En skön sommar tillönskas
Terminens arbete lider mot sitt slut. Lagom till midsommarhelgen kommer äntligen solen och värmen. Vårens intensiva arbete i projektet ger resultat. Nyligen fattade Nämnden för lärarutbildning och utbildningsvetenskap viktiga beslut som rör centrala områden i ansökan till Högskoleverket om den nya lärarutbildningen vid Linnéuniversitetet. I ansökan finns viktiga skrivningar om mål för utbildningen avseende digital kompetens. Forskningsplattformen IT och lärande och erfarenheterna från Ung Kommunikation är centrala komponenter för implementering av dessa mål. Till hösten återkommer vi med beskrivningar. Ökat intresse och efterfrågan på samarbete och kompetensutveckling finns från olika skolhuvudmän och andra organisationer.
Nu växer alltmer behovet av en central diskussion om universitetets roll och ansvar för fördjupning av frågor som rör teknikutveckling, lärande och undervisning. Det är inte bara för blivande lärare dessa frågor är viktiga. Nu börjar en generation studenter i olika typer av utbildningar, som är födda och uppvuxna med nätet som en självklar arena för socialt liv, information, nyhetsförmedling och upplevelser. Men frågor om kunskapsutveckling är inte lika självklar. Att universitetet och högskolor har en roll i detta är väl närmast självklar, men en gemensam strategi saknas fortfarande.
Vi väntar fortfarande också på centrala politiska initiativ som inte bara handlar om e-tjänster och utbyggd infrastruktur. Nog så viktiga frågor, men utbildningspolitiska visioner behövs också.
Men först en välbehövlig semester. Ett stort tack till alla medarbetare för ett utomordentligt arbete och stort engagemang. Tack också till alla som följer projektet. Välkomna tillbaka i augusti.
Matematik och de digitala möjligheterna
I fredags arrangerade Linnéuniversitetet, CeLeKT-gruppen, Ung Kommunikation och matematikdidaktikerna ett erfarenhetsutbyte med Nationellt Centrum för Matematikutbildning (NCM), Göteborgs universitet och Malmö högskola. Nyligen öppnades webbplatsen IKT i matematikundervisningen, ett projektsamarbete mellan Göteborgs universitet och Malmö högskola. Det finns en hel del erfarenheter presenterade, men mer från den internationella diskussionen. Det finns spridda öar i landet som jobbar med matematik och IT (i Katrins blogg En hel del matematik finns exempel), men tyvärr fortfarande alldeles för få. Ser man till hur många som försöker integrera matematikundervisningen med utomhusaktiviteter via mobil teknik är vi ännu färre, men Malmö högskola, också i samarbete med Smedingeskolan i Kungsbacka, finns. Viktigt att hitta samarbetsmöjligheter.
Under två år har nu Skolverket beviljat projektmedel för utveckling av matematikundervisningen. Skolhuvudmän över hela landet har skickat in ansökningar, närmare bestämt ca 2700. Alla ansökningar, både beviljade och avslagna, finns nu lagrade i SIRIS. Det innebär att det nu är möjligt att göra sökningar på verksamhetsår, kommun, status (om de är beviljade eller inte). Det är också möjligt att göra fritextsökningar. En snabb scanning visar på få beviljade projekt som på ett medvetet sätt syftar till att utveckla matematikundervisningen genom att använda datorer, internet och mobil teknik. Vi befinner oss i början av ett spännande och omfattande utvecklingsarbete.
Läs även andra bloggares åsikter om matematik, undervisning, datorer, internet, mobilitet
Nätet, vad gör det med oss?
Frågor om nätet och nätets betydelse för vår uppfattning om oss själva, om livet och om samhället diskuteras alltmer. Förra söndagen (6/6) råkade jag lyssna på två program som gav helt olika bilder och tolkningar av vad nätet och de digitala mediernas utbredning betyder. Programmet Livet och Döden i P1, som hade rubriken "Lögnen" handlade om individen, jaget och medvetandet. Två personer fick komma till tals, Alexander Bard och Isobel Hadley-Kamptz. Intressantast var att lyssna till Isobels synpunkter, som också finns mer utförligt formulerad i artikeln Outsourcad Människa, Arena nr 1/2010 (tyvärr inte på nätet). Utgångspunkten är att internet och digital kommunikation förändrar vårt tänkande. Den förändrar också vårt sätt att se på tänkande och hur vi tänker om kreativitet. Myten om den avgränsade människan blottläggs. En myt som främst odlat fram bilden av den ensamme tänkaren som skapar oberoende av andra. En myt som odlades starkt under 1800- och 1900-talet.
