Hans Rosling gav nya perspektiv
Gårdagens välbesökta föreläsning på Linnéuniversitetet, En faktabaserad världsbild, av Hans Rosling gav nya insikter. Vi som följt hans föreläsningar på TED under en längre tid kände igen en del av innehållet, men den en och en halvtimme långa föreläsningen gav både perspektiv och nödvändig fördjupning. På ett pedagogiskt och underhållande sätt beskrev han hur världen i vårt medvetande fortfarande är uppdelade i vi och dom, i-länder med hög medelslivslängd och få barn och u-länder med låg medellivslängd och många barn. Det var en bild som möjligtvis var giltig 1950 men knappast före 1950, än mindre dag. Se nedanstående bilder som visar hur det såg ut 1950 och 2007. Du kan själv köra detta i Gapminder och se hur det förändrats.
Han kunde också med en mängd exempel visa hur denna bild hänger kvar, allt från undervisning i skolan till centrala politiska beslut. Världen konvergerar och det finns en positiv utveckling i många länder, samtidigt som det fortfarade finns stora skillnader. Vi måste förstå världen om vi ska kunna påverka den, var Hans Roslings budskap.
Han var också mycket positiv till den efterbehandling av föreläsningen som vi planerat och som genomfördes av AV-Media Det var första gången, som någon arrangör av hans föreläsningar faktiskt genomförde en workshop, där man praktiskt och pedagogiskt arbetade med Gapminder. Mathias Ahrn, lärare på Teleborg Centrum, redovisade bl.a. hur han arbetat med Gapminder, som en viktig resurs i SO-arbetet. Ett citat från en flicka i åk sju är talande:
"Jag lärde mig också att USA har högre barnadödlighet än vad Kuba har, när jag kollade på min hyperlänk och klickade in USA och Kuba så står det helt korrekt att det dör fler barn i USA än vad det gör i Kuba. Det står att det dör 6,7 barn under fem år/ 1000 född i Kuba och att det dör 8 stycken barn i USA. Jag tyckte att det var sjukt konstigt, detta test har verkligen förändrat min omvärldskunskap. Jag trodde faktiskt också att barnadödligheten hade ökat de senaste 30 åren men jag hade verkligen fel! Barnadödligheten har nästan halverats."
Det viktiga, enligt Mathias, är att Gapminder ger ytterligare möjligheter till diskussion och reflektion, nödvändiga ingredienser för ökad förståelse. Det är viktigt att lärare blir medvetna om vilka möjligheter programmet ger, även för ungdomar i lägre tonåren. Sedan finns alla möjligheter till fördjupning, både av materialet som sådant och de möjligheter till att skapa egna visualiseringar med Google Docs. Men det är du som lärare som måste vara kunnig för att kunna ta ansvar för innehållet.
Vi kommer i ett fortsatt samarbete med AV-Media att utveckla pedagogisk användning av Gapminder för lärare inom och utom Linnéuniversitetet. Vi hoppas också på fortsatt sammarbete med Hans Rosling.
Läs även andra bloggares åsikter om Hans Rosling, Gapminder, kunskap, världen, förändring
Han kunde också med en mängd exempel visa hur denna bild hänger kvar, allt från undervisning i skolan till centrala politiska beslut. Världen konvergerar och det finns en positiv utveckling i många länder, samtidigt som det fortfarade finns stora skillnader. Vi måste förstå världen om vi ska kunna påverka den, var Hans Roslings budskap.
Han var också mycket positiv till den efterbehandling av föreläsningen som vi planerat och som genomfördes av AV-Media Det var första gången, som någon arrangör av hans föreläsningar faktiskt genomförde en workshop, där man praktiskt och pedagogiskt arbetade med Gapminder. Mathias Ahrn, lärare på Teleborg Centrum, redovisade bl.a. hur han arbetat med Gapminder, som en viktig resurs i SO-arbetet. Ett citat från en flicka i åk sju är talande:
"Jag lärde mig också att USA har högre barnadödlighet än vad Kuba har, när jag kollade på min hyperlänk och klickade in USA och Kuba så står det helt korrekt att det dör fler barn i USA än vad det gör i Kuba. Det står att det dör 6,7 barn under fem år/ 1000 född i Kuba och att det dör 8 stycken barn i USA. Jag tyckte att det var sjukt konstigt, detta test har verkligen förändrat min omvärldskunskap. Jag trodde faktiskt också att barnadödligheten hade ökat de senaste 30 åren men jag hade verkligen fel! Barnadödligheten har nästan halverats."
