning hur arbetet fortskrider och vilka tankar som finns om implementering.
Fortsatta reflektioner efter BETT
Det tar lite tid att smälta en sådan intensiv upplevelse som BETT-mässan. Några ytterligare reflektioner.
Interaktiva skrivtavlor
Den användning av interaktiva skrivtavlor som visades upp i montrarna var i flera fall rätt enahanda. Tavlan framme vid katedern är på många sätt symbolen för klassrummets struktur, "klassrummets altartavla" enligt en synpunkt. Intåget av de digitala skrivtavlorna skulle då spegla ett bevarande av den traditionella klassrumsstrukturen, men det finns faktiskt en mycket viktig skillnad. Tillgången till internet gör skillnad. Det är just kombinationen som ger möjligheterna. Gruppen i dialog, med möjlighet till olika typer av interaktion och visualisering, måste vara en optimal form för lärande. Med den interaktiva skrivtavlan och dess tillgång till nätet blir interaktionsmöjligheterna nära nog obegränsade med allt från användning av den vanliga pennan till film och animering, till kommunikation med andra utanför klassrummet, till arkivering och återanvändning. Framförallt ger denna kombination, eftersom allt finns på plats läraren helt nya möjligheter till variation, förnyelse och för första gången chans att tjäna tid. Kanske inte först men efterhand när kunskapen och färdigheterna ökar så kommer effektiviteten att öka. Men här ligger också faran. Blir det bara ett verktyg för läraren och inte ett redskap för alla, en interaktion mellan lärare och elever och mellan elever, då är föga vunnet. Tillgång till teknik ger makt och den makten kan missbrukas. Makten kan också användas till inkluderande undervisning med olika pedagogiska och didaktiska förtecken. Det är den kunskapen som är viktig att bygga och dela.
Mobilitet
Jag hittade inte alla 700 utställare, inte heller fånga innehållet hos en bråkdel, men vad som slog mig var att det fanns ytterst lite om mobilitet och mobila lösningar för skolan. Så om skrivtavlan är den ultimata symbolen för klassrummet så är mobiltelefonen dess motsats. Den spränger gränser. Det är antagligen därför som mobila innovationer ännu inte är på agendan. En enda liten monter presenterade intressanta idéer för användning av mobiler i ett lärandeperspektiv, OOKL. Och dessa idéerär ännu bara i sin linda. De idéer som presenterades påminner i stora stycken om det utvecklingsarbete som sker i temagruppen Amulets under ledning av Marcelo Milrad. Marcelo arbetar tillsammans med Mike Sharple, chef för Learning Sciences Research Institute vid University of Nottingham, som höll en av huvudföreläsningarna på BETT, tyvärr på onsdagen, så jag fick inte tillfälle att höra den live. Men hans presentationsbilder finns utlagda och han ställer viktiga frågor. Var sker lärande? Hur kan den teknik, som redan nu i princip finns hos alla, användas i skolans undervisning? Han ställde också frågan, vad det är för likhet mellan en kulspetspenna, en miniräknare och en mobiltelefon? Svaret är lika intressant som provokativt!
Helt klart är att vi kan se fram emot en händelserik utveckling i spänningsfältet mellan dessa båda tekniker.
Apropå mobilitet
Amulets genomför under våren ett antal aktiviteter tillsammans med bl.a. två orienteringsklubbar i Växjö, Mapping Växjö. Den första redan nu på torsdag då ett antal ungdomar i åk 8 på Norregårdsskolan genomför en skattjakt. Läs vidare.
Interaktiva skrivtavlor
Den användning av interaktiva skrivtavlor som visades upp i montrarna var i flera fall rätt enahanda. Tavlan framme vid katedern är på många sätt symbolen för klassrummets struktur, "klassrummets altartavla" enligt en synpunkt. Intåget av de digitala skrivtavlorna skulle då spegla ett bevarande av den traditionella klassrumsstrukturen, men det finns faktiskt en mycket viktig skillnad. Tillgången till internet gör skillnad. Det är just kombinationen som ger möjligheterna. Gruppen i dialog, med möjlighet till olika typer av interaktion och visualisering, måste vara en optimal form för lärande. Med den interaktiva skrivtavlan och dess tillgång till nätet blir interaktionsmöjligheterna nära nog obegränsade med allt från användning av den vanliga pennan till film och animering, till kommunikation med andra utanför klassrummet, till arkivering och återanvändning. Framförallt ger denna kombination, eftersom allt finns på plats läraren helt nya möjligheter till variation, förnyelse och för första gången chans att tjäna tid. Kanske inte först men efterhand när kunskapen och färdigheterna ökar så kommer effektiviteten att öka. Men här ligger också faran. Blir det bara ett verktyg för läraren och inte ett redskap för alla, en interaktion mellan lärare och elever och mellan elever, då är föga vunnet. Tillgång till teknik ger makt och den makten kan missbrukas. Makten kan också användas till inkluderande undervisning med olika pedagogiska och didaktiska förtecken. Det är den kunskapen som är viktig att bygga och dela.
Mobilitet
Jag hittade inte alla 700 utställare, inte heller fånga innehållet hos en bråkdel, men vad som slog mig var att det fanns ytterst lite om mobilitet och mobila lösningar för skolan. Så om skrivtavlan är den ultimata symbolen för klassrummet så är mobiltelefonen dess motsats. Den spränger gränser. Det är antagligen därför som mobila innovationer ännu inte är på agendan. En enda liten monter presenterade intressanta idéer för användning av mobiler i ett lärandeperspektiv, OOKL. Och dessa idéerär ännu bara i sin linda. De idéer som presenterades påminner i stora stycken om det utvecklingsarbete som sker i temagruppen Amulets under ledning av Marcelo Milrad. Marcelo arbetar tillsammans med Mike Sharple, chef för Learning Sciences Research Institute vid University of Nottingham, som höll en av huvudföreläsningarna på BETT, tyvärr på onsdagen, så jag fick inte tillfälle att höra den live. Men hans presentationsbilder finns utlagda och han ställer viktiga frågor. Var sker lärande? Hur kan den teknik, som redan nu i princip finns hos alla, användas i skolans undervisning? Han ställde också frågan, vad det är för likhet mellan en kulspetspenna, en miniräknare och en mobiltelefon? Svaret är lika intressant som provokativt!