Vi är beroende av andras tänkande, vi är beroende av hjälpmedel för vårt tänkande. Hon jämför två personers sätt att lösa ett matematiskt problem. En använder bara hjärnan, den andre penna och papper. Den som löser med papper och penna löser problemet snabbare. Hjärnforskning har också visat att hjärnan fungerar olika i de bägge fallen. Skriftspråket var den första stora förändringen där vi kunde lägga över stora delar av det kollektivt producerade i en beständigare form. Kritik fanns. Sokrates menade att skriften försämrade människans minne och den tryckta texten inte hade samma följsamhet mot människans själsliv och därför bara blev envägskommunikation.
Ytterligare förändring inträffade när boktryckarkonsten kom och tryckta skrifter kunde spridas i massomfattning. Det vara inte heller okontroversiellt. Diderot tog strid och kämpade för tryckning av den stora franska Encyklopedin. Poängen, som Isobel Hadley-Kamptz vill förmedla, är att vi är mitt inne i en lika stor förändringsprocess nu. Blixtsnabb respons på tankar och idéer som vi sprider i våra digitala nätverk, ger upphov till nya associationer och tankar som gör att vi börjar tänka annorlunda. Tekniken blir en integrerad del av vårt sätt att tänka.
I skarp kontrast målar Johannes Ekman (kulturjournalist på SR), upp något helt annat i programmet Publicerat. Vi bör, i stället för "sociala medier", tala om "asociala medier", en skärmkultur som isolerar oss från varandra. I takt med att vi sitter vid allehanda skärmar, datorskärmar på jobbet och hemma, däremellan mobilskärmen, så ökar avstånden mellan oss. Dessa aktiviteter gör oss fattigare på mänskliga relationer. Han citerar den engelske författaren Will Self som blivit så trött på allt meningslöst pladder och enkelriktat trivialsnack från mobiltelefonerna som ockuperar det offentliga rummet, att han börjat läsa högt ur någon filosofisk fackbok på bussen eller tåget. Johannes Ekman kåserar vidare:
"TV-skärmen är skenbart ett socialt medium, men TV bjuder envägskommunikation, den bjuder på mediemänniskor inte medmänniskor" "Vi får medialisering" i stället för medvetenhet" säger han och citerar Ulf Wickbom.
Så vad gör nätet med oss och vad är egentligen envägskommunikation? På relativt kort tid har vår livssituation förändrats. Vi befinner oss mitt i en förändring som vi faktiskt vet ganska lite om. Vi ska nog inte, lika lite som tidigare generationer, krampaktigt önska oss tillbaka. Därför är diskussionen, om vad vi faktiskt ser och upplever och hur vi väljer att tolka den, så spännande. Deltar vi, kanske vi förändrar och förändras?
Läs även andra bloggares åsikter om nätet, livet, samhället, tänkande, isolering, Livet och Döden, Publicerat
Vi är beroende av andras tänkande, vi är beroende av hjälpmedel för vårt tänkande. Hon jämför två personers sätt att lösa ett matematiskt problem. En använder bara hjärnan, den andre penna och papper. Den som löser med papper och penna löser problemet snabbare. Hjärnforskning har också visat att hjärnan fungerar olika i de bägge fallen. Skriftspråket var den första stora förändringen där vi kunde lägga över stora delar av det kollektivt producerade i en beständigare form. Kritik fanns. Sokrates menade att skriften försämrade människans minne och den tryckta texten inte hade samma följsamhet mot människans själsliv och därför bara blev envägskommunikation. Ytterligare förändring inträffade när boktryckarkonsten kom och tryckta skrifter kunde spridas i massomfattning. Det vara inte heller okontroversiellt. Diderot tog strid och kämpade för tryckning av den stora franska Encyklopedin. Poängen, som Isobel Hadley-Kamptz vill förmedla, är att vi är mitt inne i en lika stor förändringsprocess nu. Blixtsnabb respons på tankar och idéer som vi sprider i våra digitala nätverk, ger upphov till nya associationer och tankar som gör att vi börjar tänka annorlunda. Tekniken blir en integrerad del av vårt sätt att tänka.
