Ung Kommunikations blogg

I kontraktsförslaget från KK-stiftelsen finns, förutom kravet på att fullfölja förändring och implementering av IKT i lärarutbildningen i enlighet med vår idé om Ung kommunikation, också specifika krav som rör hur vi arbetar med projektet. Nedanstående finns formulerat under rubriken Metodutveckling.

Dessutom ska Projektet inom ramen för satsningens övergripande mål utarbeta metoder för:
-          Hur Projektet i den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) kan förbättra samarbetet och utbytet av kunskap mellan lärarutbildningen och partnerskolorna och hur IT kan stödja detta.
-          Hur IT kan integreras i kursplaner och undervisning inom det allmänna utbildningsområdet (AUO) och övriga kurser.
-          Hur Projektet kan bidra till att stärka lärarutbildningens forskningsanknytning samt hur aktuell forskning kring IT och lärande kommer studenter, lärarutbildare och VFU-handledare till del.
-          Hur Projektet kan bidra till en bättre samverkan med näringslivet och hur detta samarbete ska organiseras.
-          Hur Projektet kan integreras i lärarutbildningens löpande verksamhet så att satsningen i projektets slutfas omfattar samtliga studenter.


När vi nu börjar få in idéer till arbeten i temagrupper måste vi också väga in ovanstående punkter i det fortsatta arbetet.
Jag börjar mer och mer inse vikten och fördelen med den långsiktiga satsning som KK-stiftelsen gjort. För att klara både implementering och metodutveckling med hållbara erfarenheter krävs arbete på lång sikt.

I dagens nummer av vår lokaltidning Smålandsposten rapporteras om datorernas användning i grundskolan, framförallt i de senare åren. Som man skulle kunna misstänka är standard, tillgång, användning och inte minst inställningen hos rektor väldigt varierande. Allt från Arabyskolans framåtanda till Fagrabäckskolans mer tveksamma hållning. Ett avgörande problem är naturligtvis den tekniska supporten. Vid intensiv användning slits datorerna mer och behöver ofta direkt underhållsservice. Glädjande nog verkar det som datorerna flyttas ut från datasalarna och integreras  i den ordinarie undervisningen i lektionssalarna. Det verkar också som datorerna inte i lika hög utsträckning blir utsatt för sabotage när de naturligt integreras i den löpande verksamheten.
Det som egentligen är mest beklämmande är att rektorerna själva får prioritera mellan läromedel och datorer. Det innebär att en helt felaktig motsättning skapas mellan böcker och digitala medier. De är två sidor av samma mynt. En framsynt kommun inser att man inte kan skapa styrmekanismer som gör det möjligt att välja. Utvecklingen i samhället måste få återverkningar på hur skolan organiserar sin verksamhet. I kursplaner finns många hänvisningar till användning och utveckling av digitala medier. Hur detta kan ske utan användning av modern teknik är för mig en gåta.

Centralt i temagrupperna måste vara en förändring av lärarutbildningen mot ökad digital kompetens
Lärarutbildare, VFU-lärare och studenter ska öka sin IKT-kompetens och engageras i temaarbetet.
Initiativ kan tas av lärarutbildare, VFU-lärare, studenter eller externa samarbetspartners.
Projektets grundläggande vision måste synas i temagruppens ansats.
Ange övergripande syfte och ett preciserat delmål för det första året.
Precisera planerade aktiviteter.
Vem är ansvarig för temagruppens arbete?
Vilka resurser är tänkta att knytas till temagruppen?
Ange budget inklusive ev medfinansiering.
I urvalet av temagrupper kommer också hänsyn att tas till:

• Kontakt med omgivande samhälle
  
• Kontakt med ledningsfunktioner inom de olika utbildningsfunktioner projektet omfattar, högskola, kommun, friskola, etc.
  
• Hur engageras barn/ungdomar/elever i temagruppens arbete.
  
• På vilket sätt beaktar temat genusaspekter?
  
• Finns planer på samverkan mellan lärosätena i sydost?
  
• Finns samverkan mellan olika kunskapsområden och utbildningsdelar inom lärarutbildningen?
  

Vi avslutade NetLearningkonferensen med ett projektmöte. Tyvärr var det en hel del som givit återbud. Men det är nog sådan tid nu. Roligt var att två skolor från Växjö, Arabyskolan och Teleborg Centrum kommit. De var intresserade att veta mer om projektet och vilka förutsättningar som fanns för att kunna delta.
Vi passade också på att lyssna till den avslutande paneldiskussionen på konferensen. Vi kunde konstatera att även om frågeställningarna i första rummet rörde högskoleutbildning så fanns liknande beröringspunkter med skolan i övrigt. Det gällde lärares möjligheter att fördjupa sig i pedagogik med ett ökat inslag av informationsteknik och digitala medier. Större och större krav ställs på kompetens, men att få tillräckligt med tid för kompetensutveckling är svårare.
Under mötet diskuterade vi framförallt förutsättningar för arbete i temagrupper. Anvisningarna finns preciserade i ett kommande inlägg.
En viktig synpunkt som kom fram under mötet var vikten av en fungerande VFU-organisation för den skola som aktiverade sig i temagrupper. Studenterna måste vara placerade på skolan under längre tid och att de blir medvetna om det utvecklingsarbete som pågår.

