Nya biblioteket invigt i Växjö
Växjös nya universitetsbibliotek invigdes idag med tal och högtidligt öppnande. Cermonin inleddes med en paneldiskussion. Man uppehöll sig mycket vid biblioteket som fysiskt rum. Inget direkt kontroversiellt sades. Alla var rätt så överens om bibliotekets funktion och roll.
En smärre diskussion uppstod när Eva Schömer, föreståndare för Forum för genusforskning, kritiserade studenterna för att de satt med fötterna på bordet. Det tyckte hon inte tillhörde god ton. Bordet ska ju användas för böcker. Christer Malmström, arkitekt och den som ritat Växjös nya universitetsbibliotek, replikerade då att fötter på bordet snarare tyder på brist i möblemanget. Fredrik Lindström, svensk lingvist och underhållare, hängde på och menade att sittandet endast kan ses som en onödig parantes. I ett historiskt perspektiv har människan antingen varit vilande och då liggande eller varit stående eller i rörelse. Se på de gamla slotten. Där finns få stolar. Där satt man minsann inte.
Är det återigen ungdomarna som går före, återknyter till historien och banar väg för nya möbler i offentliga miljöer, ;-) ?
Vad händer med lärarutbildningen?
Den högre utbildningen genomgår nu en omfattande reformering genom den så kallade Bolognaprocessen. Processen syftar till att skapa en samordning av utbildningarna i Europa. Utökade möjligheter till rörlighet och utökade möjligheter till jämförelse mellan de europeiska länderna är centrala mål. Examen ska indelas i tre nivåer, grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den undre gränsen för avancerad nivå ska vara 160 poäng, alltså 4 års utbildning, enligt riksdagsbeslut.
I senaste numret av Universitetsläraren (nr 14/2006) rapporteras att det fortfarande är ovisst hur det kommer att bli med lärarutbildningarna. Problemet är att det i Sverige finns en sammanhållen lärarutbildning, men med olika längd beroende på för vilken åldersgrupp utbildningen är ämnad för. För lärare mot tidiga år, dvs förskola och grundskolans tidigare år uppnås examen efter 140 poäng. För senare år och gymnasium minst 180 poäng. Det skulle då innebära att vissa lärare hamnar endast på grundnivå och andra på avancerad nivå. Detta blir naturligtvis problematiskt och kan leda till att olika lärarexamina värderas olika.
Bolognaprocessen är i full gång och påverkar ämnena på lärosätena. Samtidigt finns inga besked om vad som ska gälla för lärarutbildningen. Det kan inte annat än skada utbildningen och ge sämre förutsättningar för en utbildning som redan är kritiserad på många punkter. Lärarutbildningen är den största yrkesutbildningen inom högskolan. Enligt Högskoleverkets statistik studerar ca 15% av inskrivna studenter till lärare.
Skolbiodagen i Emmaboda
Idag genomfördes skolbiodagen i Emmaboda. Ett gott initiativ från Reaktor Sydost med många goda exempel på mediepedagogiskt arbete från skolor i regionen. Ung Kommunikation gavs också möjlighet att presentera projektet och stimulera till deltagande.
Från Färjestadens skola på Öland visade Eva Sjöstrand, lärare och Sanne Undestam, fritidspedagog, ett intressant samarbete där man på ett mycket förtjänstfullt sätt fortsatt ett arbete med film och video som startade som ett ITiS-projekt. Man har skapat ett nyhetsprogram ”Under Luppen” där man regelbundet arbetar med människor från olika yrkeskategorier tillsammans med barn i olika åldrar från första klass till år sex.
Det som jag imponerades mest av, var den säkerhet som de visade upp i arbetet med dessa frågor. Att arbeta med film i skolan ställer stora krav på organisation, samarbete och kunskap. Det är lätt att det blir en tidsslukande och stressande verksamhet för de ansvariga. Det intryck jag fick var att pedagogerna på ett lugnt och naturligt sätt integrerade filmarbetet i den normala verksamheten. Barnen fick uppgifter av varierad svårighetsgrad som gjorde det möjligt för dem att växa in i arbetet. Och antagligen detsamma för pedagogerna. Samtidigt finns en förstående skolledning som ser till att upprätthålla kompetensutvecklingen.