I skarp kontrast målar Johannes Ekman (kulturjournalist på SR), upp något helt annat i programmet Publicerat. Vi bör, i stället för "sociala medier", tala om "asociala medier", en skärmkultur som isolerar oss från varandra. I takt med att vi sitter vid allehanda skärmar, datorskärmar på jobbet och hemma, däremellan mobilskärmen, så ökar avstånden mellan oss. Dessa aktiviteter gör oss fattigare på mänskliga relationer. Han citerar den engelske författaren Will Self som blivit så trött på allt meningslöst pladder och enkelriktat trivialsnack från mobiltelefonerna som ockuperar det offentliga rummet, att han börjat läsa högt ur någon filosofisk fackbok på bussen eller tåget. Johannes Ekman kåserar vidare:
"TV-skärmen är skenbart ett socialt medium, men TV bjuder envägskommunikation, den bjuder på mediemänniskor inte medmänniskor" "Vi får medialisering" i stället för medvetenhet" säger han och citerar Ulf Wickbom.
Så vad gör nätet med oss och vad är egentligen envägskommunikation? På relativt kort tid har vår livssituation förändrats. Vi befinner oss mitt i en förändring som vi faktiskt vet ganska lite om. Vi ska nog inte, lika lite som tidigare generationer, krampaktigt önska oss tillbaka. Därför är diskussionen, om vad vi faktiskt ser och upplever och hur vi väljer att tolka den, så spännande. Deltar vi, kanske vi förändrar och förändras?
Läs även andra bloggares åsikter om nätet, livet, samhället, tänkande, isolering, Livet och Döden, Publicerat
Nya initiativ från skolor
Veckan som gått har varit intensiv med möten och förberedelser för ansökan om examenstillstånd. Landets lärarutbildningar går på knä. Utbildningsplaner, kursplaner och ansökningar ska diskuteras, formuleras och sammanställas på alldeles för kort tid. Kvaliteten ska öka i den nya lärarutbildningen sägs i den politiska retoriken. Vi får hoppas det, trots att rimliga förutsättningar inte ges.
Men det finns andra saker att glädja sig åt. Nya initiativ tas från skolor och kommuner när det gäller att skapa förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen där digitala system finns med som en integrerad del. Syfte är klart formulerat: ökad måluppfyllelse. Jag skriver digitala system i stället för digitala verktyg. I de kompetensutvecklingsinsatser vi nu försöker skapa handlar det allt mindre om att enbart använda olika verktyg. Det handlar om att skapa hållbara strategier där den digitala tekniken är en del av ett integrerat system av olika delar som innefattar aktuellt innehåll, ämnets särart, design, lokala förutsättningar (exempelvis fungerande utrustning, åtkomst till internet), elevernas förförståelse och lärarens kompetens och kreativitet. Här är vi bara i början av ett medvetet kunskapsbygge.
Vi har denna vecka haft kontakt med två kommuner som visat sig intresserade av våra tjänster. I måndags genomförde vi dessutom en övning i matematik med åk 6-elever på en skola här i Växjö. Arbetspasset som omfattade 4 timmar hade planerats av ansvarig lärare på skolan, matematikdidaktiker och Celektgruppen vid Linnéuniversitet. Uppgiften var att uppskatta höjden på några olika byggnader som ett led i förståelse av skala och proportionalitet. Eleverna skulle arbeta i grupper om tre, fotografera byggnaderna ur lite olika vinklar, spela in diskussionen när de resonerade om hur de skulle komma fram till höjden och sedan välja ett svarsalternativ. Detta gjordes med mobiltelefoner. När de kom tillbaka till klassrummet laddades innehållet i telefonerna upp på en webbsida och redovisning och diskussion genomfördes. Spännade att höra vilka olika strategier eleverna hade valt och hur de hade enats om ett gemensamt svar.
