Avkopplande jul inför kommande aktiviteter
Efter en mycket intensiv höst ska det bli skönt att ta ett steg tillbaka, vila och koppla av för att hämta ny kraft inför det kommande året. Ett år som säkert kommer att innehålla en hel del intressanta händelser som kan få stor betydelse för projektets fortsättning. Högskoleverket har under hösten genomfört en andra genomgripande utvärdering av landets lärarutbildningar. Resultatet av denna utvärdering, som publiceras under våren, kommer med stor sannolikhet att ha betydelse för den reformering av lärarutbildningen som nu är under utredning under ledning av Sigbritt Franke.
KK-stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen går vidare. Nästa steg på agendan är formeringen av ett nätverk av lärarutbildningar som är intresserade och villiga att ta på sig ett ansvar för att driva dessa frågor. En konferens kommer att genomföras i Växjö troligen den 17-18 mars. Inbjudan kommer i januari. Nätverket kommer att bli utomordentligt viktigt nu när andra stora organisatoriska förändringar genomförs, t.ex att NSHU och Myndigheten för skolutveckling läggs ned. Båda dessa myndigheter har haft stor betydelse för utvecklingen av IT i högskola respektive grundskola och gymnasium. Under en period kommer det att råda osäkerhet i hur dessa frågor arbetas med på en nationell nivå. KK-stiftelsen prioriterar också om sitt arbete. Kollegiet läggs ned och man driver frågorna vidare om digitaliseringens samhällsförändrande kraft och vad det betyder för kompetens och lärande, på annat sätt.
I april går vi in i det tredje året i Ung Kommunikation. Min förhoppning är att det arbete som vi gör i projektet ska vara betydelsefullt i perspektiv av de förändringar som kommer. Utmaningen ligger i att befästa, utveckla och fördjupa de frågeställningar vi inlett vårt arbete med. Här behövs en ökad aktivitet för att få ansvariga chefer vid våra lärosäten och skolhuvudmännen ute i kommunerna att kliva fram och våga prioritera dessa frågor.
Men först några veckors avkoppling. Själv ska jag försöka hitta detta lugn på strandängarna på Öland.
KK-stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen går vidare. Nästa steg på agendan är formeringen av ett nätverk av lärarutbildningar som är intresserade och villiga att ta på sig ett ansvar för att driva dessa frågor. En konferens kommer att genomföras i Växjö troligen den 17-18 mars. Inbjudan kommer i januari. Nätverket kommer att bli utomordentligt viktigt nu när andra stora organisatoriska förändringar genomförs, t.ex att NSHU och Myndigheten för skolutveckling läggs ned. Båda dessa myndigheter har haft stor betydelse för utvecklingen av IT i högskola respektive grundskola och gymnasium. Under en period kommer det att råda osäkerhet i hur dessa frågor arbetas med på en nationell nivå. KK-stiftelsen prioriterar också om sitt arbete. Kollegiet läggs ned och man driver frågorna vidare om digitaliseringens samhällsförändrande kraft och vad det betyder för kompetens och lärande, på annat sätt.
I april går vi in i det tredje året i Ung Kommunikation. Min förhoppning är att det arbete som vi gör i projektet ska vara betydelsefullt i perspektiv av de förändringar som kommer. Utmaningen ligger i att befästa, utveckla och fördjupa de frågeställningar vi inlett vårt arbete med. Här behövs en ökad aktivitet för att få ansvariga chefer vid våra lärosäten och skolhuvudmännen ute i kommunerna att kliva fram och våga prioritera dessa frågor.
Men först några veckors avkoppling. Själv ska jag försöka hitta detta lugn på strandängarna på Öland.
En God Jul och ett Gott Nytt År tillönskas.