Det viktiga, enligt Mathias, är att Gapminder ger ytterligare möjligheter till diskussion och reflektion, nödvändiga ingredienser för ökad förståelse. Det är viktigt att lärare blir medvetna om vilka möjligheter programmet ger, även för ungdomar i lägre tonåren. Sedan finns alla möjligheter till fördjupning, både av materialet som sådant och de möjligheter till att skapa egna visualiseringar med Google Docs. Men det är du som lärare som måste vara kunnig för att kunna ta ansvar för innehållet.
Vi kommer i ett fortsatt samarbete med AV-Media att utveckla pedagogisk användning av Gapminder för lärare inom och utom Linnéuniversitetet. Vi hoppas också på fortsatt sammarbete med Hans Rosling.
Läs även andra bloggares åsikter om Hans Rosling, Gapminder, kunskap, världen, förändring
Förslaget till ny lärarutbildning
Jan Björklund har varit den mest framträdande politikern i utbildningspolitiska frågor sedan drygt 10 år tillbaka, först som skolborgarråd i Stockholm och sedermera alliansens skolpolitiske talesman. Nu som utbildningsminister får han chansen att lägga fram framtidens skolpolitik, bl.a. i den framtida lärarutbildningen som presenterades igår. Vad är då viktigt? Uppenbart är det strukturer! Tyvärr väldigt lite av visioner och idéer om vad som krävs av framtidens utbildning och vilka kompetenser som är nödvändiga för framtidens lärare. Strukturerna är inte ens nya utan mycket är en återgång till hur det såg ut för 20 år sedan. Utgångspunkten för detta är att skolans mål inte uppfyllts och skulden bl.a. är lärarutbildningens. Men att majoriteten av dagens lärare faktiskt är utbildade i den lärarutbildning som fanns för 20 år sedan och väldigt liten andel av verksamma lärare är utbildade enligt 2001 års lärarutbildning, undviker Björklund att tala om.
Att han har fått sådan framgång i sin retorik beror naturligtvis också på uppenbara svagheter i utbildningssystemet. Andelen outbildade lärare är stor, antalet lärare som undervisar i ämnen de inte har behörighet i är också storrt. Antalet forskarutbildade lärare är mycket lågt, bland de lägsta i OECD. Till en del löses problemet med nuvarande förslag och kommande skollagsförslag, men han gör det också enkelt för sig. Yrkeslärare är en stor grupp som saknar lärarutbildning. För att råda bot på detta kortas utbildningen från nuvarande 3 år till 1,5 år. Har man dessutom arbetat som obehörig lärare i skolan kan man också validera bort den verksamhetsförlagda utbildningen på 30 högskolepoäng. Anmärkningsvärt är att yrkeslärare inte har krav på ett självständigt examensarbete, i stort sett den enda högskoleutbildade grupp som inte genomför ett examensarbete.
Relationen mellan skolverksamhet och akademi, möte mellan teori och praktik är och har varit en viktig fråga i den professionsutbildning som lärarutbildningen är. Inledningen på sidan 37 i propositionstexten bådar gott: "Regeringen anser att den verksamhetsförlagda utbildningen till lärare och förskollärare generellt sett behöver förstärkas." Vilka är då de konkreta förslag som föreslås. Man kortar den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarutbildning mot senare år och gymnasiet från dagens 45 högskolepoäng till 30 högskolepoäng. Man avskaffar kravet på regionalt utvecklingscentrum som mötesplats för skola och akademi. Det blir nu upp till varje lärosäte att bestämma detta. För skolhuvudmännen måste detta innebära kraftigt försämrade möjligheter till dialog med lärarutbildningen. Så var finns förstärkningen?
