Sommaruppehåll
Detta får bli det sista blogginlägget före sommaren. Studenterna har för länge sedan avslutat terminens utbildning och semester väntar oss andra.
Projektet går ned i aktivitet. Fortfarande återstår en hel del av organisation och struktur. Det tar tid att sjösätta ett så stort projekt med så många olika intressenter. Information är en nyckelfråga för att få livaktig aktivitet framförallt i temagrupperna. Där är det speciellt viktigt att arbeta med att öka kontaktytorna mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda lärare. Studenterna är en annan viktig grupp att fånga upp under hösten. Jag är övertygad om att det går att få fram ett antal intresserade studenter som utanför den kursplanebundna tiden vill arbeta med dessa frågor. Det borde vara både kunskaps- och meritmässigt intressant att delta. Det gäller bara att nå fram med budskapet.
Det som varit mest överraskande och spännande under denna vår är att se vilket genomslag frågor som rör ung kommunikation fått i media. Aldrig har det väl skrivits så mycket om bloggar, fildelning, nätmobbning och den nya ungdomsgenerationen på nätet som nu. Frågor som är bärande idéer i vårt projekt och som vi vill lyfta fram som oundgänglig lärarkompetens.
Samtidigt står det helt klart att på många områden saknas kunskap om hur denna utveckling ska hanteras. Ett alldeles tydligt exempel på detta är tillslaget av polis och åklagare mot fildelarsajten The Pirat Bay. Finns påtryckningar från USA? I vilken utsträckning har svenska myndigheter och politiker påverkats av detta? Hur hanterar vi fildelningsproblematiken i ett skolperspektiv. Det finns en laglig och mycket positiv del som överhuvudtaget inte diskuterats.
Ett annat exempel är sexualiseringen och mobbningen på nätet. Här har skolan ett stort ansvar, men hur arbetar vi med dessa svåra frågor?
Ett tredje exempel är bloggarnas utbredning. Vilka konsekvenser får det för litteraturen, för litteraturundervisningen, för det offentliga samtalet och politiken, för skolans läsande och skrivande?
Det finns andra exempel på en digital utveckling som på ett positivt sätt kan lyftas in i skolans verksamhet: bild- och videobehandling; radions renässans i form av podcasting; kollaborativa och kommunikativa tekniker på nätet; mobilitet.
Det finns stora kunskapsluckor i vårt vetande. Frågor som snabbt blivit mycket aktuella. Frågor om lärande. Här behövs mer forskning, men också intressanta utvecklingsarbeteten som kan kopplas till skolan som utbildningsinstitution. Förhoppningen är att vårt projekt kan vara en aktiv aktör i detta sammanhang.
God sommar önskas.
Projektet går ned i aktivitet. Fortfarande återstår en hel del av organisation och struktur. Det tar tid att sjösätta ett så stort projekt med så många olika intressenter. Information är en nyckelfråga för att få livaktig aktivitet framförallt i temagrupperna. Där är det speciellt viktigt att arbeta med att öka kontaktytorna mellan högskoleförlagda och verksamhetsförlagda lärare. Studenterna är en annan viktig grupp att fånga upp under hösten. Jag är övertygad om att det går att få fram ett antal intresserade studenter som utanför den kursplanebundna tiden vill arbeta med dessa frågor. Det borde vara både kunskaps- och meritmässigt intressant att delta. Det gäller bara att nå fram med budskapet.
Det som varit mest överraskande och spännande under denna vår är att se vilket genomslag frågor som rör ung kommunikation fått i media. Aldrig har det väl skrivits så mycket om bloggar, fildelning, nätmobbning och den nya ungdomsgenerationen på nätet som nu. Frågor som är bärande idéer i vårt projekt och som vi vill lyfta fram som oundgänglig lärarkompetens.
Samtidigt står det helt klart att på många områden saknas kunskap om hur denna utveckling ska hanteras. Ett alldeles tydligt exempel på detta är tillslaget av polis och åklagare mot fildelarsajten The Pirat Bay. Finns påtryckningar från USA? I vilken utsträckning har svenska myndigheter och politiker påverkats av detta? Hur hanterar vi fildelningsproblematiken i ett skolperspektiv. Det finns en laglig och mycket positiv del som överhuvudtaget inte diskuterats.
Ett annat exempel är sexualiseringen och mobbningen på nätet. Här har skolan ett stort ansvar, men hur arbetar vi med dessa svåra frågor?