Möte med IST
Jag har tidigare skrivit om temagruppen ByBoo och deras arbete med att använda en nätbaserad community i liten skala för lite yngre barn. Ida och Jessica som har stått för utvecklingsarbetet i temagruppen börjar nu att avsluta arbetet och sammanställer data från enkäter och intervjuer. Igår träffade vi representanter för IST för att presentera utvecklingsarbetet och diskutera ett eventuellt samarbete. Företaget utvecklar både pedagogiska och administrativa tjänster och är intresserade av hur man kan stödja kommunerna i att utveckla tjänster inte bara mot lärare, skolledare och föräldrar utan även elever i olika åldrar, framförallt kanske en yngre målgrupp. Det blir intressant i perspektiv av den lärplattform, It´s learning man säljer tillsammans med norska utvecklare.
Det var ett mycket intressant och värdefullt möte. De erfarenheter som ByBoo nu bearbetar kan eventuellt ge företaget nya insikter och utvecklingsmöjligheter för att möta barn och ungdomar med olika digitala erfarenheter. I Ung Kommunikations uppdrag ligger också att utveckla samarbete med privata aktörer. IST har funnits med från projektstarten och förhoppningsvis finns här substans för en konkretisering.
Det var ett mycket intressant och värdefullt möte. De erfarenheter som ByBoo nu bearbetar kan eventuellt ge företaget nya insikter och utvecklingsmöjligheter för att möta barn och ungdomar med olika digitala erfarenheter. I Ung Kommunikations uppdrag ligger också att utveckla samarbete med privata aktörer. IST har funnits med från projektstarten och förhoppningsvis finns här substans för en konkretisering.
Som man frågar får man svar
Microsoft har givit Synovate Temo i uppdrag att fråga svenska lärare hur de ser på internetsäkerhet och vilka kunskaper som behövs för att kunna ge elever erfordeligt stöd. 320 lärare som har elever i åldrarna 6-12 år har intervjuats. Undersökningsresultatet i PowerPoint-format finns här. Både Stig-Roland Rask och Elza Dunkels har kommenterat undersökningen med relevanta synpunkter och framförallt betonat forskningens betydelse.
Jag instämmer helt och fullt, men vill också lägga till följande. Problemet i den här kartläggningen är inte undersökningen i sig utan hur tydligt undersökningen speglar frågeställarnas syn på vilket problem som föreligger. Lärarnas svar på problemet är att någon annan måste lösa det.
Om det stora problemet med internet just är PROBLEM har jag full förståelse för lärarnas svar. Men om frågorna ställs annorlunda? Exempelvis:
Jag instämmer helt och fullt, men vill också lägga till följande. Problemet i den här kartläggningen är inte undersökningen i sig utan hur tydligt undersökningen speglar frågeställarnas syn på vilket problem som föreligger. Lärarnas svar på problemet är att någon annan måste lösa det.
- 6 av 10 efterlyser bättre filter
- Att experter kommer till skolan/kommunen och föreläser (59%)
- 9 av 10 lärare anser att det i första hand är hemmets ansvar att lära barn om beteende och risker på Internet.
Om det stora problemet med internet just är PROBLEM har jag full förståelse för lärarnas svar. Men om frågorna ställs annorlunda? Exempelvis:
- Vilka kompetenser har du med dig när du kommer till skolan och hur ska vi stödja ditt fortsatta växande?
- Hur vill du att dina relationer med dina kompisar ska vara?
- Hur kan du på ditt eget sätt synliggöra hur du lär dig och vad du lär dig?
- På vilka sätt vill du kommunicera detta med dina föräldrar, din lärare, din rektor?
Sista ledningsgruppsmötet för detta år
Igår hade vi det sista ledningsgruppsmötet för året. Framförallt behandlades kommande uppgifter: utvärdering, fördjupning, implementering och forskningsanknytning.
Utvärdering
Vi går vidare med utvärdering av studenternas uppfattningar dels genom fördjupade intervjuer med några av de studenter som deltog i den stora studentenkäten i höstas. En liknande enkät gör vi också mot de studenter som under nästa termin går allmänt utbildningsområde 3 och följaktligen är inne i slutfasen av sin lärarutbildning. Vi kommer också att granska temagruppernas aktiviteter och erbjuda stöd för självreflektion i form av processtöd.
