Ung Kommunikations blogg

Det finns nu två starka tendenser i svensk skola. Tydliga signaler kommer från centrala skolmyndigheter om starkare koppling till styrdokument, ökade kontroller och kunskapsmätningar samt krav på lärare när det gäller pedagogisk planering och dokumentation. Detta samtidigt som det lokalt i kommunerna nu sker stora inköp av digital teknik, som medger och stimulerar till nya sätt att arbeta: interaktiva skrivtavlor, bärbara datorer, digitalkameror, mp3-spelare, surf- och läsplattor. Infrastrukturen förändras fort. Men inte likvärdigt. Fler och fler kommuner inleder projekt med att utrusta lärare och elever med egna datorer, en-till en-projekt.

Den karta som Föreningen Datorn i Utbildningen och Skolverket samarbetar om ger en intressant illustration. Tillväxtkommuner i södra Sverige står för merparten av satsningarna. Förstorar man kartan över södra Sverige så syns tillväxten i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Malmöregionen. Går vi längre österut så glesnar de kommunala initiativen, precis som i norra Sverige.

Under den period som projektet Ung Kommunikation har pågått, har dessa två tendenser förstärkts. I ett antal kunskapsmätningar bl.a. från OECD, har det kommit tydliga signaler om att resultaten i den svenska skolan sjunker. Svaret blir att kraven måste skärpas. Samtidigt kommer undersökningen Are the New Millennium Learners Making the Grade? också från OECD, som påvisar att hög datoranvändning hemma ger bättre resultat på PISA:s undersökningar. Något motsvarande samband kan man inte finna när det gäller datoranvändning i skolan. Beror det på det faktum att datoranvändningen är låg, att den är verkningslös eller att dess kapacitet inte utnyttjas fullt ut? Undersökningen från OECD ger inte något svar utan resultaten fordrar ytterligare undersökningar.

Skolans organisation och lärares kompetens sätts på stora prov. Det blir konkurrens om hur tiden används. Det borde inte vara motstridiga tendenser eller motsatta mål. Värdegrundsfrågor, entreprenörskap, matematik eller pedagogisk planering kan förenas med användning av digitala verktyg. Erfarenheterna från vårt projekt, som verkat i olika miljöer, formella och informella, bland verksamma lärare och forskare, visar att svaren inte finns i en miljö, utan i olika miljöer som måste verka i en gemensam kunskapsutveckling.

Lärarutbildningen har en unik möjlighet att skapa miljöer som bygger på verkligt utbyte av erfarenhet och kunskap, teoretiskt mellan olika kunskapsfält och praktiskt i skola. Broarna till skolverksamheten måste stärkas. RUC fyller en viktig uppgift, precis som AV-Media. En stark arena för ett faktiskt utbyte av erfarenheter är den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). Det är viktigt att knyta frågor om teknikutveckling och användning av digitala medier till yrkesprofessionen. Det är genom konkreta innovativa försök som erfarenheter och kunskaper skapas, kan värderas och diskuteras, i forskarsamhället likaväl som i lärarnas professionsutveckling.


Läs även andra bloggares åsikter om skola, skolutveckling, kontroll, dokumentation, digital, arbetssätt, lärarutbildning

En grupp blivande förskollärare fick som VFU-uppgift att göra en kritisk granskning av lärprogrammet Clicker 5. Programmet är utvecklat för att vara ett pedagogiskt stöd för arbete med tidig läs- och skrivutveckling, emergent literacy. Studenterna fick utgå från två öppna frågor om vad som fungerade bra respektive mindre bra. Erfarenheterna redovisades skriftligt och diskuterades även vid ett seminarium under VFU-kursen. Det mest slående i denna utvärdering är de många positiva erfarenheterna men också att studenterna kunnat ge en fyllig bild av hur programmet fungerar med förskolebarn.

 

Innehåll och funktioner var en majoritet av studenterna positiva till. En grupp studenter var mycket positiva till programmet medan en annan grupp var mer negativa. Dock kunde nästan alla studenter, oavsett egen uppfattning, rapportera ett stort intresse och engagemang från barnens sida. Speciellt uppskattades bilderna och möjligheten att använda ljud ihop med bilder och bokstäver. För de yngre barnen framhölls speciellt värdet av att träna motoriken med hjälp av tangentbordet och musen. Programmet upplevdes också som ett stöd för att prata med barnen om bokstäver, ord och begrepp, dvs. det fungerade som det stöd för emergent literacy som det är tänkt att vara. Mest positivt med själva programmet verkade vara att det finns många möjligheter. Mest kritik fick programmet för brister i ljudeffekterna. Oftast fungerade ljudet bra men i de fall uttalet hos datorrösten inte lät rätt på svenska upplevdes det förvirrande för många barn. Dessutom ansåg de flesta studenter att programmet var omständligt och de hade svårt att hitta de olika övningarna. Det krävdes en läskunnig person för att navigera i programmet. En återkommande stark kritik var också att programmet inte alltid signalerar rätt och fel, vilket för många var en frustrerande upplevelse.