Avslutningsvis kan man, helt i linje med "det var bättre förr" - tanken, konstatera att någon koppling till de samhällsförändringar som vi nu genomgår med digitalisering och förändrade förhållanden i arbetsliv och kultur, inte fått någon framträdande plats i propositionen. Det närmaste ett framtidsscenario propositionen kommer är följande:
"Dagens samhälle, med större social, kulturell och språklig mångfald än tidigare, ställer nya och större krav på lärarna och förskollärarna. De sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga utmaningar vi står inför i det 21:a århundradet ställer också krav på miljö- och hållbarhetsfrågorna i skolor och utbildningar."
Fördelen är möjligtvis att varje lärosäte själv får tolka in vad det innebär av kvalitet i utbildningen.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning, skola, verksamhetsförlagd utbildning, framtid, utbildning, digitalisering, arbetsliv, kultur
Att han har fått sådan framgång i sin retorik beror naturligtvis också på uppenbara svagheter i utbildningssystemet. Andelen outbildade lärare är stor, antalet lärare som undervisar i ämnen de inte har behörighet i är också storrt. Antalet forskarutbildade lärare är mycket lågt, bland de lägsta i OECD. Till en del löses problemet med nuvarande förslag och kommande skollagsförslag, men han gör det också enkelt för sig. Yrkeslärare är en stor grupp som saknar lärarutbildning. För att råda bot på detta kortas utbildningen från nuvarande 3 år till 1,5 år. Har man dessutom arbetat som obehörig lärare i skolan kan man också validera bort den verksamhetsförlagda utbildningen på 30 högskolepoäng. Anmärkningsvärt är att yrkeslärare inte har krav på ett självständigt examensarbete, i stort sett den enda högskoleutbildade grupp som inte genomför ett examensarbete.
Relationen mellan skolverksamhet och akademi, möte mellan teori och praktik är och har varit en viktig fråga i den professionsutbildning som lärarutbildningen är. Inledningen på sidan 37 i propositionstexten bådar gott: "Regeringen anser att den verksamhetsförlagda utbildningen till lärare och förskollärare generellt sett behöver förstärkas." Vilka är då de konkreta förslag som föreslås. Man kortar den verksamhetsförlagda utbildningen för lärarutbildning mot senare år och gymnasiet från dagens 45 högskolepoäng till 30 högskolepoäng. Man avskaffar kravet på regionalt utvecklingscentrum som mötesplats för skola och akademi. Det blir nu upp till varje lärosäte att bestämma detta. För skolhuvudmännen måste detta innebära kraftigt försämrade möjligheter till dialog med lärarutbildningen. Så var finns förstärkningen?
Avslutningsvis kan man, helt i linje med "det var bättre förr" - tanken, konstatera att någon koppling till de samhällsförändringar som vi nu genomgår med digitalisering och förändrade förhållanden i arbetsliv och kultur, inte fått någon framträdande plats i propositionen. Det närmaste ett framtidsscenario propositionen kommer är följande:
"Dagens samhälle, med större social, kulturell och språklig mångfald än tidigare, ställer nya och större krav på lärarna och förskollärarna. De sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga utmaningar vi står inför i det 21:a århundradet ställer också krav på miljö- och hållbarhetsfrågorna i skolor och utbildningar."
Fördelen är möjligtvis att varje lärosäte själv får tolka in vad det innebär av kvalitet i utbildningen.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning, skola, verksamhetsförlagd utbildning, framtid, utbildning, digitalisering, arbetsliv, kultur
Trendspaning: 3D
När BETT-mässan 2010 gick av mässan i London den 13-16 januari, var det en hel delegation från Ung Kommunikation som besökte mässan. Alla intryck och möten genererade reflektioner och insikter av varierande karaktär. På bloggen kommer ett antal trendspaningar att presenteras med den första alldeles här nedan.
3D - behövs det?
På mässan fanns ett stort utbud av visualiseringar, «peka-och-dra-och-släpp -program», och 3D, men utställarna kunde inte klart säga vad denna teknik skulle tillföra. Det är dyrt och ser imponerande ut, men frågan är vad det ger. För en del var det lite av en besvikelse. Men så säger vi väl alltid om nya saker? Varför behövs egentligen kulspetspennan? Det ger väl inte bättre texter än gåspennan. Kanske handlar det bara om bekvämlighet. Ingen kan väl tänka sig att vara utan ordbehandlare idag.
