Ung Kommunikation mot avslut
Projektet Ung Kommunikation går mot avslutning. Slutkonferensen Då. Nu. Och sen då? genomförs i Växjö den 15 - 16 juni och konferenssiten är uppe med spännande program. Välkomna med anmälan!
Slutrapport till vår huvudfinansiär KK-stiftelsen ska lämnas senast den 31 mars, men en del konkreta projektaktiviteter kommer att pågå till sommaren. Aktiviteter initierade av projektet kommer förhoppningsvis att pågå ännu längre. De frågor Ung Kommunikation arbetat med integreras i fortsatt utbildnings- och utvecklingsverksamhet på olika sätt: via de olika institutioner som är ansvariga för olika ämnen och kunskapsområden i lärarutbildning, speciallärarutbildning och rektorsutbildning; vårt regionala utvecklingscentrum, RUC; skolor i regionen; samarbetspartners exempelvis AV-Media, Reaktor Sydost och Nätverket SIP.
Vi kommer under våren här på bloggen att fortsätta förmedla påbörjade och pågående aktiviteter lika väl som vi gör tillbakablickar på vad som hänt. Fem år går fort och stora förändringar har skett både vad gäller teknikutveckling och medievanor. Ett slående exempel på detta visar händelserna i Egypten. De nya medierna Facebook och Twitter (som knappast fanns för fem år sedan) varken avgjorde eller låg till grund för det som hände, men de flesta bedömare är överens om att dessa medier ändå spelade stor roll för händelseutvecklingen.
Vi ser också förändringar i skolverksamhet. På några få år har teknikinvesteringar i kommuner och hos andra skolhuvudmän ökat rejält. Den nedgång och passivitet som var så tydlig efter börsfallet 2000-2001 och påföljande år har vänt. Datorer, läs- och surfplattor, interaktiva skrivtavlor blir allt vanligare i skolans verksamhet. I nationella styrdokument börjar krav återfinnas på ett kunskapsinnehåll som knyter an till denna utveckling. Fortfarande väntar vi dock på en samlad vision för skola och undervisning på detta område.
Projektets arbetsmetoder har skiftat. En central del från första början har varit arbete i temagrupper. Det var ett försök att skapa möten mellan olika aktörer involverade i projektet: universitetslärare, lärare i skolverksamhet, forskare, IT-pedagoger, studenter, elever och externa aktörer. Under en tid var det möjligt att följa temagruppernas verksamhet i de bloggar som grupperna ansvarade för. Även sammanfattande slutrapporter genomfördes. Vi ser nu att den grund som lades från början i några temagrupper också har fått en fördjupad fortsättning. Till detta återkommer jag. I flera av temagrupperna har verksamheten inte gått vidare i gruppen utan funnit andra former i och utanför projektet. Simon Winter gjorde under förra året en genomgång av temagruppernas verksamhet och i ett antal blogginlägg belystes några olika grupper. I en sammanfattande rapport gör Simon intressanta reflektioner över temagrupperna och dess betydelse för projektet, men kanske framförallt i perspektiv av skolans verksamhetsutveckling.
Slutrapport till vår huvudfinansiär KK-stiftelsen ska lämnas senast den 31 mars, men en del konkreta projektaktiviteter kommer att pågå till sommaren. Aktiviteter initierade av projektet kommer förhoppningsvis att pågå ännu längre. De frågor Ung Kommunikation arbetat med integreras i fortsatt utbildnings- och utvecklingsverksamhet på olika sätt: via de olika institutioner som är ansvariga för olika ämnen och kunskapsområden i lärarutbildning, speciallärarutbildning och rektorsutbildning; vårt regionala utvecklingscentrum, RUC; skolor i regionen; samarbetspartners exempelvis AV-Media, Reaktor Sydost och Nätverket SIP.
Vi kommer under våren här på bloggen att fortsätta förmedla påbörjade och pågående aktiviteter lika väl som vi gör tillbakablickar på vad som hänt. Fem år går fort och stora förändringar har skett både vad gäller teknikutveckling och medievanor. Ett slående exempel på detta visar händelserna i Egypten. De nya medierna Facebook och Twitter (som knappast fanns för fem år sedan) varken avgjorde eller låg till grund för det som hände, men de flesta bedömare är överens om att dessa medier ändå spelade stor roll för händelseutvecklingen.