Helt klart är att vi kan se fram emot en händelserik utveckling i spänningsfältet mellan dessa båda tekniker.
Apropå mobilitet
Amulets genomför under våren ett antal aktiviteter tillsammans med bl.a. två orienteringsklubbar i Växjö, Mapping Växjö. Den första redan nu på torsdag då ett antal ungdomar i åk 8 på Norregårdsskolan genomför en skattjakt. Läs vidare.
BETT i London
Första arbetsveckan detta år blev mycket intensiv, därav lite låg aktivitet på bloggen. Huvudpunkten var ett tvådagarsbesök på den stora BETT-mässan i London. Världens (eller var det kanske Europas) största mässa när det gäller IT för skola och undervisning. Och den var verkligen stor, 700 utställare samsades i 1800-talsbyggnaden Olympia i Kensington. I första hand är det en mässa som ger producenter av teknik för undervisning en chans att presentera sig. Detta varvas med olika seminarier med varierat innehåll.
Efter två dagars vandrande blir man lite trött på alla skärmar, både stora och små som lockar med det ena flashiga budskapet efter det andra. Men det vore fel att avfärda denna tillställning som bara ett kommersiellt jippo. Här får faktiskt lärare, skolledare, it-pedagoger, lärarutbildare en möjlighet att ta del av den teknik som finns idag och som erbjuds skolorna. En starkt drivande faktor är engelska statens stora satsning . Miljarder pumpas in i en restaurering och en reorganisering av skolor i England, från förskola till high school och även högre utbildning. Denna satsning har också gjort att BETT vuxit. Och det internationella intresset är stort, jag tror framförallt från nordiska länder. Enligt en uppgift jag fick fanns över 3000 svenskar anmälda.
I denna enorma mängd av utställare dominerar naturligtvis den rådande skolkulturen fast omvandlad i avancerad teknik. Det märks på de applikationer som visas upp på de interaktiva skrivtavlorna som finns i var och varannan monter. De har verkligen slagit igenom i England och intresset var naturligtvis stort från de besökande lärarna. Kanske att man skulle vilja se lite mer av spännande utveckling snarare än flanellografen inflyttad i ny miljö. Samtidigt går det naturligtvis inte att undvika att det gamla influerar det nya. Börjar man med ny teknik provar man först med det man behärskar, för att förhoppnigsvis därefter hitta nya möjligheter.
En slutsats man kan dra är att tekniken får en alltmer framträdande plats i utbildning och undervisning och att lärare (precis som de flesta andra yrkesgrupper) har att förhålla sig till detta. Oystein Johannesson vid Kunskapsdepartementet i Norge skriver på sin blogg om Strobritanniens väg mot en ny utbildningsstrategi. Han refererar till ett seminarium med Tony Richardsson, chef för Becta (ungefärlig motsvarighet till Myndigheten för skolutveckling). Av de tio punkter som han tog upp som utgångspunkt för en förändring nämns technology i 6 av punkterna, i de andra nämns bl.a. networked education, high quality resource access och community. Så visst har det som händer på BETT-mässan betydelse.
Efter två dagars vandrande blir man lite trött på alla skärmar, både stora och små som lockar med det ena flashiga budskapet efter det andra. Men det vore fel att avfärda denna tillställning som bara ett kommersiellt jippo. Här får faktiskt lärare, skolledare, it-pedagoger, lärarutbildare en möjlighet att ta del av den teknik som finns idag och som erbjuds skolorna. En starkt drivande faktor är engelska statens stora satsning . Miljarder pumpas in i en restaurering och en reorganisering av skolor i England, från förskola till high school och även högre utbildning. Denna satsning har också gjort att BETT vuxit. Och det internationella intresset är stort, jag tror framförallt från nordiska länder. Enligt en uppgift jag fick fanns över 3000 svenskar anmälda.
I denna enorma mängd av utställare dominerar naturligtvis den rådande skolkulturen fast omvandlad i avancerad teknik. Det märks på de applikationer som visas upp på de interaktiva skrivtavlorna som finns i var och varannan monter. De har verkligen slagit igenom i England och intresset var naturligtvis stort från de besökande lärarna. Kanske att man skulle vilja se lite mer av spännande utveckling snarare än flanellografen inflyttad i ny miljö. Samtidigt går det naturligtvis inte att undvika att det gamla influerar det nya. Börjar man med ny teknik provar man först med det man behärskar, för att förhoppnigsvis därefter hitta nya möjligheter.
En slutsats man kan dra är att tekniken får en alltmer framträdande plats i utbildning och undervisning och att lärare (precis som de flesta andra yrkesgrupper) har att förhålla sig till detta. Oystein Johannesson vid Kunskapsdepartementet i Norge skriver på sin blogg om Strobritanniens väg mot en ny utbildningsstrategi. Han refererar till ett seminarium med Tony Richardsson, chef för Becta (ungefärlig motsvarighet till Myndigheten för skolutveckling). Av de tio punkter som han tog upp som utgångspunkt för en förändring nämns technology i 6 av punkterna, i de andra nämns bl.a. networked education, high quality resource access och community. Så visst har det som händer på BETT-mässan betydelse.