Att kunna se ett mänskligt öra i 3D var visserligen häftigt men det som verkligen skulle ge ett mervärde vore att det gick att manipulera. Man kan jämföra tekniken med den som används för att göra prototyper till olika produkter, där man kan se om delarna passar ihop innan man börjar tillverka, något som behövs i industrin men frågan är om det behövs i skolan. Möjligen är det ett mervärde att man i rörlig bild bättre kan se hur något fungerar och få en rumsuppfattning. T.ex. skulle man kunna gå in i ett hjärta. Det kan också vara värdefullt med en teknik som stimulerar fler sinnen hos eleverna. Men vissa tillämpningar verkade mest flashiga och tillkrånglade. Det känns i alla fall som som något som är på gång och som kommer mer av. T.ex. börjar ju biofilmerna bli gjorda med den tekniken nu.
Vi såg också en skrivare som skriver ut i 3D (kan beskrivas som en datorstyrd limpistol), något som väckte frågor.
Vad var det för syfte mål och lärande med en 3D-skrivare? Vad hade de egentligen tänkt? Jo, att den skulle användas i bildämnet i gymnasieskolan. Men om man har 25 elever och det tar 8 timmar att skriva ut en skulptur, hur användbart är det egentligen? Nja, sådant tänkte försäljarna inte på. På en direkt fråga föreslog de att man kunde ta bara de bästa skisserna och skriva ut och det är ju ganska långt från hur lärare hos oss tänker. Man skulle förstås kunna ha grupparbete och det kan ju tänkas att de blir snabbare i framtiden ... Kanske är det något för designstudenter ... Ja, där tog våra förslag slut. Och frågan kvarstår - vad lär man sig när man använder det? Man kan också säga att 2D är mer avancerat eftersom det är en abstraktion och verkligheten ÄR ju redan 3D, varför behöver man kopiera den?
Många påhitt verkar handla om en teknik som söker sin tillämpning. Här uppstår en diskussion om vad man ska lära sig i skolan egentligen och vad är nödvändiga resurser för lärande överhuvudtaget? Mer om dessa frågor kommer i nästa trendspaning.
//Peter Diedrichs, Anne-Mari Folkesson, Tom Gagner, Kristina Henriksson, Ragnar Olsson och Maria Stam - Linnéuniversitetet, Kalmar.
3D - behövs det?
På mässan fanns ett stort utbud av visualiseringar, «peka-och-dra-och-släpp -program», och 3D, men utställarna kunde inte klart säga vad denna teknik skulle tillföra. Det är dyrt och ser imponerande ut, men frågan är vad det ger. För en del var det lite av en besvikelse. Men så säger vi väl alltid om nya saker? Varför behövs egentligen kulspetspennan? Det ger väl inte bättre texter än gåspennan. Kanske handlar det bara om bekvämlighet. Ingen kan väl tänka sig att vara utan ordbehandlare idag.
Att kunna se ett mänskligt öra i 3D var visserligen häftigt men det som verkligen skulle ge ett mervärde vore att det gick att manipulera. Man kan jämföra tekniken med den som används för att göra prototyper till olika produkter, där man kan se om delarna passar ihop innan man börjar tillverka, något som behövs i industrin men frågan är om det behövs i skolan. Möjligen är det ett mervärde att man i rörlig bild bättre kan se hur något fungerar och få en rumsuppfattning. T.ex. skulle man kunna gå in i ett hjärta. Det kan också vara värdefullt med en teknik som stimulerar fler sinnen hos eleverna. Men vissa tillämpningar verkade mest flashiga och tillkrånglade. Det känns i alla fall som som något som är på gång och som kommer mer av. T.ex. börjar ju biofilmerna bli gjorda med den tekniken nu.
Vi såg också en skrivare som skriver ut i 3D (kan beskrivas som en datorstyrd limpistol), något som väckte frågor.
