Ung Kommunikations blogg

Gårdagens Agenda i SVT hade ett ovanligt bra inslag om makten på nätet. Google, denna fantastiska jätte med 100-tals miljoner användare världen över, som erbjuder oss mängder med tjänster alldeles gratis. Söktjänsten är den mest använda, ägare också till Youtube, Google Earth, Google Maps, Google Docs, G-mail, ja listan kan göras lång. Nu arbetar Google med det världsomspännande projektet att scanna in alla världens böcker. Företagets motto är "Don´t be evil". Företaget är en eftertraktad arbetsplats som stimulerar forskning och utveckling i det "godas" tjänst.

Men det finns stora risker att ett företag så totalt kan dominera nätet. Är du inte på Googles träfflistor, så finns du inte. I Medierna från 25 juli i somras rapporterades om den svenske IT-entreprenören Ted Valentin som blockerades från Googles sökmotor under flera månader. Det var under en lång period fullständigt omöjligt att få några svar och någon rätsida på detta problem som naturligtvis blev ett allvarligt hot mot Ted Valentins affärsidé. Google har som politik att inte kommentera enskilda beslut. Först efter omfattande protester på nätet kröp de till korset och felet kunde rättas till.

Då kommer vi in på den andra delen i Agendas program från igår. Internet har två ansikten, den ena Googles totala dominans och de faror det kan föra med sig och den andra sidan, nätet som ger makt åt konsumenten. Finns det tillräckligt många som protesterar så går det att få rätt. Nätets enorma möjlighet till spridning och  enkelheten att publicera sig och länka till varandra, bloggbävning, gör företag känsliga för att varumärket skadas. Som Eva Ossiansson säger i Agenda: "Vi tror mer på Kalle Svenssons beskrivning av en oförrätt om han har förmåga att illustrera det på ett bra sätt, än representanter från företaget." Ett kul exempel visades genom Dave Carrolls kamp mot United Airlines.

Att nätet får en allt starkare betydelse för företagen, på gott och ont, illustrerades också med videon på YouTube som visar hur lätt det är att forcera Assa Abloys lås. Detta exempel har också Simon Winter och Per Johansson med i sin bok Digitalis Filosofi.

Slutsatsen är naturligtvis given, vi måste förstå nätet för att vara medborgare, konsument och företagare. Ett citat av Viviane Reding från 2006 är på sin plats:


Läs även andra bloggares åsikter om makt, google, konsument, kunskap, mediekompetens

Drygt 350 nya lärarstudenter börjar på campusprogrammet i Växjö universitet i höst. Det är en ökning med 25 % jämfört med förra året. Ökningen kan säkert i huvudsak bero på den rådande konjunkturen. Men samtidigt är det roligt att konstatera att trots massiv medial kritik mot lärarutbildningarna så finns ett stort intresse för utbildningen. Det fanns också farhågor att fusionen mellan Växjö och Kalmar till ett Linnéuniversitet också skulle påverka antagningssiffrorna, men det verkar alltså inte så.

Jag sitter och förbereder en föreläsning om digital kompetens och ung kommunikation jag ska ha för dessa studenter. Vilket budskap vill jag ge? Vilken syn har de på datorn, på IT och vad vill och ska en lärarutbildning ge? Jag tänker på Malin Siwes inlägg på Signerat i DN den 21 augusti, lagom till skolstart.  Hon går till storms mot Socialdemokraterna för de kräver en nationell IT-strategi för skolan.

"Men snälla rara, en skoluppgift är en skoluppgift. Eleverna tycker inte den är ett enda dugg roligare för att den utförs med dator i stället för med penna, block och bok. Risken med att fokusera på inlärning genom IT är att innehållet försvinner, att lärare och elever fastnar i tekniken."  Konklusionen är följande:

"Men att tvångsfortbilda tvekande lärare i IT bara för sakens skull är att kasta bort pengar. De lärarna kommer att göra ett sämre jobb när de inte får välja det undervisningssätt som passar dem."

Det är förvånande att möta en så föråldrad syn både på lärande och på datorns roll. Vad betyder inlärning genom IT? Vi har en teknikutveckling som griper in i alla sektorer av samhället. Vi skulle med tvekan anlita en banktjänsteman som väljer miniräknaren eller kulramen vid lånekalkyler. Malin Siwe skulle nog ha svårt att anställa en journalist som envist håller kvar vid skrivmaskinen.

