Ung Kommunikations blogg

Nu börjar terminen på riktigt för lärarstudenterna efter förra veckans mjukare inledning. Från utbildningsledningen genomfördes ett något annorlunda upplägg. I stället för mängder med information av mera studieadministrativ karaktär valde man att arrangera ett antal inspirationsföreläsningar. Mats Trondman inledde under tisdagen med att prata om förändrade auktoritetsmönster och relationsstrukturer. I sin intressanta föreläsning gjorde han bl a en jämförelse mellan att vara ung på 50- och 60-talet i förhållande till dagens uppväxtvillkor. Nu följer föräldrar sina barn på mycket närmare håll, är mer integrerade i deras olika aktiviteter. Exempelvis finns föräldrarna med som aktiva deltagare i barnens idrottsaktiviteter, som ledare, som aktiva åskådare och inte minst som chaufförer. 50- och 60-talets föräldrar deltog knappast alls i barn och ungdomars fritidsaktiviteter.

Ung Kommunikation ansvarade för tre föreläsningar under onsdagen som riktade sig dels till förskolan, dels till tidigare år i grundskolan och dels till senare år och gymnasiet. Dessa kompletterade Mats Trondmans föreläsning på ett alldeles utmärkt sätt. Den digitala världen är en betydande del av verkligheten för dagens unga och kanske den arena där föräldrarna inte riktigt finns med.

Anne-Mari Folkesson berättade under rubriken "Datorer i förskolan? En fråga om att bevara eller utveckla kultur" om hur hon arbetat med programmet Clicker tillsammans med lärarstudenter som testade programmet på sin VFU i förskolan. Lars Palm tog upp frågan om multimodalitet i föreläsningen "Love is in the air, det multimodala språklabbet" till studenter mot tidigare år i grundskolan. Christina Olin-Scheller pratade till studenter inriktade mot senare år och gymnasiet under rubriken "Visdom via webben? Undervisning och lärande i nytt medielandskap". Hennes utgångspunkt var fanfiction.

Förhoppningen är att dessa föreläsningar följs upp under utbildningen. Många av de studenter som nu börjar utbildningen är födda med internet och digitala medier. Det finns inget "nytt" för dem utan är alldeles självklara medel för självförverkligande, identitetsskapande och kommunikation. Utmaningen för den högre utbildningen blir att tillåta  studenter att få utveckla dessa kompetenser på samma villkor som högskoleutbildning i övrigt.

Läs även andra bloggares åsikter om lärarstudenter, utbildning, kompetens, självförverkligande, identitet, relation, auktoritet

Under torsdagen och fredagen hölls symposiet NordiTel, i Växjö där forskare från olika discipliner med intresse för lärande, digital teknik och förändrat medielandskap deltog. Syftet med symposiet var att lyfta fram viktiga forskningsfrågor för de kommande åren, ett tvärvetenskapligt initiativ med siktet inställt på ett vidgat nordiskt samarbete. Förutom deltagare från de nordiska länderna fanns också gäster från England, Österrike, Israel, Taiwan, Singapore och Chile. Symposiet sponsrades av Nordforsk, Vetenskapsrådet, Linnéuniversitetet och Ung Kommunikation.

Det mest spännande med symposiet var mötet mellan de olika disciplinerna och den interaktiva approachen. Till skillnad från vanliga konferenser, där man mest sitter och lyssnar till olika presentationer, var avsikten här att verkligen mötas, diskutera och utbyta erfarenheter. Forskare från design, lärande (learning science), utbildningsvetenskap, ämnesdidaktik, pedagogik, datavetenskap, kognitionsvetenskap, människa-datorinteraktion, media och kommunikationsvetenskap, semiotik deltog. När den första förvirringen lagt sig om olika teoretiska utgångspunkter och perspektiv, uppstod fruktbara diskussioner i de olika grupperna.

Ämnena för gruppdiskussionerna spände över ett brett spektrum:

Group 1: “Promoting Technology Enhanced Learning in Higher Education”
Facilitators: Agnes Kukulska-Hulme, UK / Sanna Järvelä, Finland
Group 2: “Challenges and Opportunities Related to ICT and Teacher Training”
Facilitators: Staffan Selander, Sweden/Rune Krumsvik, Norway
Group 3: “Learning Supported by Mobile Technologies: New Interaction Patterns and Group Dynamics”
Facilitators: Miguel Nussbaum, Chile/Norbert Pachler, UK
Group 4: “Designing Learning Tools for Learning by Design” Facilitators: Teemu Leinonen, Finland/Tessy Cerratto-Pargman, Sweden

Group 5: “Collaboration and Orchestration in TEL”
Facilitators: Päivi Häkkinen, Finland/Barbara Wasson, Norway
Group 6: “New Media Literacies, Multimodality and Learning”
Facilitators: Gunther Kress, UK/ Lisa Gjedde, Denmark
Group 7: “Designing Gaming Environments for Learning”
Facilitators: Kristian Kiili, Finland/Daniel Spikol, Sweden
Group 8: “Building Sustainable Learning Ecosystems”
Facilitators: Chee Kit Looi, Singapore/Marcelo Milrad, Sweden

En huvuduppgift för Marcelo Milrad, Sanna Järvela och Tessy Cerratto-Pargman, organisatörerna av symposiet, blir nu att sammanfatta diskussionerna och förhoppningsvis att hitta väsetliga gemensamma forskningsfrågor.

Presentationstexterna inför konferensen innehåller också många läsvärda artiklar, där det  finns möjlighet att få en inblick i detta snabbt växande område.

Vi kommer i några kommande inlägg att kort försöka spegla de olika frågorna som diskuterats.