Ragnar Olsson från Högskolan i Kalmar, arbetar med att utveckla ett nytt nationellt prov i svenska för år sju. Detta är ett arbete som görs på uppdrag av Skolverket. Det nya är att man funderar över kriterier som ska gälla för arbetet med film i skolan. Trots att det vidgade textbegreppet har funnits i läroplanen sedan 1994 så har det inte funnits kriterier för betygsättning där film varit en central beståndsdel. Det här arbetet blir säkert än mer viktigt med tanke på de signaler som kommer från den nya regeringen där man kommer att införa betyg från år sex. Samtidigt är det kanske en väldig möjlighet och utmaning för de lärare som envist hållit fast vid detta arbete. Blir det kriterier i de nationella proven så blir det också nödvändigt att integrera dessa frågor på ett tydligare sätt i undervisningen.
Under dagen redovisades också ett lovvärt filmprojekt på några särskolor i Blekinge. Det var ett samarbete mellan Kallingeskolan i Ronneby, Väggaskolan i Karlshamn, Miljö och kulturskolan i Sjöarp, Blekinge läns museum, Regionteatern i Växjö och Reaktor Sydost. I presentationen gavs en mycket positiv bild av arbetet med film tillsammans med eleverna.
Samma positiva erfarenhet beskrev Britt-Marie Meyer som arbetat med film i Mora. Hon tog också upp vilka spännande möjligheter till internationellt utbyte som arbete med rörlig bild ger.
Eftermiddagen avslutades med att visa filmen Vikarien. Till denna visning hade elever från Bjurbäcksskolan i Emmaboda inbjudits. Dessutom fanns också Max Wejstorp, huvudpersonen i filmen med.
Vikarien är en intressant film som visar en verklighet av den svenska skolan. Under några månader vårterminen 2005 följde de två dokumentärfilmarna Åsa Blanck och Johan Palmgren läraren Max Wejstorp på Hallonbergsskolan i Stockholm. Max hade börjat fundera över sitt sätt att arbeta som lärare. Därför bjöd han sin gamla högstadielärare Folke Silvén, 72-årig lärare från Lund, att komma på besök och vikariera under några dagar för att få råd av denne hur arbetet skulle kunna förbättras. Skolan som Max arbetar på är nedsliten, de lärare som finns är ofta sjukskrivna, vilket leder till att kontinuiteten i undervisningen rubbas, något som i sin tur medför ökad oro i klassrummen.
Filmen illustrerar på ett utmärkt sätt mötet mellan de två skolkulturerna och framförallt deras skilda, men på ett sätt ändå gemensamma, förhållningssätt till mötet med eleverna. Den ger upphov till många frågeställningar som har med läraryrkets villkor att göra.
Det var spännande att se filmen tillsammans med ungdomarna, även om de stundtals hade lite svårt med koncentrationen. Men under en scen i filmen var det totalt knäpptyst. Det var när en av flickorna i filmen berättade om hur hennes pappa blivit skjuten, hur hon var tvungen att ta hand om sina syskon och om saknaden efter pappan. Det fanns en närhet som berörde.
Också sådana situationer ska man som lärare kunna ta. Se filmen. Det är den värd!
Delta Garden i Sydost
Idén är att knyta an till en samhällsutveckling som nu alltmer tydliggörs i den nya teknikens spår, framförallt med internets allt växande roll. Det världsomspännande nätet gör i sig att nya strukturer skapas som inte är likt något annat tidigare. Vem kunde ana att företeelser som You Tube eller Lunarstorm kunde bli så betydelsefulla? Vem kunde ana att bloggandet spelar roll? Vi ser nya affärsmoddeller utvecklas som bygger på aktiv medverkan och deltagande som konsument. I mediebranschen ser vi att rollerna mellan producent och konsument förändras. Fenomenet deltagande är ett tydligt kännetecken i denna utveckling. Som man skriver i informationsbladet: "Deltagande är benämning på allt det som behövs för att till fullo dra nytta av den pågående samhällsutveckling där fler människor än någonsin kan delta i skapande, beslutande, lärande och publicerande processer."
Förhoppningarna hos Delta Garden är att regionen i Sydost kan spela en aktiv roll och vara nyskapande. En ensam aktör, vare sig det är en offentlig medieaktör, ett privat företag eller en utbildningsanordnare klarar inte detta själv. Dessa diskussioner inleddes i slutet på 90-talet. Samhällsförändringarna har nu blivit tydligare. Vågar vi ta nya språng utan att egentligen veta exakt vartåt det leder?