Vi ser också förändringar i skolverksamhet. På några få år har teknikinvesteringar i kommuner och hos andra skolhuvudmän ökat rejält. Den nedgång och passivitet som var så tydlig efter börsfallet 2000-2001 och påföljande år har vänt. Datorer, läs- och surfplattor, interaktiva skrivtavlor blir allt vanligare i skolans verksamhet. I nationella styrdokument börjar krav återfinnas på ett kunskapsinnehåll som knyter an till denna utveckling. Fortfarande väntar vi dock på en samlad vision för skola och undervisning på detta område.
Projektets arbetsmetoder har skiftat. En central del från första början har varit arbete i temagrupper. Det var ett försök att skapa möten mellan olika aktörer involverade i projektet: universitetslärare, lärare i skolverksamhet, forskare, IT-pedagoger, studenter, elever och externa aktörer. Under en tid var det möjligt att följa temagruppernas verksamhet i de bloggar som grupperna ansvarade för. Även sammanfattande slutrapporter genomfördes. Vi ser nu att den grund som lades från början i några temagrupper också har fått en fördjupad fortsättning. Till detta återkommer jag. I flera av temagrupperna har verksamheten inte gått vidare i gruppen utan funnit andra former i och utanför projektet. Simon Winter gjorde under förra året en genomgång av temagruppernas verksamhet och i ett antal blogginlägg belystes några olika grupper. I en sammanfattande rapport gör Simon intressanta reflektioner över temagrupperna och dess betydelse för projektet, men kanske framförallt i perspektiv av skolans verksamhetsutveckling.
Webben är död. Leve Internet
I a
ugusti förra året publicerade tidskriften Wired en artikel med den något provokativa titeln The Web is Dead. Long Live the Internet, som formulerade den förändring av Internet som nu sker. Författarna Chris Anderson och Michael Wolff gjorde i två parallella artiklar en mycket intressant beskrivning av detta och diskussionen har sedan dess fortsatt. Nu senast i söndagens program av Godmorgon världen.
Vad vi ser är en förändring av det öppna, i princip oöverblickbara, hav av information som webben består av, till ett snyggare paketerat applikationsbaserat system som vi hittar i olika "App"-affärer som iTunes AppStore eller Androids Market.
Den snyggare och enklare paketeringen gör det hela smidigare för oss. Vi hittar specialkonstruerade små program som vi kan ladda ned till smartphonen eller läsplattan och uträtta det vi vill utan att behöva söka på webben. Det kan röra sig om Facebook, bloggar eller lokalbaserad information kopplad till Google Maps, som talar om vad butiker i området har att erbjuda. Fortfarande finns mängder med gratis programvara, men det har också blivit enklare att ta betalt. Det sköts enkelt via kreditkort eller telefonräkning. Inga större kostnader, allt i från några kronor till under 100-lappen. Tillräckligt billigt för att det ska bli tillräckligt attraktivt att handla.
Men vad får det för konsekvenser om alltmer av informationen på Internet blir i form av små appar som kostar pengar? Vad händer med den fria informationen, som var och fortfarande är en av hörnstenarna i konstruktionen med Internet? Starka ekonomiska intressen finns bland stora multinationella företag. I och med Wikileaks finns inte bara ekonomiska incitament för högre grad av kontroll utan också politiska.
Frågan om friheten på Internet är inte bara en fråga för teknikintresserade futurister. Den är i allra högsta grad en medborgarfråga att förstås och att diskuteras. Redan nu är förutsättningarna för det Internet vi vant oss vid de senaste 10 åren, på väg att ändras.
Och naturligtvis måste skolan också ta sitt ansvar, något annat vore alldeles fel. Vi utbildar medborgare för morgondagens samhälle och måste beskriva både dagens och gårdagens förändringar för att kunna skapa förståelse för framtiden.
Men det är också så att den teknikutveckling som sker i form av "appar" kan gynna skolornas sätt att använda ny teknik. Precis som vi får skräddarsydda små applikationer för våra shoppingbestyr eller sociala kontakter, kan vi konstruera små appar som kan både visualisera och ge oss möjlihet att bearbeta olika kunskapsområden: geometri i matematiken; grammatiska strukturer i språkundervisning; hälsosammare liv i hemkunskap eller idrott. Det här måste på ett radikalt sätt förändra den IT-struktur som tyvärr fortfarande är förhärskande i många kommuner och som riskerar att knäcka en i grunden positiv verksamhetsutveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om appar, webben, internet, frihet, medborgare, undervisning, verksamhetsutveckling
ugusti förra året publicerade tidskriften Wired en artikel med den något provokativa titeln The Web is Dead. Long Live the Internet, som formulerade den förändring av Internet som nu sker. Författarna Chris Anderson och Michael Wolff gjorde i två parallella artiklar en mycket intressant beskrivning av detta och diskussionen har sedan dess fortsatt. Nu senast i söndagens program av Godmorgon världen.Vad vi ser är en förändring av det öppna, i princip oöverblickbara, hav av information som webben består av, till ett snyggare paketerat applikationsbaserat system som vi hittar i olika "App"-affärer som iTunes AppStore eller Androids Market.