 

Lärarrollen var ett centralt tema hos alla studenter. De positiva kommentarerna gällde möjligheten att skapa en god relation till barnet genom dialoger och att få en gemensam upplevelse medan de negativa kommentarerna gällde att man som lärare lätt tar över för mycket eller har svårt att hitta lämplig nivå. Idealet i förskolan är att jobba i grupper och det kan göra att man föredrar det och ser det som ett problem om datorprogrammet är så krångligt att man måste ha ett barn i taget för att kunna förklara och visa så de förstår. Många studenter upplevde det dock som positivt att kunna sitta med ett barn en kort stund och därmed få syn på enskilda barns behov.

 

Som vanligt när man prövar något nytt är en del lärare mer engagerade och har mer tålamod än andra. Att utveckla nytt tar tid och denna skillnad i attityd kan kanske spegla en allmän inställning till utvecklingsarbete mer än attityden till just detta program. Därför är det troligen betydelsefullt att ge lärare tillfälle att pröva digitala aktiviteter under handledning och under en längre tid få hjälp att utveckla övningar som känns meningsfulla. I annat fall är det risk att det dröjer mycket länge innan datorer och lärprogram används av andra lärare än de som redan är positiva och självmant motiverade att pröva nytt.

 

Läs hela rapporten.

 

Anne-Mari Folkesson
Linnéuniversitetet

I fredags var jag på Åbyskolan i Lagan och träffade politiker och tjänstemän ansvariga för utbildning i Kronobergs län. Jag var inbjuden att ge min syn på Skola 2011 och vilken plats digitaliseringen och förändrade medievanor har i dagens skolutveckling. Med jämna mellanrum träffas politiker och tjänstemän under ledning av Linda Vingren på Södra Smålands Regionförbund, för att diskuterar aktuella frågor. Även dagens andra föredragshållare, Per Klasson, IT-chef på gymnasieskolorna i Växjö kommun, tog upp den digitala teknikens utveckling i skolan, bl.a. vilka kravspecifikationer som kan ställas på lärplattformar som nu köps in och installeras i kommunerna. Vi gjorde också ett studiebesök på en slöjdlektion och tittade på hur eleverna använde datorer, internet och olika programvaror för att hitta inspiration, få tydliga instruktioner och dela erfarenheter i syfte att få fördjupade kunskaper. Ljungby kommun är mitt uppe i ett utvecklingsprojekt där ett antal sjundeklasser och några gymnasieklasser har egna datorer.

Det är intressant att träffa politiker och diskutera skolpolitik. Jag tog upp frågan om hur den nationella satsningen på skolutveckling prioriteras och vad som händer lokalt i kommunerna. En mängd skolreformer implementeras under detta år. På Utbildningsdepartementet och Skolverket sker nu ett intensivt arbete med dessa frågor. I styrdokument finns uttalade mål som direkt pekar på vikten av att integrera digital teknik i skolans undervisning. Tyvärr finns, i de aktiviteter och rekommendationer från Skolverket, väldigt lite om hur skolorna ska arbeta med den ökade digitala teknikanvändningen. I Skolverkets publikation Skola i förändring finns inte något nämnt om detta.  Inom regeringen finns delvis motstridiga ståndpunkter. IT- och infrastrukturminister Anna-Karin Hatt har i sitt arbete med Digtal agenda för Sverige verkligen lyft upp den digitala tekniken som en viktig del i skolans arbete. Däremot finns från Jan Björklund ganska lite om dessa frågor och knappast några visionära tankar alls. Ser vi på utvecklingen i många kommuner sker väldigt mycket just när det gäller investeringar i ny teknik och kompetensutveckling för lärare. I den karta som Alma Taawo, Skolverket och Mattias Davidsson, gymnasielärare i Helsingborg och snart också vikarierande lektor på Linnéuniversitetet, byggt upp och som publiceras på Datorn i Utbildningen visas att i över 150 kommuner i landet tar man nu initiativ och inför en dator till varje elev och lärare. I fler kommuner är liknande satsningar på gång.

I den efterföljande diskussionen var man från politiskt håll inte riktigt beredd att skriva under på denna beskrivning. Det finns en åtskillnad mellan kommunala och statliga satsningar och det är kommunerna som är ansvariga för skolans drift och investeringar. Det är helt rätt att dessa investeringar görs. Skolan måste följa samhällsutvecklingen. Men det är inte statens ansvar. Staten anger ramarna för skolans hela verksamhet och där är teknikutvecklingen bara en liten del. Man var överens om att det stora språnget som nu skolan måste göra är att öka lärarnas kompetens. De är utan tvekan den viktigaste resursen för att den starka digitaliseringen ska ge skolan större möjligheter till ökad måluppfyllelse.

Det är viktigt att diskussionen fortsätter. Just den kompetenshöjning som nu många kommuner efterfrågar blir ett viktigt ansvar för landets lärosäten och speciellt för lärarutbildningarna. Kommunala och privata skolhuvudmän kommer att ha svårt att acceptera att nyutexaminerade lärare och lärarstudenter kommer ut med lite kunskap om hur dessa frågor bearbetas och vidareutvecklas i klassrummet. Man ställer också krav på relevant kompetensutveckling för verksamma lärare. För att detta ska ske måste Högskoleverket och Skolverket få tydligare instruktioner på att detta också är prioriterade områden.

Nedan finns länk till de bilder jag använde under fredagens föredrag.


Läs även andra bloggares åsikter om Skola2011, styrdokument, digitalisering, medieanvändning, ung kommunikation, skolutveckling, måluppfyllelse

Glöm inte att anmäla dig till vår slutkonferens den 15 - 16 juni i Växjö!