Möte med referensgruppen i Växjö
Det var ca 25 personer som hade slutit upp från flera olika verksamheter. Där fanns studenter, lärarutbildare, vfu-lärare, rektorer, doktorander, forskare och representanter från AV-Media och Tech Group. Salen vi samlades i var en traditionell lektionssal, som syns på bilden nedan. En sal som mera inbjuder till föreläsning än dialog. Jag föll naturligtvis i fällan och pratade mest hela tiden Trots det kom det fram många bra tankar och idéer vid den gemensamma diskussionen.
Att upptäcka det man inte vet finns
Den 10 oktober kommer Stig-Roland Rask till Ronneby, Knuth Hahnskolan, tillsammans med Johnny Linqvist från föreningen Friends. De föreläser om ungdomar på nätet, säkerhet och mobbning. Läs mer om arrangemanget på följande länk. Där kan du också anmäla dig.
Den 11 oktober kommer Stig-Roland Rask och Johnny Lindqvist till Växjö universitet och håller föreläsning på samma tema. Anmälan till Växjöarrangemanget görs till Linda Vingren, [email protected] senast 25 september. Läs mer om arrangemangen på Ung Kommunikation.
Föreläsningarna riktar sig till lärarutbildare i Växjö och Kalmar, till verksamma lärare och till lärarstudenter.
Stig Roland Rask, projektledare inom lärande vid KK-stiftelsen har nominerats till årets Kunskapspris i klassen offentlig verksamhet. Han har också nyligen kommit ut med en bok om datorerna roll i skolan och hur det påverkar tänkandet hos lärare och elever, När det gamla möter det nya.
Nytt nummer av IT & lärande ute nu nr 4/2006
Serien Zits och nya användningsområden för mobiltelefonen
"Serien Zits är lite av min favorit då den på ett underbart sätt speglar dagens ungdomskultur. Strippen nedan är inte en omöjlighet utan snarare något som kan ske och som sker. Ungdomar nyttjar sina mobiler på ett innovativt sätt och finner nya användningsområden, även om vi som lite äldre kanske tycker att de "går över ån efter vatten". Fast jag antar att de tycker samma sak om oss då vi inte ser de uppenbara användningsområdena som mobilen omfattar."
Denna och andra strippar i serien Zits kan följas här.
Ny regering
I senaste numret av Pedagogiska Magasinet nr 3/2006 skriver chefredaktören Leif Mathiasson några väl valda ord. Han förordar en ny skolkommission. Det svenska utbildningsväsendet är gigantiskt. Ungefär en tredjedel av befolknngen är på ett eller annat sätt knuten till utbildningssektorn i sin dagliga gärning. I år är det 60 år sedan 1946 års skolkommission lade fram sitt förslag till grundläggande förändring av skolväsendet. Den utmärkte sig sig genom att våga utmana sin tids invanda föreställningar och etablerade "sanningar", skriver Leif Mathiasson och förordar en ny skolkommission som vågar skissera ett utbildningssystem för framtiden.
Han hänvisar också till en artikel av Anders Blomdahl i samma tidning. Denne beskriver den politiska debatten kring skolan, men konstaterar att det ändå finns något som förenar:
"Debatten om skolan tycks alltså utspela sig mellan borgeliga företrädare som ofta får sin bild av skolan via media och relativistiska vänsterdebattörer som hellre väljer kartan än verkligehten när de orienterar sig genom vad de uppfattar är skolverkligheten. Trots stora skillnader i synsätt förenas de två lägren av samma akademiska eller organisatoriska avstånd till den verklighet de säger sig tolka." I nostalgiska tillbakablickar anser man sig hitta lösningen på skolans problem antingen i den gamla pluggskolan eller i den gamla enhetsskolan.
Därför är det så bra med förslaget om en ny skolkommission med uppgift att formulera en skolpolitik för framtidens skola, i stället för att leta efter gamla lösningar som formulerades i en annan tid med helt andra samhälleliga förhållanden.
Vad är You Tube?
Vill du själv använda You Tube? Gunnar Jutelius, flitig skribent i Datorn i Utbildningen beskriver hur du ska gå tillväga på www.filmskolan.blogspot.com/.