Vad var det för syfte mål och lärande med en 3D-skrivare? Vad hade de egentligen tänkt? Jo, att den skulle användas i bildämnet i gymnasieskolan. Men om man har 25 elever och det tar 8 timmar att skriva ut en skulptur, hur användbart är det egentligen? Nja, sådant tänkte försäljarna inte på. På en direkt fråga föreslog de att man kunde ta bara de bästa skisserna och skriva ut och det är ju ganska långt från hur lärare hos oss tänker. Man skulle förstås kunna ha grupparbete och det kan ju tänkas att de blir snabbare i framtiden ... Kanske är det något för designstudenter ... Ja, där tog våra förslag slut. Och frågan kvarstår - vad lär man sig när man använder det? Man kan också säga att 2D är mer avancerat eftersom det är en abstraktion och verkligheten ÄR ju redan 3D, varför behöver man kopiera den?
Många påhitt verkar handla om en teknik som söker sin tillämpning. Här uppstår en diskussion om vad man ska lära sig i skolan egentligen och vad är nödvändiga resurser för lärande överhuvudtaget? Mer om dessa frågor kommer i nästa trendspaning.
//Peter Diedrichs, Anne-Mari Folkesson, Tom Gagner, Kristina Henriksson, Ragnar Olsson och Maria Stam - Linnéuniversitetet, Kalmar.
Vad gör vi av teknikämnet i skolan?
I går publicerades ett upprop i Ny Teknik från ledamöterna i Teknikdelegationen där de beskriver det bristande intresset för teknik i skolan: "Teknik finns överallt - utom i skolan". De skriver bl.a. följande:"Att teknik utgör en allt större och mer betydelsefull del av allas vår vardag behöver knappast sägas. Inte heller att grundskolans uppgift är att förse oss med de grundläggande kunskaper vi behöver för att kunna förstå och ta oss fram i denna vardag.
Man skulle därför kunna förvänta sig att teknikämnet vore ett viktigt ämne i den svenska skolan. Sanningen är att det är precis tvärtom."
Teknikämnet har låg prioritet i skolan, ämneskompetensen låg och kompetensutvecklingen för lärare är obefintlig. Intresset bland eleverna blir också därefter . En stor majoritet av eleverna, som till vardags är mycket stora användare av teknik, uppfattar teknikämnet som minst viktigt i skolan. Vi skapar barriärer mellan det som faktiskt tekniken gör för oss (och med oss) och förståelse för teknikens roll och uppkomst i ett samhälle.
En av ledamöterna i Teknikdelegationen, Camilla Modéer, skrev för någon vecka sedan en intressant krönika i ämnet, Lyssna på ungdomarna! Ungdomar vill ha sammanhang och de vill jobba med människor, enligt Camilla Modéer. Jag tror hon pekar på något mycket väsentligt. Lyckas vi inte skapa dessa sammanhang och få kopplingen till människors användning blir det svårt att locka fram ett intresse. Förutsättningar finns genom att koppla ungdomars användning till förståelse och kunskapsutveckling. Detta är en generell fråga i all utbildning, men kanske det bristande intresset för tekniken och de naturvetenskapliga ämnena bara är en föraning om det växande avstånd som finns mellan barns och ungdomars värld och den utbildning som finns i skolan.
Följande förslag ges av delegationen:
- Lyft teknikämnets status och kvalitet genom att uppgradera det från att vara ett praktiskt orienterat ämne till ett vetenskapligt kunskapsbaserat ämne i paritet med naturvetenskapen: också teknik bygger på vetenskap och bör inte reduceras till något som ligger utanför de vetenskapliga förklaringsmodellerna. Teknik bör vara ett skolämne där teori och praktik går hand i hand, i analogi med andra vetenskapliga skolämnen.
- Starta teknikundervisningen i första klass och säkerställ progression i ämnet längs hela skolgången.
- Fastställ kursplaner som är begripliga för skolledare och lärare.
- Satsa på gedigen implementeringshjälp av kursplaner, i form av exempelvis pedagogiskt stödmaterial.
- Krav på att lärare som undervisar har kompetens i teknikämnet, även i tidiga årskurserna.
- Kompetensutveckla lärarna kontinuerligt för att möta kraven om behöriga lärare i teknik.
