Ung Kommunikations blogg

Semestern börjar närma sig och det är dags att ta en paus i projektarbetet. Men några avslutande reflektioner är på sin plats. Det är lite intressant att läsa blogginlägget från föregående år vid samma tidpunkt. Vi kan konstatera att frågorna är lika aktuella nu som då. Utvecklingen av unga människors användning av nätet bara ökar. Det visar inte minst siffror från Mediebarometern 2006. Nedan ett diagram som jag gjorde till vår presentation i Norrköping med utgångspunkt i Mediebaromenterns siffror.

Gymnasieelever på nätet är ett lokalt samarbetsprojekt i Växjö som stöds av Växjökonferensen. Syftet är att öka kunskapen bland gymnasielärare om ungdomskulturer och digitala medier. Det är ett samarbete mellan Ung Kommunikation, Nätverket SIP och gymnasieförvaltningen i Växjö kommun. Inom det projektet har Martin Danilesson på institutionen för samhällsvetenskap, vid Växjö universitet gjort en översikt av den forskning som finns om ungdomars användning av nya medier. Den är nu utgiven i rapportform som nummer 2/2007 av Lärarutbildningsnämndens rapportserie. I rapporten finns också en beskrivning av Ung Kommunikation.

Forskningsöversikten är intressant och mycket läsvärd. Martins konstaterande inledningsvis är intressant och bör förhoppnigsvis ge nytt bränsle i en diskussion om viktiga forskningsfrågor i och utanför lärarutbildningen:

Forskningen kring internet och dess användare utgör fortfarande ett förhållandevis ungt akademiskt fält. Detta hänger givetvis samman med det faktum att det först är på senare år som mediet ifråga har fått en vidare spridning i Sverige och andra länder i västvärlden. Ändå har det publicerats en hel del forskning på området ? inte minst om ungas användning av internet. Däremot vore det fel att påstå att fältet svämmar över av studier kring svenska ungdomars internetanvändning. Ännu färre är studierna om svenska gymnasieelevers användning av internet, som den här forskningsöversikten egentligen var tänkt att belysa. Antingen har tonvikten legat på barns och yngre tonåringars internetanvändning eller har intresset för ålderns betydelse i sammanhanget varit tämligen begränsat.

Rapporten finns att ladad hem på vår webbsida. Finns en länk på första sidan.

Det var en spännande, variationsrik konferens med ett rikt utbud av intressanta föreläsningar och seminarier. Allt ifrån Peter Gärdenfors föreläsning om Hur Homo blev Sapiens till Anna De A`Echevarria, från Newcastle som beskrev hur hon använder berättelser med barn för att stimulera fantasin och lusten att lära, samtidigt som de får möjlighet att reflektera över sitt tänkande. Eller Howard Gardners spännade föreläsning om vad som kännetecknar Good Work till beskrivningen av samarbetet mellan Lemshaga Akademi och skolor i Skottland, USA och Australien under ledning av den mångkunnige David Perkins från Harvard University på temat Visible Thinking. Länkar finns på Thingking.org.

Innehållet var gränsöverskirdande, från djup forskning till konkret praktik. Temat för konferensen var Curious Minds Think and Learn by Exploring the Unknown. Mycket handlade om att utveckla lärandet i formella miljöer som skolor och universitetet. Men även tänkande och lärande med koppling till kreativitet, innovation, medicin, antropologi behandlades. Det som jag kunde sakna var kopplingen till de stora förändringar som nu äger rum med digitaliseringen och nätetes utbredning. Vi vet att stora förändringar händer, men vi vet lite om konsekvenser för tänkande och lärande. Förhoppningsvis kommer detta upp på nästa Thinking-konferens i Kuala Lumpur, Malaysia 2009.

Mest spännande är ändå mötena med människor från olika miljöer och de nätverk som skapas mellan föreläsningar och seminarier, vid fikastunder, middagar och gemensamma kulturaktiviteter.