Den snyggare och enklare paketeringen gör det hela smidigare för oss. Vi hittar specialkonstruerade små program som vi kan ladda ned till smartphonen eller läsplattan och uträtta det vi vill utan att behöva söka på webben. Det kan röra sig om Facebook, bloggar eller lokalbaserad information kopplad till Google Maps, som talar om vad butiker i området har att erbjuda. Fortfarande finns mängder med gratis programvara, men det har också blivit enklare att ta betalt. Det sköts enkelt via kreditkort eller telefonräkning. Inga större kostnader, allt i från några kronor till under 100-lappen. Tillräckligt billigt för att det ska bli tillräckligt attraktivt att handla.
Men vad får det för konsekvenser om alltmer av informationen på Internet blir i form av små appar som kostar pengar? Vad händer med den fria informationen, som var och fortfarande är en av hörnstenarna i konstruktionen med Internet? Starka ekonomiska intressen finns bland stora multinationella företag. I och med Wikileaks finns inte bara ekonomiska incitament för högre grad av kontroll utan också politiska.
Frågan om friheten på Internet är inte bara en fråga för teknikintresserade futurister. Den är i allra högsta grad en medborgarfråga att förstås och att diskuteras. Redan nu är förutsättningarna för det Internet vi vant oss vid de senaste 10 åren, på väg att ändras.
Och naturligtvis måste skolan också ta sitt ansvar, något annat vore alldeles fel. Vi utbildar medborgare för morgondagens samhälle och måste beskriva både dagens och gårdagens förändringar för att kunna skapa förståelse för framtiden.
Men det är också så att den teknikutveckling som sker i form av "appar" kan gynna skolornas sätt att använda ny teknik. Precis som vi får skräddarsydda små applikationer för våra shoppingbestyr eller sociala kontakter, kan vi konstruera små appar som kan både visualisera och ge oss möjlihet att bearbeta olika kunskapsområden: geometri i matematiken; grammatiska strukturer i språkundervisning; hälsosammare liv i hemkunskap eller idrott. Det här måste på ett radikalt sätt förändra den IT-struktur som tyvärr fortfarande är förhärskande i många kommuner och som riskerar att knäcka en i grunden positiv verksamhetsutveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om appar, webben, internet, frihet, medborgare, undervisning, verksamhetsutveckling
Fysik är roligt
AV-Media Kronoberg tar nu initiativ till att stimulera intresset för fysik, teknik och matematik. De har slutit ett avtal med företaget Algoryx som ger alla grundskole- och gymnasieelever i Kronobergs län möjlighet att ladda ned programmet Algodoo. Det är en länslicens som också innebär rätt att ladda hem programmet till elevers och lärares hemdatorer. Algodoo är ett kombinerat rit- och simuleringsprogram. Du kan konstruera olika typer av föremål, bilar, fjädrar, behållare, prismor, ge dessa olika egenskaper och sedan sätta dem i rörelse på olika sätt för att se vad som händer. Det är ganska enkelt att komma igång med programmet och snabbt skapas utrymme för frågor och diskussion. Se den inspirerande filmen på YouTube. Som lärare kräver det dock förberedelse och bearbetning. Tina Sundberg, IT-pedagog på AV-Media kommer tillsammans med lärare på Linnéuniversitetet att inbjuda till visningar, workshops och inspirationsseminarier som utvecklar användningen. Katrin Lindwall, knuten till forskargruppen Celekt på Linnéuniversitetet, är en av lärarna som kommer att vara med:
Algodoo är exempelvis ett komplement till dagens fysiklektioner. Fysik är faktiskt ett jätteroligt ämne, men det är inte många av dagens elever som tycker det. Programmet kan aldrig ersätta fysisk hands-on, däremot kan det väcka intresset och fördjupa ämneskunskaperna.
Gymnasieskolan i Umeå är också föregångare på detta område. De har under några år byggt en organisation och ett system där var och en har sin egen dator, se blogginlägg. Utbyggnaden fortsätter nu med grundskolorna också. I varje dator som används av lärare och elever ska också programmet Algodoo finnas.