Fördjupning och implementering
Enligt den ursprungliga projektplanen går vi nu in i en fas av fördjupning och implementering. Det innebär att vi måste fokusera på strategisk inriktning. Huvudinriktningen i projektet är förändring i lärarutbildning. Det innebär att förändring måste komma till stånd på olika nivåer. Hur långt har vi kommit när det gäller skrivningar i kurs- och utbildningsplaner? På vilket sätt är lärarutbildare involverade i projektets frågor och aktiviteter? Når temagruppernas verksamhet studenterna i form av kursinnehåll? När det gäller kommande stödinsatser är det viktigt att fokusera på att insatserna verkligen involverar de lärare som är aktiva i studenternas kurser.
Glädjande nog kunde ledningsgruppen godkänna ytterligare initiativ till fördjupning. IKT engelska med Maria Estling-Vannestål och Ibolya Maricic fördjupar sitt arbete. Dels går arbetet vidare att bygga den språkportal som redan inletts på vår webbsida. Tanken är nu att göra sidan mer interaktiv, låta användare bidra med kommentarer, betygsättning och nya länkar eller idéer för användning. Dels fördjupar man undersökningen av språklärares attityder till att använda nya medier i språkundervisningen. Här finns tankar om både vidareutveckling av kursinnehåll, forskningsanknytning och samarbete med andra lärosäten.
Ämnet Medie- och kommunikationsvetenskap som är inblandad dels i inriktningen Samhällskunskap, dels i allmänt utbildningsområde går vidare och erbjuder kompetensutveckling för lärare, fördjupade analyser av barns- och ungdomars medievanor och vidgat internationellt utbyte. Tobias Olsson leder arbetet.
Forskningsanknytningen
Vi fortsätter att diskutera formerna för forskningsanknytningen. Viktigt är att bygga strukturer som tillgodoser projektets möjligheter att få en fördjupning av frågorna, dels i form av faktiska forskningsprojekt, dels få en aktiv koppling till examensarbeten, magister- och mastersutbildningar. Helt klart är att lärarutbildningsnämnderna har en central roll. Samtidigt kan de inte bli aktiva utförare i projektet. Detta ansvar måste läggas på enskilda lärare och forskare. Konflikt uppstår naturligtvis när det handlar om prioritering av tid och resurser. Hur kan vi organisera arbetet så att vi på bästa sätt får hållbar utveckling?
Utvärdering
Vi går vidare med utvärdering av studenternas uppfattningar dels genom fördjupade intervjuer med några av de studenter som deltog i den stora studentenkäten i höstas. En liknande enkät gör vi också mot de studenter som under nästa termin går allmänt utbildningsområde 3 och följaktligen är inne i slutfasen av sin lärarutbildning. Vi kommer också att granska temagruppernas aktiviteter och erbjuda stöd för självreflektion i form av processtöd.
Fördjupning och implementering
Enligt den ursprungliga projektplanen går vi nu in i en fas av fördjupning och implementering. Det innebär att vi måste fokusera på strategisk inriktning. Huvudinriktningen i projektet är förändring i lärarutbildning. Det innebär att förändring måste komma till stånd på olika nivåer. Hur långt har vi kommit när det gäller skrivningar i kurs- och utbildningsplaner? På vilket sätt är lärarutbildare involverade i projektets frågor och aktiviteter? Når temagruppernas verksamhet studenterna i form av kursinnehåll? När det gäller kommande stödinsatser är det viktigt att fokusera på att insatserna verkligen involverar de lärare som är aktiva i studenternas kurser.
Glädjande nog kunde ledningsgruppen godkänna ytterligare initiativ till fördjupning. IKT engelska med Maria Estling-Vannestål och Ibolya Maricic fördjupar sitt arbete. Dels går arbetet vidare att bygga den språkportal som redan inletts på vår webbsida. Tanken är nu att göra sidan mer interaktiv, låta användare bidra med kommentarer, betygsättning och nya länkar eller idéer för användning. Dels fördjupar man undersökningen av språklärares attityder till att använda nya medier i språkundervisningen. Här finns tankar om både vidareutveckling av kursinnehåll, forskningsanknytning och samarbete med andra lärosäten.