Befinner mig sedan i söndags kväll i Norrköping på den 13:e världskonferensen Thinking i Norrköping. Ett stort arrangemang med 1300 deltagare från hela världen. Eller snarare en majoritet av deltagare från Sverige, väldigt många från England, USA, Australien och Nya Zeeland. Överraskande få från övriga Europa dock. Konferansspråket är naturligtvis engelska och man förstår att deltagarna från de anglosaxiska länderna trivs. Det måste vara skönt att åka på konferens och ständigt kunna använda sitt modersmål med alla dess nyanser utan att anstränga sig.

Detta naturligtvis sagt på förekommen anledning. Vi, dvs Rose-Marie, Marcelo och jag, hade i tisdags ett seminarium där vi presenterade vårt projekt. Vi hade blivit tilldelade en konferenslokal för 35 personer och det blev fullt. Några fick t.o.m. vända i dörren. Roligt att så många visade intresse för Ung Kommunikation. Presentationen gick bra, även om det inte känns så ledigt att prata engelska. Man blir mer bunden till manuskript. Men det blev en intressant diskussion efteråt. Framförallt var det de engelskspråkiga deltagarna som tog upp diskussionen. Det visade sig att liknande frågeställningar om ungdomars användning och kunskaper samt lärarnas bristande intresse och kompetens är ett problem som finns i flera länder.

Grrl Tech, ett Riksförbund inom Nätverket SIP som stöder tjejer med inriktning på jämställdhet och ledarskap har fått stipendium ur Anna Lindhs minnesfond. Styrelsens motivering:

I det digitala medielandskapet tar Grrl Tech unga kvinnors visioner, idéer och produktiva kraft på största allvar. Genom att prioritera handling framför ord i en dynamisk och kreativ atmosfär erbjuder Grrl Tech en grogrund för skaparglädje, entreprenörsanda och framtidens ledarskap.

Läs mer om Anna Lindhs minnesfond.

Grattis!

I lördagens nummer av Smålandsposten fanns tre intressanta artiklar med relevans för vårt projekt.

Regionförbundet Södra Småland har tillsammans med Länsstyrelsen gjort en kartläggning av antalet människor i Kronobergs län som arbetar med kreativa yrken. Det är Erika Månsson vid Regionförbundet som gjort undersökningen. Det visar sig att ungfär 6 % av befolkningen i Kronobergs län arbetar med vad som definieras som kreativa yrken. Definitionen är liktydig med KK-stiftelsens och baserar sig, enligt Smp, på en internationell beskrivning. Den kreativa sektorn består av arkitektur, dator- och TVspel, design, film, foto, idrott, konst, litteratur,marknadskommunikation, medier, mode, musik, måltid, scenkonst, museeroch turism. Helt enligt Smp. Varför göra en undersöknng av denna typ? I Sverige har tydligen endast en liknande undersökning gjorts i Östergötlands län. Kreativa människor anses en allt viktgare faktor för ekonomi och samhälle, en drivkraft för regional tillväxt med större attraktivitet,ökad livskraft och intergration som följd. Det samarbete som nu inletts i vision Delta Garden ligger alltså helt i linje med regional tillväxt. Delta Garden är ett regionalt samarbete med Ung Kommunikation som en aktör, där kreativitet är ett av ledorden och digitalt berättande (Digital Storytelling) en konkret yttring.

Den andra artikeln refererar till en undersökning om ungdomars alkoholvanor som är gjord av CAN, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Andelen niondeklassare som uppger att de drukit alkohol är rekordlåg, Andelen har aldrig varit så låg sedan undersökningar började genomföras av CAN, uppger Linnéa Rask till TT. En förklaring skulle kunna vara att många ungdomar är intresserade av datorer och kommunicerar via nätet och därför inte dricker lika mycket, uppger Linnéa Rask. Det är en intressant slutsats. Ungdomar skapar sociala sammanhang på olika sätt, även nätbaserade. En konsekvens av detta är kanske att man i mindre utsträckning använder alkohol och bara det att man väljer andra aktiviteter framför alkoholen är naturligtvis positivt. Frågan är om det en bestående trend? För någon tid sedan rapporterades om ett studentliv med mycket alkohol. "85 procent av tjejerna och 72 procent av killarna på Lunds korridorer dricker så mycket att det klassas som riskfylld alkoholkonsumtion enligt det internationella Audit-testet ." rapporterade Sydsvenskan den 11 maj.