Läs även andra bloggares åsikter om lärande, undervisning, medielandskap, digitalisering, forskning

Som första kommunala skola i Växjö kommun inleder gymnasieskolan Teknikum ett projekt där i huvudsak alla elever i åk 1 och alla lärare får var sin egen dator. Även i grundskolan planeras för motsvarande introduktion. Enligt Patric Svenssson, ordförande i skol- och barnomsorgsnämnden, inleds försöksverksamhet på 5 4-9-skolor, troligen med start under vårterminen. Det är en utveckling som syns i flera kommuner. Bärbara enheter blir billigare, konkurrens från friskolor och framförallt möjligheter till ökad måluppfyllelse genom användning av dagens teknik, är motiv som ligger bakom detta intresse. Inte minst att få möjlighet till ett mer avancerat utvecklingsarbete lockar många kommuner.

I ett arrangemang från Ung Kommunikation i fredags träffades lärare från Linnéuniversitetet och ett arbetslag från Teknikum för att diskutera möjligheter, svårigheter och hinder. Förmiddagen var mer generellt inriktad, där frågor om kommunikation, etiska regler och nya möjligheter till resursutnyttjande på nätet diskuterades. På eftermiddagen koncentrerades arbetet kring de naturvetenskapliga ämnena.

Helt klart är att denna övergång medför ökad belastning på lärare. Organiserad kompetensutveckling är nödvändig, samtidigt som man måste hitta några gemensamma regler för att möta den ökade frihetsgrad för eleverna, som det faktiskt innebär med egna datorer. De stora frågorna är på vilket sätt ämnesutveckling kan ske.

Erfarenheterna från de kommuner som kommit lite längre visar på en positiv utveckling, även om inkörningsproblem kan ta både tid och kraft. Den 23-24 september genomför Umeå kommun en konferens där man just ska diskutera erfarenheterna från sitt 1:1-projekt på gymnasiet som inleddes 2006. I höst fullföljs projektet då alla elever på gymnasiet i Umeå kommun har egen dator.


Läs även andra bloggares åsikter om en-till-en, datorer, bärbart, skolutveckling, ämnesutveckling, gymnasium

Det är roligt att läsa självvärderingsrapporten från temagruppen IKT i engelskundervisningen, för det är så tydligt att gruppens arbete kommer ur en övertygelse om IKTs möjliga positiva roll för språkundervisning i skolan.

Projektet började planeras i början av 2006 och startade i september samma år, på flera fronter. Dels drogs temagruppsträffar igång, men det var också flera distanskurser som startades, först på dåvarande Högskolan i Kalmar. En mängd föredrag hölls, framför allt av temagruppens primus motor Maria Estling-Vannestål.

Estling-Vannestål skrev också en bok "Lära engelska på Internet" om hur lärare kan använda enkla och billiga verktyg på nätet för att göra sin undervisning "mer varierad, individanpassad och verklighetsanknuten". Boken är utgiven av Studentlitteratur, och på bokens hemsida hittar man  övningar till de olika kapitlen, och också alla bokens länkar klickbara så att man slipper skriva in dem själv i webbläsaren.

Liksom gruppen IKT i specialpedagogiken skapade den här temagruppen också en resursportal, Språklänkportalen, som också har en blogg kopplad till sig. Både portalen och bloggen verkar vara aktuella till och med slutet på 2009. Det är lite oklart hur stor grupp det är som aktivt sköter om den.

Jag räknar med att komma tillbaka till temagruppen med ytterligare inlägg senare.

/Simon Winter

Jag gillade anslaget i Johanna Koljonens sommarprogram. Hon tog utgångspunkt i Alice i Underlandet och vad som händer när man helt utan skyddsnät hoppar ner i ett kaninhål. Alice värld i Underlandet styrs inte av de regler som hon normalt är van vid. Världen omkring oss består av en mängd Underland, parallella världar, med speciella regler som styr handlandet. Det som är sanning i en värld är fullständigt osannolikt i en annan. Men har man sett en annan värld så har man också förändrats i sitt sätt att se på omgivningen.

Sommaren har varit full av utbildningspolitiska utspel. Valet närmar sig och de klassiska ledorden från varje valrörelse, "vård, skola, omsorg", upprepas. Skolans stora frågor, om man får tolka vår utbildningsminister, är betyg, skolk och burka. Finns inte högre visioner för landets utbildningsminister? Kanske borde han också hitta ett kaninhål att hoppa ner i, i stället för att fara runt som en Don Quijote och jaga imaginära fiender.

Välgörande är att det finns inspiration att hämta på annat håll, exempelvis TED talks (en sammanställning på samtliga TED-talks hittar du här). Charles Leadbeater ger i sitt föredrag lite andra perspektiv på de utmaningar vårt utbildningssystem står inför. Hans 19 min långa inlägg är väl värd att lyssna till. Har man sett några av dessa värden (eller världar!), så finns ingen väg tillbaka.

 

Läs även andra bloggares åsikter om skola, utbildning, koljonen, underlandet, ted, leadbeater

Den nya tekniken och den mediekultur vi lever i gör att stillbilder och rörliga bilder blir allt vanligare runt om oss i samhället, och det blir också lättar och lättare för vem som helst att exempelvis med en mobiltelefon både producera, redigera och distribuera bilder och filmer.

Om skolan ska spegla den här utvecklingen krävs ett stort arbete både för kompetenshöjning, och för analys och bedömning av produktion av bilder och filmer. Det här området är vad temagruppen, ledd av Maria Stam på Linnéuniversitetet (tidigare Högskolan i Kalmar) och Magnus Engvall vid Reaktor Sydost, har ägnat sig åt.