Kollegiet skriver om ungas liv på nätet
En mer sammanhållen organisation är Piratpartiet som ställer upp i riksdagsvalet. Jag känner inte till förhållandet mellan Piratbyrån och Piratpartiet, men det verkar som det finns ett stort intresse bland ungdomar att stödja detta parti. Det har varit skolval på många skolor denna vecka och resultatet för hela landet kommer att redovisas i SVT:s valvaka. Då får vi se om Piratpartiet fått något genomslag.
På Kollegiets sida intervjuas också Peter Dahlgren, professor vid enheten för Medie- och kommunikationsvetenskap, Lunds universitet, som tillsammans med Tobias Olsson, undersökt vilken betydelse internet har för unga politiskt intresserade ungdomar. Han säger bl a: "Mycket pekar på att de kunskaper, erfarenheter och värderingar som unga skaffar sig på internet kan spela en viktig roll för deras utveckling till aktiva medborgare." Det är inte minst intressant i perspektiv av skolans undervisning. Finns det någon koppling till diskussionerna på nätet?
Glöm inte att Peter Dahlgren och Tobias Olsson kommer till Växjö den 24 oktober. Anmälan kan göras här.
Temagrupper startar arbetet
Konkret arbete inleds nu i projektet med fem temagrupper. Ledningsgruppen hade möte i måndags och beslutade om stöd. Temagruppernas arbete kommer att utförligt presenteras på vår webbsida. Enligt beslut i ledningsgruppen ska också temagruppernas arbeten fortlöpande redovisas i egna bloggar där utvecklingen kan följas. Ledningsgruppen betonar därmed vikten av att detta arbete sprids och förhoppningsvis förankras bland regionens lärarutbildare, VFU-lärare och studenter.
Här följer en kort presentation:
Amulets (Advanced Mobile and Ubiquitous Learning Environments for Teachers and Students)
Temagruppens arbete syftar till att undersöka förutsättningarna för att förnya undervisning och lärande med mobil teknik. Syftet är att understödja och hitta nya sätt att integrera utomhusaktiviteter med lärande i klassrummet. Med stöd av mobila enheter får eleverna möjlighet att delta i en rad aktiviteter där där olika kunskaper som geografi, matematik språk och naturvetenskap integreras.
Ansvariga för temagruppen är Marcelo Milrad, Växjö universitet och Jonas Wereén, Bergundaskolan i Växjö.
Att skriva sig till läsning med datorn
Syftet är att samla erfarenheter, utveckla och metodiskt undersöka effekterna av de aktiviteter som redan startats på många skolor i regionen när det gäller att lära sig genom att skriva på dator. Temagruppen har en bred förankring dels när det gäller lärarutbildare både i Växjö och Kalmar och dels när det gäller VFU-lärare. Målsättningen är att skapa ett hållbart nätverk för lärare med intresse för dessa frågor.
Ansvarig för temagruppen är LInda Vingren, AV-Media i Växjö.
Det vidgade textbegreppet
Temagruppens grundläggande vision är att utveckla ett arbetssätt med digitala bilder och berättelser som både överensstämmer och utmanar Lpo 94 och Lpfö 98. Under hösten kommer arbetet att koncentreras kring matematik. Hur kan bilder, matematik och dramaturgi bli en helhet som motiverar elevernas lärande. Under våren prövas erfarenheterna i svenska.
Samtliga pedagoger på Angelstadskolan i Ljungby och Bergundaskolan i Växjö, tillsamman med studenter och lärare från lärarutbildningen engageras i arbetet.
Ansvarig för temagruppen är Ylva Guntsch, Angelstadskolan i Ljungby.
IKT i engelskundervisningen
Temagruppen riktar sig till lärare i engelska inom lärarutbildning, grundskola och gymnasieskola. Man vill skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte mellan lärare på olika stadier och studenter i workshops och studiecirklar för att undersöka hur språkundervisningen kan utvecklas genom att få en större förståelse för ungdomarnas aktiviteter med nya medier.
Ansvariga är Maria Estling Vannerstål, Växjö universitet (från den 1 jan 2007, även Högskolan i Kalmar), Ibolya Maricic, Växjö universitet och Marianne Sandberg, Växjö universitet (även Teleborg Centrum, Växjö kommun).