Den tredje artikeln är ett reportage från IST, som numera ska uttydas International Software Technology. IST är ett Växjöbaserat företag som är väldigt starkt inriktat på skolans administrativa och nu även pedagogiska IT-system. Utbildningsplattformen It´s learning, som ursprungligen är en norsk produkt utvecklas, markandsförs och säljs av IST. Bland lärosätena I vår region har BTH beslutat sig för att använda It´s learning som gemensam utbildningsplattform. I vårt projekt studerar nu Växjö Fria gymnasium hur lärplattformen fungerar med de krav som ungdomar har med vanor från communities, chat och video. Läs vidare på bloggen. Det är en spännande och utmanande uppgift att skapa fungerande lärmiljöer i en så snabbt förändrad värld.

Mediebarometern är en årligen återkommande undersökning av svenskars medievanor. Nu har Mediebarometern för 2006 kommit och redovisar en hel del intressanta resultat.

Tillgången på bredband förändrar medieanvändningen skriver NORDICOM i sitt pressmeddelande. (NORDICOM är ett nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsforskning inom Nordiska Ministerrådet och finns vid Göteborgs universitet.)

Sedan 2003 har andelen internetanvändare fördubblats en vanlig dag. Fortfarande är det stora skillnader mellan olika åldersgrupper. Bland 15-24-åringar har närmare 85 % varit ute på nätet en genomsnittlig dag och den tid man lägger på nätet i hemmet är ungefär 2 timmar. För ålderspensionärer är motsvarande siffra 26 % och tiden 48 minuter. Ändå är det internationellt sett en väldigt hög siffra när det gäller internetanvändning bland äldre.

Den kanske mest anmärkningsvärda siffran i undersökningen är den medieform som är mest populär bland ungdomar i åldern 15-24 år, internet. Martin Jönsson komenterar detta på sin blogg i SvD. Framförallt TV men också radio har varit dominerande medieformer i alla åldersgrupper under flera år. Intresset minskar nu för både TV och radio och de är de unga som i första hand väljer bort dessa medieformer.

Ulla Carlsson, professor i medie- och kommunikationsvetenskap, också ansvarig för Mediebarometern, intervjuades i programmet Publicerat i P1 den 7:e april i år. Där säger hon att man historiskt alltid kunnat se att ungdomar haft andra medievanor jämfört med äldre, men när man blir äldre anpassar man sig till äldres medievanor. Nu, säger Ulla Carlsson, finns det tecken som tyder på att så inte är fallet. Ungdomar skaffar sig helt andra medievanor där nätet är viktigast och det kommer man kanske att hålla fast vid även som äldre.

Årets Mediebarometer verkar vara ett ganska tydligt bevis för detta. Det är snarare de äldre som följer ungdomarna. Hela medielandskapet håller i snabb takt på att förändras. Återigen måste frågan ställas vad detta betyder för utbildning och lärande?

Ibland sammanfaller tankarna. Jan Svärdhagen citerar i sitt blogginlägg från i fredags, 60 år tillbaka i tiden, Martin Becklin. I boken Att vara lärare från 1948 talar han om vikten av att behärska tekniska hjälpmedel och hänvisar till 1946 års skolkommission:

1946 års skolkommission föreslår, att en specialkurs i användandet av tekniska hjälpmedel (skrivmaskiner, dublikatorer, grammofoner,- epidiaskop för skioptikon- och baloptikonbilder, filmapparatur, radioutrustning).

