Reflektioner efter konferensen

Ung Kommunikations slutkonferens är nu förbi och, efter att ha smält det hela något, kan vi se tillbaka på två givande, intressanta och framför allt roliga dagar på Linnéuniversitetet. Ungefär 260 personer anlände i onsdags morgon till campus Växjö med förmodligen alla möjliga sorters förväntningar. Att lärare på alla olika stadier, it-pedagoger, kommunanställda, studenter, lärarutbildare och flera andra kunde ha så mycket gemensamt var härligt att se. Kreativiteten, inspirationen och aktiviteten flödade, föreläsningar avlöste varandra, filmer och animationer skapades och frågor både uppkom och besvarades.

 

Många deltagare verkade också nätverka och knyta nya kontakter under dagarna, vilket var just en av våra förhoppningar med konferensen. Kontakt – kommunikation med varandra – är ju en av grundstenarna i själva projektet. Ja, egentligen i allt vi gör, om det så är i arbetet eller i privatlivet. Vad som kommer att hända med det Ung Kommunikation har arbetat med under projektets fem år, handlar ju faktiskt till stor del om vad vi själva gör av det och hur vi tillsammans kan använda det i exempelvis skolan. Vi som har jobbat med nya Ipads i förskolan – kan vi visa nya tips och tricks för lågstadieeleverna? De där animeringarna som den där andra skolan skapade – skulle vi kunna göra likadana? Hur skulle vi i vår skola kunna dra nytta av de där digitala verktygen som ungdomsgruppen pratade om?

 

Som Anne Bamford sa, ”Det handlar inte om att vara tekniskt lagd, utan om hur man ser på lärande, på barn och på vårt sätt att bete oss och kommunicera i ett klassrum.” Anne hävdade att vi behöver samarbete och flexibilitet för att lyckas i skolan. En annan nyckel till framgång är att aldrig sluta lära sig. Lär varandra! Våga fråga! Våga satsa på det nya! Lär ihop med eleverna! Flera av dessa uppmaningar hörde jag klinga bland deltagarna under konferensdagarna. De verktyg vi tar till oss och använder behöver inte nödvändigtvis vara just de senaste, dyraste eller mest avancerade. Det är ingen tävling i vem som har den mest hypade smart-phonen, den dyraste videokameran, det största sociala medienätverket eller som har gått den mest avancerade teknikkursen. Det som spelar roll är hur vi använder och tar vara på det vi kan och det vi lätt kan ta till oss med hjälp av tekniska verktyg och andra personer.

 

Så fortsätt att kasta er ut i det nya och spännande! Filma, sjung, lär, lär ut, knappa och klicka och framför allt - kommunicera vidare med varandra!

 

Åsa Dahlberg
Ung Kommunikation


Ung evolution

Jag smög in på sessionen om 1-1 och vad det innebär för utbildningen. Den del av framställningen som jag var med om finns att höra, och anteckningarna finns att läsa i pencasten nedan. Vi fick höra hur IKT-samordnaren och en av eleverna från Umeå såg på saken, vad de gjort och hur det fungerat. På sida två i mina anteckningar så flyter dock mina tankar iväg. Jag kopplar till en tanke som jag haft ett tag. Jag medger att jag i dessa tankegångar spelar lite djävulens advokat och jag sätter på mig den svarta hatten. Men det beyder inte att tankegångarna är fel.
Vad handlar det då om? Vad är denna unga evolution för något? Snarare handlar det om ung konkurrens, och frågan varför? Varför måste jag lära mig detta? Vi har nog dom flesta av oss som är lärare fått frågan, och säkert också själva ställt den i ett eller annat sammanhang. Det handlar om motivation och vad som motiverar elever till lärande. Simon, eleven från Umeå uttryckte det som att han behövde se nyttan med det han lär sig för att bli motiverad. Han efterlyste "skarpa case" som lärandet kunde röra sig kring. Det var även tydligt att Simon motiverades av sådant han tyckte var roligt. Jag håller med Simon. Likt Gärdenfors och många andra kognitionsvetare hävdar jag bestämt att en motiverad elev är en lyckosam elev. Men det är nu vi stöter på, eller kommer att stöta på problem. Problemet är att vi som skola endast är en del av elevernas tankesfär. Endast en del av den möjliga intelektuella (eller i vissa fallmindre intelektuella) input som en elev har att välja på. Det vi vill sälja till elevens sinnen är produkter på en konkurrensutsatt marknad. Det vi vill säja är inte heller endast en produkt, utan en produkt i olika skepnad. Med olika "skal". Vissa skal är roliga/flashiga och ger en mer omedelbar njutning för sinnena, medans andra behöver man lära sig uppskatta med tiden, men med tiden så uppskattar vi dem desto mer, och de ger möjlighet att befästa mer komplexa kunskapsbyggen. Frågan är - har vi tid och möjlighet att motivera svaret på elevens fråga "Varför skall jag välja det mindre omedelbart njutbara alternativet?" Det mindre uppenbart roliga alternativet? Håller vi i själva verket på att evolutionera bort, via konkurrens och återkopplingen till de omedelbara resultatens tillfredsställelse, den motivation till lärande som skulle kunna uttryckas som lärande för lärandets egen skull? Lärande enbart för den njutning som förståelsen och kunskapen ger individens intellekt. Jag vill slåss för att den motivationen till lärande skall överleva, och jag vill jobba för att denna motivation skall kunna smälta samman med de nya sätten att arbeta. Kanske behöver det inte råda någon motsättning? Hur skall vi kunna upprätta ett kontrakt med eleven, och en förståelse för det faktum (för det hävdar jag att det är) att det ibland inte går att svara på frågan - varför? Varför skall jag lära mig detta?
/Mattias Davidsson