Ämnet Medie- och kommunikationsvetenskap som är inblandad dels i inriktningen Samhällskunskap, dels i allmänt utbildningsområde går vidare och erbjuder kompetensutveckling för lärare, fördjupade analyser av barns- och ungdomars medievanor och vidgat internationellt utbyte. Tobias Olsson leder arbetet.
Forskningsanknytningen
Vi fortsätter att diskutera formerna för forskningsanknytningen. Viktigt är att bygga strukturer som tillgodoser projektets möjligheter att få en fördjupning av frågorna, dels i form av faktiska forskningsprojekt, dels få en aktiv koppling till examensarbeten, magister- och mastersutbildningar. Helt klart är att lärarutbildningsnämnderna har en central roll. Samtidigt kan de inte bli aktiva utförare i projektet. Detta ansvar måste läggas på enskilda lärare och forskare. Konflikt uppstår naturligtvis när det handlar om prioritering av tid och resurser. Hur kan vi organisera arbetet så att vi på bästa sätt får hållbar utveckling?
Skolen i digital utvikling
Befinner mig för tillfället i Lilleström, någon mil utan för Oslo. Skolen i digital utvikling är en stor skolledarkonferens men ca 500 deltagare från hela Norge. Målsättningen med konferensen är att skapa möten mellan skolledare och inspirera till skolutveckling med digitala förtecken. Jag har blivit inbjuden att tala om vårt projekt.
Det är intressat att vara här och höra hur diskussionerna går. Det är mycket som stämmer med situationen i Sverige. Skolor har kommit olika långt. Skolor runt om i landet försöker utveckla verksamheten. Det finns engagemang och entusiasm. Men också ont om resurser, brister i utrustning, begränsade möjligheter att få tid till att diskutera och fördjupa arbetet, på den egna skolan, tillsammans med andra skolor och i förhållande till lärarutbildningen. Lärande nätverk är ett spännande utvecklingsarbete där lärarutbildningarna får ett explicit ansvar att arbeta tillsammans med skolor för att gemensamt kunna reflektera över praxis i förhållande till teori.
Dock finns en stor skillnad mellan diskussionen här i Norge och i Sverige. Här finns tvingande skrivningar i kurs- och läroplaner. Digital kompetens är en av fem grundläggande kompetenser som finns inskrivet i samtliga kursplaner oavsett ämne. Det gör att frågan inte ställs om digital kompetens är en viktig del av skolverksamheten. Det handlar om hur och i vilka former arbetet ska ske för att öka kvaliteten i elevernas kunskaper. Vilken betydelse har lärplattformar för arbetet? Vilken betydelse har de sociala nätverk, t.ex. Facebook, som nu byggs upp. Interaktiva skrivtavlor installeras på en mängd skolor. Hur kan den användningen kopplas till lärande i klassrummet? Hur kan bloggar, wikis och digitala berättelser användas?
Fortfarande finns få färdiga svar. Det viktiga är att frågan om digitaliseringen i samhället och skolans ansvar verkligen diskuteras.
Det är intressat att vara här och höra hur diskussionerna går. Det är mycket som stämmer med situationen i Sverige. Skolor har kommit olika långt. Skolor runt om i landet försöker utveckla verksamheten. Det finns engagemang och entusiasm. Men också ont om resurser, brister i utrustning, begränsade möjligheter att få tid till att diskutera och fördjupa arbetet, på den egna skolan, tillsammans med andra skolor och i förhållande till lärarutbildningen. Lärande nätverk är ett spännande utvecklingsarbete där lärarutbildningarna får ett explicit ansvar att arbeta tillsammans med skolor för att gemensamt kunna reflektera över praxis i förhållande till teori.