Stig Roland Rask beskriver distansutbildning från 1957 i sitt blogginlägg från i fredags.


Av ovanstående kan man dra flera slutsatser. För 60 år sedan fanns mer avancerad utrustning i skolan än i hemmen. Så är det knappast idag. Den utrustning som finns i en majoritet av hushållen är bättre och mer avancerade än den som finns i skolan. Betyder det något för skolan och i så fall vad?

Det krävdes specialkurser i hur tekniken fungerade och hur den skulle användas. Jag gick själv lärarutbildning på 70-talet. Då hade vi kurs i teknisk metodik. Den utrustning som fanns var i många stycken enklare än dagens. Teknisk metodik har sedan länge försvunnit från lärarutbildningen. Ändå finns ett krav på lärare och lärarstudenter att man ska behärska och arbeta med avancerade teknik. Tar vi den kompetensen för given? Är det kanske en medborgarkunskap som alla förutsätts ha? Hur lär vi oss den?

Utvecklingen går också mot att bygga alltmer avancerade apparater. Fler och fler "intelligenta" funktioner byggs in. Jämför dagens mobiltelefoner med de som fanns för 10 år sedan. Den avancerade tekniken göms under ett användargränssnitt som med tiden blir bättre och bättre. Vi måste behärska verktygen, men vi behöver inte förstå hur de fungerar. Det handlar mera om en slags digital kompetens, än att kunna tekniken. Diskussionen om vad detta betyder har bara börjat. Ett intressant inlägg är gjort av humanekologen Per Johansson, som i bloggen Infontology från den 1 juni skriver om detta.

I gårdagens nummer av Smålandsposten stod att läsa om Angelstadskolans arbete med bilden i berättandet, (tyvärr ej publicerad i nätupplagan). Angelstadskolan är en av de två skolor, (den andra skolan är Bergundaskolan i Växjö) som inom ramen för temagruppen Det vidgade textbegreppet har ökat sin kompetens när det gäller att arbeta med både stilla och rörliga bilder i ett digitalt berättande. Den erfarenhet lärarna gjort är att nya uttryckssätt ger fler elever chansen att var duktiga. Den som har svårt att uttrycka sig i text får möjlighet att vara kreativ på annat sätt. Det stärker självförtroendet.

I förra veckan var jag med på just denna temagrupps avslutning på AV-Media i Växjö. Där fanns lärare från Angelstadskolan, Bergundaskolan och även Öhrs skola i Växjö. Helt klart är att det inte bara är eleverna som fått ett ökat självförtroende. Vid den gruppvisa diskussionen var just det egna självförtroendet bland lärarna, som kom högt på listan över de positiva erfarenheterna. Det bådar gott för kvaliteten på dessa skolor med tanke på de kommande kraven från Skolverket på digital kompetens och bör vara intressanta VFU-skolor för studenterna.

Några lärare lyfte fram bristande tangentbordsfärdighet bland de yngre barnen som en begränsande faktor vid skapandet av de digitala berättelserna. På Bergundaskolan och Öhrs skola har man också arbetat med att låta eleverna skriva på dator för att lära sig läsa. Där fanns inte dessa begränsningar. Bland dessa barn var användningen av tangentbordet en självklarhet, vilket gjorde att de berättelser de tidigt skapat med text, nu fick nya dimensioner med bild och musik.

I senaste numret (4/07) av Datorn i Utbildningen skildrar några entusiastiska lärare från Kungsgårdens skola i Sandviken hur de helt ändrat metod för läsinlärningen genom att använda datorn. De har under tre år arbetat på nytt sätt. De ser framförallt en dialog kring språket. Barnen arbetar två och två vid datorerna och skapar tillsammans berättelser. Några motoriska begränsningar finns inte och de har från början tillgång till alla bokstäver. Lärarna ser så många fördelar och har svårt att tänka sig att gå tillbaka till de traditionella metoderna för läsinlärning.