Andreas Ekström pencast

Andreas Ekström berättade värsta läskigaste godnattsagan för oss alla. Värre än Tengil, Darth Vader och Katla till sammans - vem? Jo, Google. Eller, nja så skall man nog inte tolka det. Men däremot tog Andreas oss in i Tengils vardagsrum och berättade om vad han har för preferenser, vad han äter till lunch och vilka herravälden bortom Nangijala han vill erövra till efterrätt. Det Andreas vill vi skall ta med sig är uppmaningen att inte lägga alla våra digitala ägg i samma korg. Något som, vi som diskuterade över lunchen, kom fram till är lättare sagt än gjort. Om man själv vinner på att det blir enklare, billigare och lättare att använda en tjänst, där dessutom mervärdet blir större om tjänsterna "pratar" med varandra. Samma tänk har ju Apple med sitt iCloud där hela tanken är att få använarna av en av Apples hårdvaror att vid inköp av nästa typ av pryl hålla sig inom konceptet. Inom äpplets skal.
Nedan hittar du en pencast över Andreas föredrag.


Då var vi igång

I nya fina föreläsningssalen. Småländskt inspirerat. Spånskivor och lätt limdoft. Huset fullt och hög stämning. Vad är det för träslag i golvet tro?


Nedräkning mot slutkonferens och avslut

En knapp vecka kvar till slutkonferensen och den sista stora aktiviteten i projektet Ung Kommunikation. Ett glädjande stort intresse för konferensen. Vi har tänjt de ekonomiska ramarna och välkomnar totalt över 280 medverkande (deltagare, föreläsare och funktionärer) till de knappa två dagar vi håller på.

Frågorna är fortsatt aktuella. Det visades inte minst på den stora konferensen
Framtidens lärande som gick av stapeln i Nacka den 18-19 maj med drygt 1400 deltagare. Framtidens lärande genomfördes för tredje året i rad och blir alltmer en viktig arena för erfarenhetsutbyte mellan lärare i skolverksamhet som intresserar sig för och vill utveckla undervisningen med den digitala teknik som numera finns överallt. Bilder från huvudtalarnas presentationer finner du här. Fortfarande saknas nationellt initiativ från den politiska nivån. Informationen från Henrik Hansson, politiskt sakkunnig hos Anna-Karin Hatt, bidrog tyvärr inte till något klarläggande om den utbildningspolitiska inriktningen.

Sociala medier får ett allt större utrymme i ungdomars och yngre vuxnas liv visar den senaste Mediebarometern. Så här skriver Nordicom i pressmeddelandet:

"Det är också i åldersgruppen 15 till 44 år som de största förändringarna i medievanorna kan noteras. Förändringarna, som kan förklaras av ett utökat nyttjande av nätet, sker i huvudsak på bekostnad av lyssnande på radio, läsning av tidskrifter och böcker bland 15 till 24-åringarna och för de lite äldre, 25 till 44-åringarna, läsning av morgontidningar."

För skola och lärarutbildning får denna utveckling stora konsekvenser. Att som hittills negligera utvecklingen är knappast någon god idé. Vilken roll har skolan? Finns ett demokratiskt värde i användningen av sociala medier? Vilka skillnader och likheter finns om vi jämför användningen i Sverige med exempelvis Nordafrika? Vilka avvägningar måste göras i ett undervisningsperspektiv mellan bruket av sociala medier, böcker och tidningar?

Skolor är hårt ansatta av de nya kraven som uttrycks i styrdokument och anvisningar. Samtidigt finns en risk att värdefullt utvecklingsarbete läggs åt sidan för att utveckla administrativa rutiner med syfte att skydda skolor och politiker från ovälkomna granskningsbesked. Målet måste vara att använda de nya styrdokumenten i skolutveckling, snarare än att konservera gamla rutiner.

Förhoppningen är att vår slutkonferens blir ett spännande möte med många olika diskussioner som bidrar till att skapa förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete i lärarutbildning och skola.