- Inkludera arbetslivet mer i undervisningen - för att hålla ämnet aktuellt och visa på tillämpning, sammanhang och förebilder.
- Tag utgångspunkt i ungdomars intresse för digitala medier och kommunikation.
- Koppla samman teknikämnet med nyfikenhet, kreativitet, estetiska uttrycksformer och experimentlusta.
- Stimulera skolor till utvecklingsarbeten tillsammans med aktörer från olika branscher inklusive media och musik i samarbete med universitet och högskolor.
- Stärk lärarutbildningens möjligheter till att vara brygga mellan utbildning och skolverksamhet
- Skapa nätverk, fysiska och digitala, mellan intresserade lärare för att dela kunskap och få inspiration.
Det går att skapa förutsättningar. Vi har påbörjat ett arbete i regionen, ett samarbete mellan intresserade lärare, lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet och Ung Kommunikation. Men vi måste ha stöd från ansvariga rektorer i kommunerna likaväl som stöd från lärosäten i regionen.
Läs även andra bloggares åsikter om Ny Teknik, teknik, teknikämnet, skola, stimulans, digitala medier, kommunikation, kreativitet
Linnéuniversitet nu också invigt
Linnéuniversitetet är nu också invigt med rektorsinstallation, festligheter och Öppet Hus i Växjö och Kalmar. På Öppet Hus i söndags presenterade sig Ung Kommunikation genom multimodalt berättande och olika föreläsningar (vi rapporterar efterhand om dessa). I Växjö erbjöds också besökarna att prova skattjakt i Linnés anda med mobiltelefoner, ett samarbete med Celektgruppen.
Bortom de högtidliga talen finns utmaningarna för dagens universitet och högskolor. Krav ställs från omgivande samhälle på större flexibilitet, ökade möjligheter till variation i studiehastighet och distributionsform, öppna tillgängliga lärresurser. Fortfarande dominerar gamla strukturer, vare sig det är på campus eller i distanskurser. Utmaningen är att skapa rika lärmijöer för samarbete, öppenhet och utveckling genom att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den nya tekniken faktiskt medger.
Var igår på konferensen om OER, Open Educational Resources på KTH i Stockholm, i samarbete med Stockholms Universitet, Metamatrix, KB, Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och KK-stiftelsen. Det går att följa konferensen på Twitter, #oerswe. (Pågår under fm idag.) Det finns idéer, engagemang och samarbeten på lite olika håll. Tyvärr blir också bristen på nationell samling alltmer tydlig. Men den tvingar varje lärosäte till ett eget utvecklingsarbete där det också gäller att hitta lämpliga samarbetspartners.
Läs även andra bloggares åsikter om multimodalt, flexibilitet, variation, lärresurser, oer
Bortom de högtidliga talen finns utmaningarna för dagens universitet och högskolor. Krav ställs från omgivande samhälle på större flexibilitet, ökade möjligheter till variation i studiehastighet och distributionsform, öppna tillgängliga lärresurser. Fortfarande dominerar gamla strukturer, vare sig det är på campus eller i distanskurser. Utmaningen är att skapa rika lärmijöer för samarbete, öppenhet och utveckling genom att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som den nya tekniken faktiskt medger.
Var igår på konferensen om OER, Open Educational Resources på KTH i Stockholm, i samarbete med Stockholms Universitet, Metamatrix, KB, Nätverket för IT i högre utbildning (ITHU) och KK-stiftelsen. Det går att följa konferensen på Twitter, #oerswe. (Pågår under fm idag.) Det finns idéer, engagemang och samarbeten på lite olika håll. Tyvärr blir också bristen på nationell samling alltmer tydlig. Men den tvingar varje lärosäte till ett eget utvecklingsarbete där det också gäller att hitta lämpliga samarbetspartners.