Ett tredje exempel är bloggarnas utbredning. Vilka konsekvenser får det för litteraturen, för litteraturundervisningen, för det offentliga samtalet och politiken, för skolans läsande och skrivande?
Det finns andra exempel på en digital utveckling som på ett positivt sätt kan lyftas in i skolans verksamhet: bild- och videobehandling; radions renässans i form av podcasting; kollaborativa och kommunikativa tekniker på nätet; mobilitet.
Det finns stora kunskapsluckor i vårt vetande. Frågor som snabbt blivit mycket aktuella. Frågor om lärande. Här behövs mer forskning, men också intressanta utvecklingsarbeteten som kan kopplas till skolan som utbildningsinstitution. Förhoppningen är att vårt projekt kan vara en aktiv aktör i detta sammanhang.
God sommar önskas.
Jakten på kriminella aktiviteter på nätet
Så här dagen efter att Sverige äntligen lyckas göra mål och därmed få ett genombrott i fotbolls-VM är det väl få som intresserar sig för ung kommunikation. Ändå finns en hel del information i media som är intressant.
Diskussionen om fildelning fortsätter. I DN idag står om polisens fortsatta satsningar på att jaga fildelare. Nu prioriteras utbildning och ett antal poliser och åklagare ska få specialkompetens på detta område.
Skivindustrin gör sitt för att störa fildelningstrafiken genam att arbeta med något som kallas "spoofing". Det innebär att skivindustrin själv lägger upp filer för nedladdning som utges för att vara eftefrågad musik. I själva verket innehåller de endast brus, någon kort text eller en klippt version av den aktuella låten. Läs mer i DN.
Att branschföreträdare gör allt som är möjligt för att hindra den olagliga fildelningen är inte så konstigt. Men att statsmakterna gör sig till tolk för dessa genom att så förbehållslöst ställa upp på marknades villkor i stället för att, som nu blivit så vanligt, låta marknaden själv finna lösningar på den obalans som onekligen finns mellan upphovsrätt och teknik. Det finns nog ingen som inte menar att konstnärer av olika slag har upphovsätten till sina verk, men det finns naturligtvis inget som garanterar att ersättningsrätten kanaliseras till just en form av distribution.
Men åter till statsmakternas prioriteringar av kriminella aktivieteter på nätet. På Rädda Barnens webbplats står om ungdomars utsatthet på nätet och om äldre mäns försåtliga inviter. Det är ett växande problem och nu genomförs en utbildnings- och informationskampanj för att öka medvetenheten om detta bland föräldrar och lärare. Internetanalytikerna Mats Andersson, som arbetar på Netscan, åker runt och föreläser om problemet. Han kommer till Växjö och Kungsmadskolan i ett arrangemang ordnat av AV-Media den 28 augusti. (Klicka på Seminarier ht 2006).
Jag är lite tveksam till den beskrivning som görs på Rädda Barnens sida att dessa aktiviteter är en del av många ungdomars vardag. Det är ett mindre antal ungdomar som lockas av detta. Man måste själv ta initiativ och vara aktiv för att riskera att hamna i utsatthet. Likafullt är det ett växande problem och ett viktigt vuxenansvar. När man då läser att lagstiftningen i Sverige tillåter äldre män att ragga minderåriga på nätet, det är bl a förbjudet i Storbritanien, funderar man onekligen över vilka prioriteringar som görs. Speciellt när det på nätet är så lätt att bevisa förekomsten. Allt finns i regel sparat på någon dator. Nu förbereds enligt uppgift på justitiedepartementet en lagändring. Men varför tar det sådan tid?
Diskussionen om fildelning fortsätter. I DN idag står om polisens fortsatta satsningar på att jaga fildelare. Nu prioriteras utbildning och ett antal poliser och åklagare ska få specialkompetens på detta område.
Skivindustrin gör sitt för att störa fildelningstrafiken genam att arbeta med något som kallas "spoofing". Det innebär att skivindustrin själv lägger upp filer för nedladdning som utges för att vara eftefrågad musik. I själva verket innehåller de endast brus, någon kort text eller en klippt version av den aktuella låten. Läs mer i DN.
