Reflektioner efter konferensen
Ung Kommunikations slutkonferens är nu förbi och, efter att ha smält det hela något, kan vi se tillbaka på två givande, intressanta och framför allt roliga dagar på Linnéuniversitetet. Ungefär 260 personer anlände i onsdags morgon till campus Växjö med förmodligen alla möjliga sorters förväntningar. Att lärare på alla olika stadier, it-pedagoger, kommunanställda, studenter, lärarutbildare och flera andra kunde ha så mycket gemensamt var härligt att se. Kreativiteten, inspirationen och aktiviteten flödade, föreläsningar avlöste varandra, filmer och animationer skapades och frågor både uppkom och besvarades.
Många deltagare verkade också nätverka och knyta nya kontakter under dagarna, vilket var just en av våra förhoppningar med konferensen. Kontakt – kommunikation med varandra – är ju en av grundstenarna i själva projektet. Ja, egentligen i allt vi gör, om det så är i arbetet eller i privatlivet. Vad som kommer att hända med det Ung Kommunikation har arbetat med under projektets fem år, handlar ju faktiskt till stor del om vad vi själva gör av det och hur vi tillsammans kan använda det i exempelvis skolan. Vi som har jobbat med nya Ipads i förskolan – kan vi visa nya tips och tricks för lågstadieeleverna? De där animeringarna som den där andra skolan skapade – skulle vi kunna göra likadana? Hur skulle vi i vår skola kunna dra nytta av de där digitala verktygen som ungdomsgruppen pratade om?
Som Anne Bamford sa, ”Det handlar inte om att vara tekniskt lagd, utan om hur man ser på lärande, på barn och på vårt sätt att bete oss och kommunicera i ett klassrum.” Anne hävdade att vi behöver samarbete och flexibilitet för att lyckas i skolan. En annan nyckel till framgång är att aldrig sluta lära sig. Lär varandra! Våga fråga! Våga satsa på det nya! Lär ihop med eleverna! Flera av dessa uppmaningar hörde jag klinga bland deltagarna under konferensdagarna. De verktyg vi tar till oss och använder behöver inte nödvändigtvis vara just de senaste, dyraste eller mest avancerade. Det är ingen tävling i vem som har den mest hypade smart-phonen, den dyraste videokameran, det största sociala medienätverket eller som har gått den mest avancerade teknikkursen. Det som spelar roll är hur vi använder och tar vara på det vi kan och det vi lätt kan ta till oss med hjälp av tekniska verktyg och andra personer.
Så fortsätt att kasta er ut i det nya och spännande! Filma, sjung, lär, lär ut, knappa och klicka och framför allt - kommunicera vidare med varandra!
Åsa Dahlberg
Ung Kommunikation
Ung evolution
Andreas Ekström pencast
Då var vi igång
Nedräkning mot slutkonferens och avslut
Frågorna är fortsatt aktuella. Det visades inte minst på den stora konferensen Framtidens lärande som gick av stapeln i Nacka den 18-19 maj med drygt 1400 deltagare. Framtidens lärande genomfördes för tredje året i rad och blir alltmer en viktig arena för erfarenhetsutbyte mellan lärare i skolverksamhet som intresserar sig för och vill utveckla undervisningen med den digitala teknik som numera finns överallt. Bilder från huvudtalarnas presentationer finner du här. Fortfarande saknas nationellt initiativ från den politiska nivån. Informationen från Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos Anna-Karin Hatt, bidrog tyvärr inte till något klarläggande om den utbildningspolitiska inriktningen.
Sociala medier får ett allt större utrymme i ungdomars och yngre vuxnas liv visar den senaste Mediebarometern. Så här skriver Nordicom i pressmeddelandet:
"Det är också i åldersgruppen 15 till 44 år som de största förändringarna i medievanorna kan noteras. Förändringarna, som kan förklaras av ett utökat nyttjande av nätet, sker i huvudsak på bekostnad av lyssnande på radio, läsning av tidskrifter och böcker bland 15 till 24-åringarna och för de lite äldre, 25 till 44-åringarna, läsning av morgontidningar."
För skola och lärarutbildning får denna utveckling stora konsekvenser. Att som hittills negligera utvecklingen är knappast någon god idé. Vilken roll har skolan? Finns ett demokratiskt värde i användningen av sociala medier? Vilka skillnader och likheter finns om vi jämför användningen i Sverige med exempelvis Nordafrika? Vilka avvägningar måste göras i ett undervisningsperspektiv mellan bruket av sociala medier, böcker och tidningar?
Skolor är hårt ansatta av de nya kraven som uttrycks i styrdokument och anvisningar. Samtidigt finns en risk att värdefullt utvecklingsarbete läggs åt sidan för att utveckla administrativa rutiner med syfte att skydda skolor och politiker från ovälkomna granskningsbesked. Målet måste vara att använda de nya styrdokumenten i skolutveckling, snarare än att konservera gamla rutiner.
Förhoppningen är att vår slutkonferens blir ett spännande möte med många olika diskussioner som bidrar till att skapa förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete i lärarutbildning och skola.