Den IT-utveckling som vi ser betyder så mycket mer än att se datorn som ett inlärningsverktyg. Om detta skriver Elza Dunkels klokt på sin blogg.

Om lärare inte har en aning om dess potential, på gott och på ont, hur kan då rationella pedagogiska val göras? Om man följer Malin Siwes uppfattning, hur kan man då ta ansvar för en kvalificerad utbildning och lärarutbildning i vår tid? Däremot kanske artikeln kan användas som ett historiskt dokument över olika villfarelser om både lärande, undervisning och IT.


Läs även andra bloggares åsikter om IT i skolan, lärare, digital kompetens, lärarutbildning, nationell it-strategi

Ett viktigt led inför starten av nya Linnéuniversitetet är att det administra stödet till lärarutbildningen organiseras på ett bra sätt.  Den utbildningsvetenskapliga nämnden får en starkare roll som beställare, och granskare av lärarutbildningens kurser. I förberedelsearbete har också beslut fattats om att stärka frågan om digital kompetens.

Ett tvärvetenskapligt forskningsprogram med inriktning mot IT och lärande har initierats under ledning av Marcelo Milrad. Ett första möte hölls i torsdags och deltagande forskare visade på ett starkt intresse för att bygga ny kunskap kring frågan. En utmaning är att hitta gemensamma utgångspunkter. Höstens kartläggning, olika pilotprojekt och gemensamma diskussioner får utvisa om forskningsprogrammat kan bli hållbart i det nya Linnéuniversitetet.

Ett annnat viktigt beslut fattades också av fusionsgruppen för lärarutbildningi våras och det gäller den fortsatta strategin när det gäller IT och lärande i grundutbildningen. Strategi ska formuleras för implementering i kurser. En viktig fråga kommer att vara hur begreppet digital kompetens ska definieras så att det blir ett långsiktigt innehåll. Vad, hur och varför-frågor blir viktiga för alla dleltagande parter som lärarutbildare, verksamma lärare, forskare, studenter och utbildningsadministratörer. Ung Kommunikation spelar här en central roll i den grupp som är tillsatt och bildar också en viktig länk mellan grundutbildning och forskning. Arbetet inleddes förra terminen och återupptogs i onsdags. Digitalis Filosofi gav upphov till intressanta diskussioner. Simon Winter, en av bokens författare, ingår i gruppen.

En av gruppens uppgifter blir att diskutera hur en kompetenuppbyggnad ska ske av framförallt lärarutbildare och verksamma lärare i regionen. Utvecklingsarbeten har redan startat på olika håll genom Ung Kommunikations temagrupper. Det arbetet kommer att fortsätta, men med klarare inriktning på implementering och intervenering i kurser på lärarutbildningen både kring allmänt utbildningsområde och inriktningar. Vi hade ettt bra möte i fredags med några basgruppsledare i allmänt utbildningsområde som möter de nya studenterna som börjar denna veckan.

Roligt att läsa Insidan i DN denna veckan med intervjuer med lärare som är engagerade och som i rådande skoldebatt vågar gå sina egna vägar och stå för en profesionell yrkeskultur. Christina Monthan Axelsson, beskriver sin pedagogiska filosofi i fyra T:

• Tillit
• Tydlighet
• Tid
• Teknik

Hon känner inte igen sig i den mörka bild som målas upp om skolan av bl.a. vår utbildningsminister: "Han tycks inte förstå att eleverna är människor som inte kan stöpas i en mall, utan de måste ses som de unika individer de är."

"Att undervisa är ett hantverk som vissa kan utveckla till ett konstnärsskap. Gemensamt för både 'hantverkarna' och 'konstnärerna' är att de måste tycka om människor och sina ämnen och att arbeta för att de ska mötas." Klokt!

Ett exempel på detta visar Lena Carlsson i Haninge. Matematikundervisningen sker utan böcker. Hon använder omgivningen till att utmana och problematisera. Hon visar med sitt sätt att jobba att det finns många olika sätt att öka nyfikenheten och intresset för matematik.

Att vara engagerad och intresserad, att vara närvarande och lyssna, att ställa krav beskriver Willi Lang i Nybro.


Läs även andra bloggares åsikter om lärare, engagemang, intresse, matematik, konstnär, hantverk

I torsdag inledde vi ett samarbete med Kungsmadskolan i Växjö kring digital kompetens med utgångspunkt i kärnämnena svenska, matte, engelska och samhällskunskap där samarbetet med medielärarna är centralt. Kungsmadskolan har tidigare deltagit i samverkan med Växjö universitet och Ung Kommunikation i temagruppen Film och medier i lärarutbildning och lokal skolutveckling.