Att branschföreträdare gör allt som är möjligt för att hindra den olagliga fildelningen är inte så konstigt. Men att statsmakterna gör sig till tolk för dessa genom att så förbehållslöst ställa upp på marknades villkor i stället för att, som nu blivit så vanligt, låta marknaden själv finna lösningar på den obalans som onekligen finns mellan upphovsrätt och teknik. Det finns nog ingen som inte menar att konstnärer av olika slag har upphovsätten till sina verk, men det finns naturligtvis inget som garanterar att ersättningsrätten kanaliseras till just en form av distribution.
Men åter till statsmakternas prioriteringar av kriminella aktivieteter på nätet. På Rädda Barnens webbplats står om ungdomars utsatthet på nätet och om äldre mäns försåtliga inviter. Det är ett växande problem och nu genomförs en utbildnings- och informationskampanj för att öka medvetenheten om detta bland föräldrar och lärare. Internetanalytikerna Mats Andersson, som arbetar på Netscan, åker runt och föreläser om problemet. Han kommer till Växjö och Kungsmadskolan i ett arrangemang ordnat av AV-Media den 28 augusti. (Klicka på Seminarier ht 2006).
Jag är lite tveksam till den beskrivning som görs på Rädda Barnens sida att dessa aktiviteter är en del av många ungdomars vardag. Det är ett mindre antal ungdomar som lockas av detta. Man måste själv ta initiativ och vara aktiv för att riskera att hamna i utsatthet. Likafullt är det ett växande problem och ett viktigt vuxenansvar. När man då läser att lagstiftningen i Sverige tillåter äldre män att ragga minderåriga på nätet, det är bl a förbjudet i Storbritanien, funderar man onekligen över vilka prioriteringar som görs. Speciellt när det på nätet är så lätt att bevisa förekomsten. Allt finns i regel sparat på någon dator. Nu förbereds enligt uppgift på justitiedepartementet en lagändring. Men varför tar det sådan tid?
Lärarutbildning på distans igen
På Malmö Högskola presenterades i förra veckan en avhandling av Claes Malmberg, Kunskapsbygge på nätet - en studie av studenter i dialog, som granskat lärarstudenter i distansutbildning. Den är intressant inte bara därför att den beslyser distansutbildning som sådan utan den kan också läsas ur ett mer generellt perspektiv. Claes Malmberg tar upp frågan om kunskapsbildning och särskiljer den från kunskapsförmedling. Så här skriver han i avhandlingen:
"En kunskapsbildande verksamhet drivs av annat bränsle än en kunskapsförmedlande verksamhet. Studenterna bör i högre grad motiveras av de problem de arbetar med att lösa än av examination och betyg." Han menar också att en rätt använd dialoginriktad nätbaserad kommunikation har vissa kvaliteter i detta perspektiv. "En nätbaserad dialog skapar unika möjligheter för studenter och lärare att följa processen , bedöma och bygga vidare på varandras yttranden och använda dem som tankeredskap både för det interna, individuella lärandet och för det externa, kollektiva kunskapsbildandet."
En viktig slutsats blir då att nätbaserad undervisning inte kan vara förbehållen studenter/elever som studerar på distans. Användningen av nätbaserade verktyg är lika viktiga i klassrummet vare sig det är i skola eller på campus som undervisningen genomförs. Förutsatt att vi inte bara är intresserade av kunskapsförmedling utan också kunskapsbildning.
För lärarutbildningen måste det vara viktigt att nätbaserade verktyg används, utvärderas och utvecklas i kurserna. Men, som också Claes Malmbergs avhandling visar, det räcker inte med att tillhandahålla verktygen. Metoder måste också utvecklas så att studenterna fullt ut utnyttjar potentialen.
"En kunskapsbildande verksamhet drivs av annat bränsle än en kunskapsförmedlande verksamhet. Studenterna bör i högre grad motiveras av de problem de arbetar med att lösa än av examination och betyg." Han menar också att en rätt använd dialoginriktad nätbaserad kommunikation har vissa kvaliteter i detta perspektiv. "En nätbaserad dialog skapar unika möjligheter för studenter och lärare att följa processen , bedöma och bygga vidare på varandras yttranden och använda dem som tankeredskap både för det interna, individuella lärandet och för det externa, kollektiva kunskapsbildandet."
En viktig slutsats blir då att nätbaserad undervisning inte kan vara förbehållen studenter/elever som studerar på distans. Användningen av nätbaserade verktyg är lika viktiga i klassrummet vare sig det är i skola eller på campus som undervisningen genomförs. Förutsatt att vi inte bara är intresserade av kunskapsförmedling utan också kunskapsbildning.