Läs även andra bloggares åsikter om multimodalt, flexibilitet, variation, lärresurser, oer
Kommunerna börjar tar initiativ med IT i skolan
I dagens nummer av Computer Sweden skriver man om att kommuner i högre utsträckning lämnar datorsalar till förmån för bärbara datorer till elever och lärare. Positivt att skolan börjat återhämta sig den backlash som kom efter IT-kraschen 2000. Alltfler kommuner inser att skolan inte kan komma efter, nu när de flesta sektorer i samhället ser datorn och nätet som naturliga plattformar för kvalitet i arbetet. Men självklart ökar inte kvaliteten i skolan bara för att man lämnar ut datorer till var och en. Det finns mängder med uppgifter som kan utföras både med dator och andra mer traditionella verktyg. Då är det knappast någon vinst. Det intressanta uppstår först när användningen når utöver detta, att skapa aktivteter som faktiskt inte går eller blir väldigt komplicerade att utföra utan dator. Exempelvis:
För att detta ska uppnås behövs kompetens, kreativitet och mod. Kompetens för att nå resultat, kreativitet och mod för att våga prova. Det måste vara tillåtet att börja med det bekanta för att få en chans att växa in i den nya rollen. Därför är kompetensutveckling så viktig. Men många lärare är redan idag förbi den punkten och hämmas nu av stelbent struktur och teknikkrångel. Detta börjar fler och fler kommuner inse. För att inte olikheterna ska öka behöver vi också gemensamma politiska visioner. Det finns en påbörjad diskussion, men för få politiker har upptäckt frågans betydelse.
Den 18 januari i Studio 1 sändes ett bra reportage om denna fråga (länktips från Mathias Davidsson, som i sin tur fått den från Ann-Katrin Brockman, ordf i kunskapsnämnden i Sandvikens kommun.)
Läs även andra bloggares åsikter om dator, elev, lärare, kvalitet, kompetens, kreativitet
- visualisering av text- eller siffermaterial, som jag beskrev i mitt förra inlägg
- simulering av olika typer av processer inom exempelvis naturvetenskap och teknik
- skapande av multimodala texter, där bild och ljud samspelar med den traditionella texten, något som tidigare endast var förunnat de som hade tillgång till en avancerad inspelningsstudio
- tillgängliggörande av material av olika slag med en snabb åtkomlighet, i skolan och hemma
- kommunikation mellan elever, mellan lärare och elever, mellan lärare och föräldrar, mellan lärare, elever, föräldrar och experter
- snabb kommunikation mellan människor i olika länder och kulturer
- övergivande av klassrummets gränser genom mobila enheter
För att detta ska uppnås behövs kompetens, kreativitet och mod. Kompetens för att nå resultat, kreativitet och mod för att våga prova. Det måste vara tillåtet att börja med det bekanta för att få en chans att växa in i den nya rollen. Därför är kompetensutveckling så viktig. Men många lärare är redan idag förbi den punkten och hämmas nu av stelbent struktur och teknikkrångel. Detta börjar fler och fler kommuner inse. För att inte olikheterna ska öka behöver vi också gemensamma politiska visioner. Det finns en påbörjad diskussion, men för få politiker har upptäckt frågans betydelse.
Den 18 januari i Studio 1 sändes ett bra reportage om denna fråga (länktips från Mathias Davidsson, som i sin tur fått den från Ann-Katrin Brockman, ordf i kunskapsnämnden i Sandvikens kommun.)
Läs även andra bloggares åsikter om dator, elev, lärare, kvalitet, kompetens, kreativitet
Visualisering
För några veckor sedan kom Horizon Report ut för 2010. Rapporten, som årligen kommit ut sedan 2004, produceras av The New Media Consortium (NMC), en sammanslutning av universitet, organisationer och företag, främst i USA. Lunds universitet är ett av få universitet i Europa som är med, se karta. I Horizon-rapporten försöker man, med utgångspunkt i forskning och utveckling beskriva framväxande tekniska innovationer som kan komma att få betydelse för undervisning och lärande. Alastair Creelman, Linnéuniversitet i Kalmar, beskriver kortfattat rapporten i sin blogg, Flexspan. En längre sammanfattning finns i Alastairs engelska blogg, The corridor of uncertainty.