Vi samlades på konferensanläggningen Ekhagen Kurs och konferens i Grimslöv strax utanför Växjö. Utgångspunkten för första dagens diskussioner var vårt gemensamma uppdrag som lärare och lärarutbildare och vad som krävs i kunskap och medvetenhet om förändringar i vår tid. I min inledning ville jag lyfta fram två exempel på just dessa förändringar. Det ena exemplet var från EU-konferensen Att främja en kreativ generation - barn och unga i det nya kultur- och medialandskapet som hölls i Göteborg den 29-30 juli. Det andra exemplet var Hans Roslings fantastiska film på YouTube som visar på ökade möjligheter till förståelse av världen genom visualisering av komplicerad statistik.

Döm om min förvåning när följande meddelande dyker upp på skärmen:

Den här veckan inleder lärarna det nya läsåret på skolor runt om i landet. Det dröjer ytterligare någon vecka tills det är dags för eleverna. Jag var i Mjölby igår och föreläste för lärare i gymnasieskola och vuxenutbildning. Kändes mycket positivt att få vara med i inledningen och formulera viktiga frågor inför terminsstarten. Utgångspunkten var naturligtvis de frågor som vi arbetar med i Ung Kommunikation. Att dessa frågor fortfarande är viktiga  visas inte minst i den EU-konferens som anordnades i Göteborg den 29-30 juli, För en kreativ generation - barn och unga i det nya kultur- och medielandskapet. Kulturminister Lena Adelshon Liljeroths förklarar utgångspunkten:

"En viktig målsättning för den här konferensen är att lära oss mer om såväl möjligheterna som problemen i det nya kultur- och medielandskap som våra barn och unga möter. De digitala kulturplattformarna skapar nya och ofta svåra frågor som, trots att de har olika infallsvinklar, tydligt hänger ihop. Och i centrum står faktiskt nästan alltid de unga!"

Trist var att det svenska utbildningsdepartementet inte fanns med eftersom frågorna i mångt och mycket hänger samman med vad som händer i skolan. Ska bli intressant att följa upp resultatet av konferensen. Ännu så länge finns endast kulturministerns inledningsanförande och den avslutande paneldiskussionen utlagd.

Annars har sommaren innehållit ett antal intressanta ingångar till de frågor vi arbetar med i projektet. Jag vill slå ett slag för boken Digitalis filosofi, skriven av Simon Winter och Per Johansson.

Digitalis filosofi är en fristående lärarhandledning till den lilla publikationen Digitalis filosoferar som togs fram som ett diskussionsunderlag för elever av Jessica Linde vid Interactive Institute och Sofie Sjöstrand, Nätverket SIP.
Det är en bok på 68 sidor, producerad av .se och kan beställas utan kostnad därifrån eller via Infontology.

Citerat från bokens baksidestext:
"Den här boken lägger ett pussel där bitarna utgörs av mänskliga relationer, datorer, tankemodeller och olika sätt att uppleva verkligheten. I pusslet kan man ana ett mönster. Vad som verkar vara helt olika saker kan i själva verket hänga nära samman."

Texten säger en del om innehållet. Boken är ganska snabbläst, men när man kommit till avslutningsorden inser man att den fordar lite mer eftertanke och då får man gå tillbaka och ta ett kapitel i taget och reflektera över vad som verkligen sägs. Bra är att det finns övningar och frågor som kan göras tillsammans med elever, i lärarkollegiet eller helt för en själv, för att fördjupa förståelsen. Och det finns mycket att förstå i den nya värld som växer fram.

Simon och Per har också skrivit en intressant artikel, Läraren blir viktigare med IT i klassrummet, till Internetdagarna som arrangeras av .se den 3-5 november. Artikeln tar på ett förtjänstfullt sätt upp förhållandet mellan läraren, läroboken och de nya möjligheter som den digitala tekniken medger. Precis just den frågan som en av lärarna i Mjölby tog upp med mig efter föreläsningen. Han beskrev att han alltmer gick ifrån de oftast dåligt uppdaterade läroböckerna till eget skapat material eller alldeles färska resurer på nätet och de möjligheter detta gav för eleverna att själva vara med i upptäckandet. Frågan om hur läromedel i vår tid ska se ut är het!

Läs även andra bloggares åsikter om kreativ generation, kultur, medielandskap, läromedel, lärare