För lärarutbildningen måste det vara viktigt att nätbaserade verktyg används, utvärderas och utvecklas i kurserna. Men, som också Claes Malmbergs avhandling visar, det räcker inte med att tillhandahålla verktygen. Metoder måste också utvecklas så att studenterna fullt ut utnyttjar potentialen.
Lärarutbildning på distans
En viktig fråga för projektet är också att fånga upp och ta tillvara de erfarenheter som skapas på lärarprogram som är distansbaserade. Studenterna är en viktig grupp och deras erfarenheter måste tas tillvara. Vi har också en grupp lärare som under åren skapat sig goda erfarenheter av distansbaserad undervisning.
I Växjö finns ca 800 lärararstudenter som går något lärarprogram på distans. Till hösten kommer tre olika typer att finnas. De som arbetar i grundkolans senare år eller gymnasiet med ämnen med naturvetenskaplig, matematisk, teknisk eller datavetenskaplig inriktning kan fullfölja en lärarutbildning på distans genom att komplettera olika ämnen och dessutom läsa in det allmänna utbildningsområdet. En annan inriktning är de som har erfarenhet av arbete i förskolan som barnskötare. De har möjlighet att läsa in en lärarexamen mot verksamhet i förskolan. En tredje grupp är de som har ämnesstudier klara och vill läsa in allmänt utbildningsområde för att få examen.
I Kalmar finns specifikt inriktad distansutbildning mot de norra länsdelarna. Drygt 70 studenter läser inriktning Naturvetenskap för barn och ger examen för undervisnng i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Distansutbildning är i växande och är intressant på många olika sätt. I vårt projekt där vi är fokuserade på digital kompetens är det speciellt intressant att fundera över vilken digital kompetens som distanslärare utvecklar. Eller är det en villfarelse att tro att specifik digital kompetens utvecklas? Frågan förtjänar att undersökas.
I Växjö finns ca 800 lärararstudenter som går något lärarprogram på distans. Till hösten kommer tre olika typer att finnas. De som arbetar i grundkolans senare år eller gymnasiet med ämnen med naturvetenskaplig, matematisk, teknisk eller datavetenskaplig inriktning kan fullfölja en lärarutbildning på distans genom att komplettera olika ämnen och dessutom läsa in det allmänna utbildningsområdet. En annan inriktning är de som har erfarenhet av arbete i förskolan som barnskötare. De har möjlighet att läsa in en lärarexamen mot verksamhet i förskolan. En tredje grupp är de som har ämnesstudier klara och vill läsa in allmänt utbildningsområde för att få examen.
I Kalmar finns specifikt inriktad distansutbildning mot de norra länsdelarna. Drygt 70 studenter läser inriktning Naturvetenskap för barn och ger examen för undervisnng i förskola, förskoleklass och grundskolans tidigare år.
Distansutbildning är i växande och är intressant på många olika sätt. I vårt projekt där vi är fokuserade på digital kompetens är det speciellt intressant att fundera över vilken digital kompetens som distanslärare utvecklar. Eller är det en villfarelse att tro att specifik digital kompetens utvecklas? Frågan förtjänar att undersökas.
Alla måste chatta
Rubriken är tagen från senaste numret av Computer Sweden. Fortsättningen på artikeln lyder:
"Direktmeddelanden är inte längre något bara för chattande ungdomar. Enligt analysföretaget Gartner måste företag ta kommunikationsformen på allvar om de ska hänga med. I Sverige är det fortfarande få som inser nyttan."
Återigen ser vi exempel på former för kommunikation som genomförs på fritiden, nu också får återverkningar på arbetslivet. Varför är det så intressant ur ett företagsperspektiv? Man ser helt enkelt effektivitetsvinster. Ungdomarna säger själva att e-post är det mest långsamma sättet att kommunicera på internet. Ur ett företagsperspektiv där snabbhet och effektivitet är givna villkor måste naturligtvis snabbare former för kommunikation vara viktiga.
Är det lika viktigt i ett undervisningsperspektiv? Kanske inte snabbheten, men närheten. Det finns lärare som regelbundet använder MSN och har daglig kontakt med sina elever. Inte alla elever varje dag och inte hela tiden samma elever. De redovisar positiva effekter. Tid för samtal finns kanske inte under dagen. Det finns elever som kanske föredrar att ibland kommunicera över nätet, också med sin lärare.