3D-projektioner av byggnaderna visades sedan upp med AR-teknik och eleverna fick uppskatta andra typer av byggnader och jämföra höjder. Även projektioner av kända byggnader t ex Eiffeltornet, Turning Torso och Cheops pyramid placerades på centrumkartan av Växjö. Just detta moment med AR-tekniken tillförde en extra dimension i arbetet eftersom det blev så påtagligt hur höga dessa var och som i sin tur ledde till en diskussion om andra höga byggnader.
Ur denna övning finns mängder med frågor att diskutera som har att göra med förståelse, inspiration, motivation och inte minst betydelsen av att synliggöra elevernas uppfattningar och sätt att resonera kring en utmanande uppgift. Men för att vi ska få något att diskutera så måste vi våga sjösätta experiment av olika slag och det är i detta perspektiv ett utvidgat samarbete mellan olika aktörer har sitt stora värde.
Läs även andra bloggares åsikter om skolutveckling, samarbete, matematik
Men det finns andra saker att glädja sig åt. Nya initiativ tas från skolor och kommuner när det gäller att skapa förutsättningar för ökad kvalitet i undervisningen där digitala system finns med som en integrerad del. Syfte är klart formulerat: ökad måluppfyllelse. Jag skriver digitala system i stället för digitala verktyg. I de kompetensutvecklingsinsatser vi nu försöker skapa handlar det allt mindre om att enbart använda olika verktyg. Det handlar om att skapa hållbara strategier där den digitala tekniken är en del av ett integrerat system av olika delar som innefattar aktuellt innehåll, ämnets särart, design, lokala förutsättningar (exempelvis fungerande utrustning, åtkomst till internet), elevernas förförståelse och lärarens kompetens och kreativitet. Här är vi bara i början av ett medvetet kunskapsbygge.
Vi har denna vecka haft kontakt med två kommuner som visat sig intresserade av våra tjänster. I måndags genomförde vi dessutom en övning i matematik med åk 6-elever på en skola här i Växjö. Arbetspasset som omfattade 4 timmar hade planerats av ansvarig lärare på skolan, matematikdidaktiker och Celektgruppen vid Linnéuniversitet. Uppgiften var att uppskatta höjden på några olika byggnader som ett led i förståelse av skala och proportionalitet. Eleverna skulle arbeta i grupper om tre, fotografera byggnaderna ur lite olika vinklar, spela in diskussionen när de resonerade om hur de skulle komma fram till höjden och sedan välja ett svarsalternativ. Detta gjordes med mobiltelefoner. När de kom tillbaka till klassrummet laddades innehållet i telefonerna upp på en webbsida och redovisning och diskussion genomfördes. Spännade att höra vilka olika strategier eleverna hade valt och hur de hade enats om ett gemensamt svar.3D-projektioner av byggnaderna visades sedan upp med AR-teknik och eleverna fick uppskatta andra typer av byggnader och jämföra höjder. Även projektioner av kända byggnader t ex Eiffeltornet, Turning Torso och Cheops pyramid placerades på centrumkartan av Växjö. Just detta moment med AR-tekniken tillförde en extra dimension i arbetet eftersom det blev så påtagligt hur höga dessa var och som i sin tur ledde till en diskussion om andra höga byggnader.
Ur denna övning finns mängder med frågor att diskutera som har att göra med förståelse, inspiration, motivation och inte minst betydelsen av att synliggöra elevernas uppfattningar och sätt att resonera kring en utmanande uppgift. Men för att vi ska få något att diskutera så måste vi våga sjösätta experiment av olika slag och det är i detta perspektiv ett utvidgat samarbete mellan olika aktörer har sitt stora värde.
Läs även andra bloggares åsikter om skolutveckling, samarbete, matematik
Erfarenheter av temgruppen IKT i specialpedagogiken
Den här gruppen, som även kallar sig "Ung kompensation" har arbetat med IKT-hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter.