På Ung Kommunikations slutkonferens, Då. Nu. Och sen då? som genomförs den 15-16 juni kommer ett seminarium just att handla om hur datorer till alla lärare och elever kan utnyttjas på bästa sätt, där Umeå kommer att finnas med. I den diskussionen finns alldeles säkert också en diskussion om hur intresse för matematik, naturvetenskap, teknik, matematik och IT kan utvecklas. Något som faktiskt också finns att bearbeta för Skolverket i instruktioner från Utbildningsdepartementet.
Läs även andra bloggares åsikter om fysik, roligt, algodoo, stimulans, naturvetenskap, matematik, teknik, IT
Finlands sak är också vår
Jag har vid olika tillfällen belyst andra länders sätt att hantera IKT i undervisning och lärande. Senast efter vårt besök i Sydostasien. Vid den genomgången berörde jag också resultaten från Pisa. Finland är det land i Västeuropa som lyckats bäst i de senaste undersökningarna. Även där har man börjat undersöka vilka konsekvenser IKT har för samhällsutveckling och då specifikt också hur skolverksamheten påverkas.
En slutrapport gjord av Styrgruppen för projektet informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag beskrivs utmaningarna skolan står inför. Bl.a. skriver man med hänvisning till de informationstekniska förändringarna i samhället:
Förändringen ger skolorna utmaningar när det gäller att hantera information. Undervisningen i skolorna är fortfarande alltför inriktad på innehåll, på faktakunskap som är uppsplittrad i olika kunskapsgrenar. I undervisningen har man inte gett tillräckligt med utrymme för lösning av autentiska problem, för tvärvetenskaplig behandling, för färdigheterna och för arbetsprocesserna.
Slutsatserna i rapporten grundar sig på 20 pilotskolors erfarenheter och på nya forskningsresultat, speciellt de som kom fram i forskningsprojektet Undervisningsteknologi i skolans vardag där 13 forskningsenheter samarbetade med skolor och företag i syfte att skapa en jämlik användning av informations- och kommunikationsteknologi på skolorna i Finland.
Det är strategiska områden som ser till helheten, precis på samma sätt som vi ser i andra länder. Ännu är dessa rekommendationer inte politiskt beslutade. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen i Finland.
Läs även andra bloggares åsikter om Finland, IKT, strategi, undervisning, lärande, förändring
En slutrapport gjord av Styrgruppen för projektet informations- och kommunikationsteknologi i skolans vardag beskrivs utmaningarna skolan står inför. Bl.a. skriver man med hänvisning till de informationstekniska förändringarna i samhället:
Förändringen ger skolorna utmaningar när det gäller att hantera information. Undervisningen i skolorna är fortfarande alltför inriktad på innehåll, på faktakunskap som är uppsplittrad i olika kunskapsgrenar. I undervisningen har man inte gett tillräckligt med utrymme för lösning av autentiska problem, för tvärvetenskaplig behandling, för färdigheterna och för arbetsprocesserna.
Slutsatserna i rapporten grundar sig på 20 pilotskolors erfarenheter och på nya forskningsresultat, speciellt de som kom fram i forskningsprojektet Undervisningsteknologi i skolans vardag där 13 forskningsenheter samarbetade med skolor och företag i syfte att skapa en jämlik användning av informations- och kommunikationsteknologi på skolorna i Finland.
Det är intressant att ta del av de centrala områden som lyfts fram och som föreslås blida underlag för en nationell förändring av utbildningen:
De nya lär- och studiemiljöerna ska möjliggöra förståelseinriktat och kollaborativt lärande. Samtidigt utvecklas studieförmågan och andra färdigheter som behövs under 2000-talet Framgång kräver fokusering på följande frågor:
- Nationella mål och en systemförändring
- Kunnande som eleverna behöver I framtiden
- Pedagogiska modeller och metoder
- E-läromedel och applikationer för lärande
- Infrastruktur och stödtjänster
- Lärarrollen, lärarutbildningen och den pedagogiska kompetensen
- Skolans verksamhetskultur och ledarskapet
- Samarbete med företag och nätverkande
Det är strategiska områden som ser till helheten, precis på samma sätt som vi ser i andra länder. Ännu är dessa rekommendationer inte politiskt beslutade. Det ska bli mycket intressant att följa utvecklingen i Finland.
Läs även andra bloggares åsikter om Finland, IKT, strategi, undervisning, lärande, förändring