Högskolan i Kalmar inledde sin årliga VFU-konferens i Karlskrona idag och Peter Karlsudd och jag var där och informerade om Ung kommunikation. Ca 40 deltagare, kursansvariga i lärarutbildningen och VFU-ansvariga lyssnade på vad vi hade att berätta. Det finns ett intressa av att aktivt delta i detta projekt att döma av frågor och kommentarer efteråt. Återigen gäller det för oss att fånga upp intresset som finns och kanalisera det till bra aktiviteter i olika temagrupper. Vi stärks alltmer i valet av inriktning. Det finns en bristande kunskap om den utveckling som nu med full kraft utvecklas på nätet och där ungdomarna i mångt och mycket är drivande krafter. Samtidigt är det viktigt att hålla skolans uppdrag i minnet och se på vilka olika sätt vi kan brygga över det avstånd som finns. Helt klart är att kunskapsnivån hos studenterna ökar för varje år när det gäller handhavande och personlig användning. Men när det kommer till användningen i klassrummet finns en stor osäkerhet och här har utan tvekan lärarutbildningarna ett stort ansvar. Samtidigt finns hos kommunerna ett stort ansvar. Det saknas många gånger relevant utrustning att arbeta med även om viljan finns.

Jag har fått mail från Magnus Engvall, Reaktor Sydost i Kalmar som beskriver några av Reaktors pedagogiska aktiviteter:

"Här är några aktiviteter inom Reaktors pedagogiska verksamhet  just  nu som kan hitta kopplingar till Ung Kommunikation.

Filmpedagogisk kurs.
Under vecka 24, må-fr, genomför vi vår första kurs i filmpedagogik  på Ölands folkhögskola. Den är praktiskt inriktad och alla kommer  att utveckla sin förmåga att filma med video, arbeta med ljud,  redigera i I-movie alt. Moviemaker. Vi jobbar med grafik och  ljudäggning. Vi kommer också ta del av exempel på hur man i skolan arbetar med  det vidgade textbegreppet på olika sätt. Kvällstid ser vi och  analyserar film. Vi utgår från filmer som är omtyckta och  rekommenderade av deltagarnas elever. Vi bor, äter och arbetar på  Folkhögskolan och nyttjar Dokumentärfilmskolans fina lokaler och  teknik.
Här finns det fortfarande plats för elever eller utbildare om  intresse finns. Jag tänker på studenterna som ingår i  referensgrupperna t.ex. Någon lärarutbildare vore jättekul  såklart. VFU-lärare? Kursen ges till självkostnadspris 3000 kronor. 

Film med särskolan i Blekinge.
I tre klasser på högstadiet och gymnsiesärskolan samarbetar  eleverna runt en film som ska spelas in V20. Filmerna visas i samband  med Öppet hus på Lokstallarna i Karlshamn den 20:e maj. Eleverna  skriver manus och dialog, ritar bildmanus, agerar framför kameran,  fotgraferar med videokameran, tar upp ljud med mikrofonen, ser ut  inspelningsplatser. klurar ut hur de ska få till en scen där en  person blir påkörd av en cykel..alla får sina uppgifter såsom  skådespelare, fotograf, scripta, ljudtekniker, regissör och så  vidare.

Film och medier i förskolan i Emmaboda.
Den 2:a maj är det avspark för en satsning på förskolan i  Emmaboda. Med 50 000 kronor i stöd från SFI ska personalen bli  bättre på att arbeta med  film och andra medier i verksamheten. 
Redan idag ser man film 2 ggr per läsår i det ambulerande biotältet  som kommer till förskolorna. Detta tält kommer också användas för  att visa barnens egna berättelser. Att samtala om film som  berättarform blir en naturlig del av projektet. Precis som man talar  om berättelsen kan samtalet handla om hur man själv kan berätta med  film, eller en blandning av ljud och  stillbilder, animationer etc. Parallellt med förskolans satsning bygger  Emmaboda en mediaverkstad  i Folkets Hus lokaler. Mediaresurserna ska sedan bl.a användas till   fortbildning av personalen vid förskolorna. Kvällstid kommer här  bedrivas filmverksamhet för unga.  På Folkets Hus finns en digital  biograf som kan utnyttjas. Perfekt för att arrangera en lokal  filmfestival eller för att använda i samband med fortbildning.
I detta utvecklingsarbetet vore det spännande att se ett utbyte med  andra förskolor i regionen.  Visa filmer för varandra på nätet,  recensera böcker för varandra genom att berätta om boken framför  kameran och sedan lägga ut "recensionen" på nätet t. ex. Reaktor  Sydost kommer att vara med i uppstarten av förskolans  utvecklingsarbete och också i utvecklandet av mediaverkstaden. Emmaboda är intressanta att samarbeta med inom Ung Kommunikation  eftersom de har en inriktningen mot de yngre barnen och också har en  bra medial infrastruktur.

I Mörbylånga kommun har en grupp bestående av skolledare,  biträdande skolchef och engagerade i skolbiogruppen gått samman för  att gemensamt ta fram ett måldokument. Måldokumentet ska leda till  en skrivelse i den kommunala skolplanen. Med ett förhållningssätt  till medier inskrivet i skolplanen finns det bra förutsättningar att  få till ett förändringsarbete. Gruppen arbetar vidare med en träff  den 11 maj där även undertecknad sitter med från Reaktor Sydost. Som ett led i arbetet vore det säkert givande för Mörbylånga att  vara en part, VFU-kommun,  i arbetet med Ung Kommunikation."