Arbetet sträcker sig från 2007 till 2009 och täcker arbetet från att rekrytera skolor till projektarbetet fram till en färdig resursportal för kompensatoriska hjälpmedel.
Det visade sig vara svårt att få med skolor i ett sånt här projekt, och enligt en opublicerad rapport som jag har tagit del av var det bara en skola som gick med i projektet. Den skolan verkar däremot ha haft stor nytta av de hjälpmedel som projektet tillhandahöll.
Det gällde allt ifrån talsyntes och stavningskontroll till skannerpennor med automatisk översättning. Ett stort problem med denna moderna utrustning var att datorerna på skolan inte var tillräckligt bra, men efter påstötningar från temagruppen så gick rektorn med på att köpa nya datorer. Ganska mycket tid verkar också ha gått åt till praktisk hjälp med utrustningen.
Projektet lever vidare i form av den resursportal som går under namnet Ung kompensation, där det finns en rätt omfattande lista av IKT-hjälpmedel.
Det är en länksamling med tydliga instruktioner som säkert är mycket användbar, men tyvärr är en del av länkarna inte uppdaterade, och det är heller inte tydligt vilka som är de senast tillagda länkarna så det är svårt att få en uppfattning om hur aktuell samlingen är.
Jag återkommer till temagruppen i ett uppföljande inlägg.
/Simon Winter
Arbetet sträcker sig från 2007 till 2009 och täcker arbetet från att rekrytera skolor till projektarbetet fram till en färdig resursportal för kompensatoriska hjälpmedel.
Det visade sig vara svårt att få med skolor i ett sånt här projekt, och enligt en opublicerad rapport som jag har tagit del av var det bara en skola som gick med i projektet. Den skolan verkar däremot ha haft stor nytta av de hjälpmedel som projektet tillhandahöll.
Det gällde allt ifrån talsyntes och stavningskontroll till skannerpennor med automatisk översättning. Ett stort problem med denna moderna utrustning var att datorerna på skolan inte var tillräckligt bra, men efter påstötningar från temagruppen så gick rektorn med på att köpa nya datorer. Ganska mycket tid verkar också ha gått åt till praktisk hjälp med utrustningen.
Projektet lever vidare i form av den resursportal som går under namnet Ung kompensation, där det finns en rätt omfattande lista av IKT-hjälpmedel.
Det är en länksamling med tydliga instruktioner som säkert är mycket användbar, men tyvärr är en del av länkarna inte uppdaterade, och det är heller inte tydligt vilka som är de senast tillagda länkarna så det är svårt att få en uppfattning om hur aktuell samlingen är.
Jag återkommer till temagruppen i ett uppföljande inlägg.
/Simon Winter
Skolledare i Mörbylånga arbetar med film
I onsdags fick jag förmånen att inleda en studiedag för samtliga rektorer i Mörbylånga kommun. Bilder till föreläsningen:
Avsikten med studiedagen var att öka förståelsen för digitala medier, vidgat textbegrepp och dess betydelse för skolans utveckling. Ett mycket positivt initiativ, där man från förvaltningsledningen förstått vikten av att ansvariga beslutsfattare ute på skolorna måste bli medvetna om de nya textvärldar som växer fram och hur den digitala tekniken kan användas. Studiedagen hade organiserats i samarbete med Reaktor Sydost och AV-Media Kalmar.
Förmiddagen ägnades åt föreläsningar och eftermiddagen och kvällen till praktiskt filmande och diskussion kring gjorda erfarenheter. Färjestadens skola i Mörbylånga kommun har under flera år, med positiva resultat, arbetat med rörlig bild. De har också deltagit i en av temagrupperna i Ung Kommunikation, Rörlig bild och andra medier som kunskapsform, (mer om detta finns att läsa i temagruppens delrapport). Det finns ett växande intresse att sprida dessa erfarenheter i kommunen.