"Direktmeddelanden är inte längre något bara för chattande ungdomar. Enligt analysföretaget Gartner måste företag ta kommunikationsformen på allvar om de ska hänga med. I Sverige är det fortfarande få som inser nyttan."
Återigen ser vi exempel på former för kommunikation som genomförs på fritiden, nu också får återverkningar på arbetslivet. Varför är det så intressant ur ett företagsperspektiv? Man ser helt enkelt effektivitetsvinster. Ungdomarna säger själva att e-post är det mest långsamma sättet att kommunicera på internet. Ur ett företagsperspektiv där snabbhet och effektivitet är givna villkor måste naturligtvis snabbare former för kommunikation vara viktiga.
Är det lika viktigt i ett undervisningsperspektiv? Kanske inte snabbheten, men närheten. Det finns lärare som regelbundet använder MSN och har daglig kontakt med sina elever. Inte alla elever varje dag och inte hela tiden samma elever. De redovisar positiva effekter. Tid för samtal finns kanske inte under dagen. Det finns elever som kanske föredrar att ibland kommunicera över nätet, också med sin lärare.
Avtal mellan lärosätena i sydost undertecknat
Det första formella steget i projektet Ung Kommunikation är nu taget. Rektorerna inom Akademi Sydost, d.v.s. lärosätena i sydost, har nu undertecknat en överenskommelse som reglerar samarbetet i form av styrning och finansiering. Överenskommelsen har arbetats fram i lednings- och projektledningsgrupp och förankrats i respektive nämndsledning.
I huvudsak bygger överenskommelsen på att respektive nämnd utser ledningsgrupp som tillsammans med projektledning ansvarar för verksamhet, kvalitetssäkring, budget och återrapportering av projektet som helhet.
Projektet löper från 1 april 2006 till 30 mars 2011. Huvudansvarig för projektet och kontraktsskrivare med KK-stiftelsen är Växjö universitet.
Projektmedel och medfinansiering fördelas enligt följande Växjö universitet 55%, Högskolan i Kalmar 35% och Blekinge Tekniska Högskola 10%. Fördelningen är i stort beräknad efter storlek. BTH har i dagsläget ingen lärarutbildning men är en viktig partner p.g.a. den IT-profil som finns. Inom ramen för Akademi Sydost planeras dessutom start av lärarutbildning med fokus på karaktärsämnes- och tekniklärarutbildning och där kommer också BTH att ta ansvar för viss lärarutbildning.
Nästa steg i den formella processen är undertecknandet av överenskommelsen mellan KK-stiftelsen och Växjö universitet. Detta ska vara klart före sommaren. Den förberedelsetid som vi haft under våren har varit betydelsefull. Vi har haft möjlighet att bygga upp organistion, informera och inspirera.
Vi kommer till hösten att med full kraft kunna köra igång projektet i dess viktigaste delar.
I huvudsak bygger överenskommelsen på att respektive nämnd utser ledningsgrupp som tillsammans med projektledning ansvarar för verksamhet, kvalitetssäkring, budget och återrapportering av projektet som helhet.
Projektet löper från 1 april 2006 till 30 mars 2011. Huvudansvarig för projektet och kontraktsskrivare med KK-stiftelsen är Växjö universitet.
Projektmedel och medfinansiering fördelas enligt följande Växjö universitet 55%, Högskolan i Kalmar 35% och Blekinge Tekniska Högskola 10%. Fördelningen är i stort beräknad efter storlek. BTH har i dagsläget ingen lärarutbildning men är en viktig partner p.g.a. den IT-profil som finns. Inom ramen för Akademi Sydost planeras dessutom start av lärarutbildning med fokus på karaktärsämnes- och tekniklärarutbildning och där kommer också BTH att ta ansvar för viss lärarutbildning.
Nästa steg i den formella processen är undertecknandet av överenskommelsen mellan KK-stiftelsen och Växjö universitet. Detta ska vara klart före sommaren. Den förberedelsetid som vi haft under våren har varit betydelsefull. Vi har haft möjlighet att bygga upp organistion, informera och inspirera.
Vi kommer till hösten att med full kraft kunna köra igång projektet i dess viktigaste delar.