I årets nummer fäste jag mig speciellt vid beskrivningen av visualisering. Det finns ett ökande intresse för möjligheterna att förstå komplicerade processer genom att på olika sätt visualisera stora mängder data. Ett exempel som man lyfter fram är Hans Roslings utveckling av programmet Gapminder, ett annat exempel är Wordle. Det intressanta med dessa typer av applikationer är att man nu kommit så långt i teknisk utveckling att det har blivit möjligt för i stort sett vem som helst att utifrån olika typer av data skapa visualiseringar beroende på vad man vill få ut för information. Detta gäller inte bara statistik, utan även textmängder av olika slag. Man nämner bl.a. New Political Interfaces, där man försöker visualisera politiska texter som sprids på Twitter. Självklart kan också dessa applikationer få betydelse i lärande och undervisning. Horizon-rapporten gör tyvärr den något pessimistiska bedömningen att denna teknik kanske först på fyra till fem års sikt kommer att få mer avgörande betydelse inom den högre utbildningen.
Men det finns andra drivkrafter som förhoppningsvis kan skynda på utvecklingen. Offentliga myndigheter sitter på stora mängder data som oftast är svåråtkomliga för dataanalys, dels beroende på höga kostnader som tas ut, dels också på bristande standards. Det finns ett stort intresse från privata aktörer att skapa webbaserade applikationer som tillgängliggör data för allmänheten, exempelvis gäller det data från SMHI, Sjöfartsverket eller Lantmäteriet. Computer Sweden har i ett antal artiklar belyst frågan. England är föregångare på området och i ett kommande EU-direktiv krävs att myndigheter ska tillgängliggöra sina databaser.
Intressant är att vi kan se fram emot en utveckling där vi, på ett sätt som inte var möjligt tidigare, kan få en tillgång till komplicerade data som gör att vår förståelse för olika skeenden ökar. Därför är det också med stor glädje vi kan hälsa en stor föregångare på området, Hans Rosling, välkommen till Linnéuniversitetet den 17 februari.
Läs även andra bloggares åsikter om Horizon 2010, visualisering, dataanalys, statistik, undervisning, lärande, Gapminder, Hans Rosling, Wordle
I årets nummer fäste jag mig speciellt vid beskrivningen av visualisering. Det finns ett ökande intresse för möjligheterna att förstå komplicerade processer genom att på olika sätt visualisera stora mängder data. Ett exempel som man lyfter fram är Hans Roslings utveckling av programmet Gapminder, ett annat exempel är Wordle. Det intressanta med dessa typer av applikationer är att man nu kommit så långt i teknisk utveckling att det har blivit möjligt för i stort sett vem som helst att utifrån olika typer av data skapa visualiseringar beroende på vad man vill få ut för information. Detta gäller inte bara statistik, utan även textmängder av olika slag. Man nämner bl.a. New Political Interfaces, där man försöker visualisera politiska texter som sprids på Twitter. Självklart kan också dessa applikationer få betydelse i lärande och undervisning. Horizon-rapporten gör tyvärr den något pessimistiska bedömningen att denna teknik kanske först på fyra till fem års sikt kommer att få mer avgörande betydelse inom den högre utbildningen.
Men det finns andra drivkrafter som förhoppningsvis kan skynda på utvecklingen. Offentliga myndigheter sitter på stora mängder data som oftast är svåråtkomliga för dataanalys, dels beroende på höga kostnader som tas ut, dels också på bristande standards. Det finns ett stort intresse från privata aktörer att skapa webbaserade applikationer som tillgängliggör data för allmänheten, exempelvis gäller det data från SMHI, Sjöfartsverket eller Lantmäteriet. Computer Sweden har i ett antal artiklar belyst frågan. England är föregångare på området och i ett kommande EU-direktiv krävs att myndigheter ska tillgängliggöra sina databaser.
Intressant är att vi kan se fram emot en utveckling där vi, på ett sätt som inte var möjligt tidigare, kan få en tillgång till komplicerade data som gör att vår förståelse för olika skeenden ökar. Därför är det också med stor glädje vi kan hälsa en stor föregångare på området, Hans Rosling, välkommen till Linnéuniversitetet den 17 februari.
Läs även andra bloggares åsikter om Horizon 2010, visualisering, dataanalys, statistik, undervisning, lärande, Gapminder, Hans Rosling, Wordle