Fler föreläsare var inbjudna till förmiddagen och olika perspektiv speglades som gav en helhet och en inledning till det konkreta arbetet. Per Dahlbeck, lärarutbildare från Malmö Högskola, föreläste om sina erfarenheter av arbete med medier och estetiska lärprocesser. Han har arbetat med förskolor inspirerade av Reggio Emilia, med lärarstudenter i olika teaterprojekt. Han försöker hitta balans i skolans arbete, dels mellan teori och praktik, dels mellan ett mer projektorienterat arbetssätt och det mer programmatiska eller formella lärandet som dominerar i skolan. Ringsbergskolan i Växjö (en kommunal skola med estetisk profil) med bildläraren Lars Palm och SO-läraren Leif Svensson gav prov på arbetet med estetiska lärprocesser och där dessa integrerades i de teoretiska ämnena. Kattis Ellborg, barnteaterkonsulent vid Riksteatern i Kalmar län och Magnus Engvall, Reaktor Sydost berättade om sitt gemensamma arbete om vad som händer när kulturen gör gästspel på skolans arena. Den teoretiska delen avslutades av Maria Stam, Linnéuniversitetet, som tillsammans med Magnus ansvarat för temagruppen Rörlig bild.
Det blir alltmer tydligt hur kommuner efterfrågar kompetensutveckling som rör den snabba digitala utvecklingen. Kraven blir alltmer specifika. Det handlar inte i första hand om att bli bättre på tekniken, utan om att sätta in tekniken i ett sammanhang där skolan utvecklar sina arbetsformer för bli bättre på sitt uppdrag.
Läs även andra bloggares åsikter om vidgat textbegrepp, digitala medier, estetiska lärprocesser, skolutveckling, kompetens,
Avsikten med studiedagen var att öka förståelsen för digitala medier, vidgat textbegrepp och dess betydelse för skolans utveckling. Ett mycket positivt initiativ, där man från förvaltningsledningen förstått vikten av att ansvariga beslutsfattare ute på skolorna måste bli medvetna om de nya textvärldar som växer fram och hur den digitala tekniken kan användas. Studiedagen hade organiserats i samarbete med Reaktor Sydost och AV-Media Kalmar.
Förmiddagen ägnades åt föreläsningar och eftermiddagen och kvällen till praktiskt filmande och diskussion kring gjorda erfarenheter. Färjestadens skola i Mörbylånga kommun har under flera år, med positiva resultat, arbetat med rörlig bild. De har också deltagit i en av temagrupperna i Ung Kommunikation, Rörlig bild och andra medier som kunskapsform, (mer om detta finns att läsa i temagruppens delrapport). Det finns ett växande intresse att sprida dessa erfarenheter i kommunen.
Fler föreläsare var inbjudna till förmiddagen och olika perspektiv speglades som gav en helhet och en inledning till det konkreta arbetet. Per Dahlbeck, lärarutbildare från Malmö Högskola, föreläste om sina erfarenheter av arbete med medier och estetiska lärprocesser. Han har arbetat med förskolor inspirerade av Reggio Emilia, med lärarstudenter i olika teaterprojekt. Han försöker hitta balans i skolans arbete, dels mellan teori och praktik, dels mellan ett mer projektorienterat arbetssätt och det mer programmatiska eller formella lärandet som dominerar i skolan. Ringsbergskolan i Växjö (en kommunal skola med estetisk profil) med bildläraren Lars Palm och SO-läraren Leif Svensson gav prov på arbetet med estetiska lärprocesser och där dessa integrerades i de teoretiska ämnena. Kattis Ellborg, barnteaterkonsulent vid Riksteatern i Kalmar län och Magnus Engvall, Reaktor Sydost berättade om sitt gemensamma arbete om vad som händer när kulturen gör gästspel på skolans arena. Den teoretiska delen avslutades av Maria Stam, Linnéuniversitetet, som tillsammans med Magnus ansvarat för temagruppen Rörlig bild.
Det blir alltmer tydligt hur kommuner efterfrågar kompetensutveckling som rör den snabba digitala utvecklingen. Kraven blir alltmer specifika. Det handlar inte i första hand om att bli bättre på tekniken, utan om att sätta in tekniken i ett sammanhang där skolan utvecklar sina arbetsformer för bli bättre på sitt uppdrag.
Läs även andra bloggares åsikter om vidgat textbegrepp, digitala medier, estetiska lärprocesser, skolutveckling, kompetens,