Dock finns en stor skillnad mellan diskussionen här i Norge och i Sverige. Här finns tvingande skrivningar i kurs- och läroplaner. Digital kompetens är en av fem grundläggande kompetenser som finns inskrivet i samtliga kursplaner oavsett ämne. Det gör att frågan inte ställs om digital kompetens är en viktig del av skolverksamheten. Det handlar om hur och i vilka former arbetet ska ske för att öka kvaliteten i elevernas kunskaper. Vilken betydelse har lärplattformar för arbetet? Vilken betydelse har de sociala nätverk, t.ex. Facebook, som nu byggs upp. Interaktiva skrivtavlor installeras på en mängd skolor. Hur kan den användningen kopplas till lärande i klassrummet? Hur kan bloggar, wikis och digitala berättelser användas?
Fortfarande finns få färdiga svar. Det viktiga är att frågan om digitaliseringen i samhället och skolans ansvar verkligen diskuteras.
Olof Sundin om Wikipedia
Igår hade vi det sista seminariet för året som vi arrangerade tillsammans med AV-Media. Olof Sundin från Lunds universitet och Bibliotekshögskolan i Borås, föreläste om Wikipedia och dess betydelse för källkritik och kunskapsinhämtning. Det var ett välbesökt seminarium med lärarutbildare, lärarstudenter, studenter från bibliotekarieutbildningen, skolbibliotekarier och bibliotekarier.Det finns ett stort intresse för Wikipedia, hur det används, hur det ska användas och hur det påverkar vårt sätt att förhålla oss till information och källkritik. Söker vi på Google kan vi vara ganska säkra på att högt upp på sökträffarna finns Wikipedia. Många elever använder Wikipedia som källa (inte bara elever förresten, det är inte ovanligt att man i tidningar ser att källan just är Wikipedia.) Samtidigt finns bland lärare och bibliotekarier en väldig skepsis till användningen. En hel del skolor går så långt att man förbjuder Wikipedia som källa. Motivet är att det är opålitligt just för att vem som helst kan gå in och redigera och skriva in nytt innehåll. Den garantin som uppslagsverk ger i form av expertutlåtanden finns inte på Wikipedia.
Men då är det väl helt rätt att lära eleverna att inte använda Wikipedia? Nej, menar Olof Sundin. Att förhålla sig kritisk är en sak, men användningen är viktig. Wikipedia innehåller artiklar som inte finns i andra upslagsverk, för att de är nya och kanske inte prioriterade av förlaget. Dessutom kan de i vissa fall vara bättre uppdaterade. Men den, i mitt tycke kanske viktigaste sidan av Wikipedia som Olof Sundin betonade, var tillgången till metadata, dvs texter om texten. I de flesta uppslagsverk som är profesionellt producerade finns endast en text redovisad. Detta är den fakta som man till slut enats om. Men den bakomliggande diskussionen om gänsdragningar och precisa defininitioner synliggörs inte. Detta redovisas på Wikipedia i diskussionen om vad som ska stå i artikeln. Du kan också genom att följa de olika versionerna få fram hur innehållet förändrats till den nu gällande artikeln. Detta blir speciellt intressant i ämnen som kanske är lite mer kontroversiella. Dessa texter kan med fördel analyseras och ge eleverna möjligheterna att själva bli en del av hur ämnet ska tolkas. En del av skolans uppdrag måste också vara att visa att världen inte är så entydig som man kanske kan förledas att tro genom att läsa ett uppslagsverk. Samtidigt vinner man också i kompetens genom att synliggöra metatexter som är allt vanligare på nätet. Behovet av att kunna tolka metadata är en kompetens som vuxit fram med nätets vidgade inflytande och som våra elever behöver. Alltså, Wikipedia är inte bara ett uppslagsverk på nätet, det är ett viktigt redskap som kan användas för att på ett bättre sätt förstå världen.
Det finns skäl att avsluta med ett citat av Niels Bohr:
Det finns två sorters sanningar: trivialiteter, där motsatsen uppenbarligen är orimlig, och djupa sanningar, som kännetecknas av att deras motsats också är en djup sanning.