Diskussion om Wikipedia i DN
I dagens och gårdagens DN finns en intressant diskussion om Wikipedia som illustrerar dels de delade meningar som finns om fenomenet som sådant, dels vilka frågeställningar som genereras av att Wikipedia faktiskt finns.
Två universitetslärare ger helt olika bilder av Wikipedia. I det ena fallet betraktas Wikipedia som ett verktyg i en medskapande kunskapsprocess, i det andra fallet enbart som ett uppslagsverk. I Henrik Berggrens signerade ledare i dagens DN får vi ytterligare en bild.
Kreativt och progressivt att se Wikipedia som en resurs i undervisningen. Peter Gill ser möjligheterna i ett gemensamt arbete. Samtidigt fås en förståelsen för vad Wikipedia egentligen är. Vad lär sig studenterna av Johan Vamstad? I stort sett ingenting, om det nu är rätt återgivet av DN. Och detta i en samhällsvetenskaplig utbildning. Wikipedia är ett av de mest spännande, omdebatterade, men också nyskapande fenomen i internets korta historia. Borde inte detta vara en del i samhällsvetskaplig utbildning? Att bara betrakta Wikipedia som ett uppslagsverk som inte kan användas begränsar synen. Att jämföra med andra typer av uppslagsverk begränsar förståelsen ännu mer.
Samma begränsande syn kommer fram hos Henrik Berggren i DN:s ledare. Han skriver bl.a. om vår okritiska syn på uppslagsverk i allmänhet. Har det egentligen med Wikipedia att göra? Och är det inte just det som Wikipedia sätter fingret på? Ska vi vara mer kritiska mot Wikipedia än mot andra typer av uppslagsverk. I Wikipedia kan jag i historiken och i diskussionen följa framväxten av innehållet i ett växelspel mellan olika användare. I andra typer av uppslagsverk ser jag bara det färdiga svaret, som kan ha föregåtts av en intensiv diskussion om avgränsningar och definitioner.
När det sedan gäller det konkreta exempel som Henrik Berggren lyfter fram så är det väl en utmärkt illustration till vikten av en källkritisk hållning. Denna hoax hade tydligen fått ligga sedan den 4 maj 2007, vilket naturligtvis är anmärkningsvärt lång tid. Användaren är nu avstängd från Wikipedia. Ska vi då av detta exempel dra slutsatsen att Wikipedia är oanvändbart?
Två universitetslärare ger helt olika bilder av Wikipedia. I det ena fallet betraktas Wikipedia som ett verktyg i en medskapande kunskapsprocess, i det andra fallet enbart som ett uppslagsverk. I Henrik Berggrens signerade ledare i dagens DN får vi ytterligare en bild.
Kreativt och progressivt att se Wikipedia som en resurs i undervisningen. Peter Gill ser möjligheterna i ett gemensamt arbete. Samtidigt fås en förståelsen för vad Wikipedia egentligen är. Vad lär sig studenterna av Johan Vamstad? I stort sett ingenting, om det nu är rätt återgivet av DN. Och detta i en samhällsvetenskaplig utbildning. Wikipedia är ett av de mest spännande, omdebatterade, men också nyskapande fenomen i internets korta historia. Borde inte detta vara en del i samhällsvetskaplig utbildning? Att bara betrakta Wikipedia som ett uppslagsverk som inte kan användas begränsar synen. Att jämföra med andra typer av uppslagsverk begränsar förståelsen ännu mer.
Samma begränsande syn kommer fram hos Henrik Berggren i DN:s ledare. Han skriver bl.a. om vår okritiska syn på uppslagsverk i allmänhet. Har det egentligen med Wikipedia att göra? Och är det inte just det som Wikipedia sätter fingret på? Ska vi vara mer kritiska mot Wikipedia än mot andra typer av uppslagsverk. I Wikipedia kan jag i historiken och i diskussionen följa framväxten av innehållet i ett växelspel mellan olika användare. I andra typer av uppslagsverk ser jag bara det färdiga svaret, som kan ha föregåtts av en intensiv diskussion om avgränsningar och definitioner.
När det sedan gäller det konkreta exempel som Henrik Berggren lyfter fram så är det väl en utmärkt illustration till vikten av en källkritisk hållning. Denna hoax hade tydligen fått ligga sedan den 4 maj 2007, vilket naturligtvis är anmärkningsvärt lång tid. Användaren är nu avstängd från Wikipedia. Ska vi då av detta exempel dra slutsatsen att Wikipedia är oanvändbart?
Kommentarer
Postat av: Jag
De flesta hoaxfall uppmärksammas ganska snabbt, men naturligtvis bör man vara extra kritisk när man läser Wikipedia jämfört med exempelvis Nationalencyklopedin.
Trackback