Avancerad användning av undervisningsplattform´
Syftet med temagruppen är att utvidga förståelsen för användning av utbildningsplattform i gymnasieskolan med inriktning på ämnet historia. Syftet är också att utforska utbildnings plattformens möjligheter i perspektiv av ung kommunikation. Vilken betydelse kan den spela i förhållande till eleverna, till lärarna, till studenterna, till lärarutbildarna? Utbildningsplattformen har redan idag gjort det möjligt att göra undervisning och information tillgänglig oberoende av tid, anpassad till olika former och anpassad till elevers olika behov. Utmaningen är att undersöka hur dessa former kan utvecklas.
Ansvarig är Mathias Ohlander, Växjö Fria Gymnasium.
KK-stiftelsen inbjuder till dialogseminarium i Växjö den 24 oktober
Ungdomar, nätet och demokratiskt deltagande
Det verkar som ideologier och partiprogram inte ger ungdomar något hållbart svar på frågan om tillvarons mening. Många vill i stället utforska hur världen fungerar och engagerar sig därför i sakfrågor. TV, radio och dagstidningar har ingen större betydelse för deras engagemang. Varför väljer många ungdomar som är intresserade av samhällsfrågor att stå utanför partipolitiken? Hur gör dom för att ändå ta en aktiv del i samtalet?
Peter Dahlgren och hans kollega Tobias Olsson har under tre år drivit projektet ”Unga medborgare, IKT och lärande” inom ramen för KK-stiftelsens forskningsprogram LearnIT. De har undersökt hur politiskt intresserade gymnasieungdomar använder traditionella medier och internet för att förstå samhällsliv och politik och för att finna sin egen roll som aktiva medborgare.
Välkommen att ta del av forskarnas resultat och bidra med dina tankar och erfarenheter vid något av nedanstående seminarietillfällen. Efter seminariet (som slutar kl 16.00) bjuds på enklare buffé.
Anmälan är bindande och kan göras här senast 27 september.
Diana Oblingers presentation på ALT-C konferensen
Konferensen avslutades med ytterligare en intressant visionär Sephen Heppell. Jag återkommer till honom.
Alt-C the next generation, Association for Learning Technology
Befinner mig i Edinburgh på en konferens om IT och lärande i högre utbildning, ALT-C 2006. Det är en internationell konferens, men deltagarna är i huvudsak från Storbritannien och i seminarier och föreläsningar speglas mycket av de frågeställningar som är aktuella här. Det finns ett stort nationellt intresse av att diskutera den högre utbildningen i perspektiv av den snabba digitaliseringen och framförallt internets explosiva utveckling.
Programmet är organiserat i fyra teman:
next generation learning
next generation learnerns
next generation technology
next genereations providers
Det är en intressant uppdelning. De fyra perspektiven känns nödvändiga för att förstå uppgifterna den högre utbildningen står inför. Uppgifter som inte är begränsade till Storbritannien utan är globala.
Jag har nu hört två av tre keynote speakers. Dessa två illustrerar på ett utmärkt sätt skiljelinjerna i synen på de förändringar som är nödvändiga de kommande åren. Den första keynote-speakern var Dr Diana Oblinger från USA, Vice President för EDUCASE´s teaching and learning initiative. Hon höll ett mycket inspirerande anförande där hon knöt an till det beteende och de förhållningssätt till nya medier som nu syns i ungdomskulturen. Ungdomar som kommer att vara "next generation of lerners" i den högre utbildningen. Hon pekade också på att "next generation in technology" , t ex det vi ser i web 2.0, förstärker denna tendens. Självklart måste "next generation of learning" förhålla sig till denna utveckling. Som ansvarig för Ung Kommunikation kändes det som hon direkt bekräftade de frågor vi ämnar arbeta med. Hon tillförde också ytterligare en dimension i detta sammanhang nämligen det fysiska rummets betydelse och en spännande arkitektur för det samarbetslärande med ny teknik som måste känneteckna framtidens undervisning och lärande. Jag hoppas kunna återvända till hennes anförande senare när hennes presentation publiceras.
Den andra huvudtalaren var professor Tim O´Shea, rektor för University of Edinburgh. Han tog sin utgångspunkt i det som nu finns på framförallt University of Edinburgh och hur fantastiskt de stora universiteten lever upp till de krav som nu ställs på den högre utbildningen. De hade kommit långt i skapandet av den optimala miljön. Den forskning och det utvecklingsarbete som genomförs där kommer att vara det fundament som gör att man nu står rustad för att vara "next generation of providers". De försiktiga frågor som kom upp efter anförandet indikerade att alla inte var överens om den beskrivning som gjordes. Att beskriva sig som de bästa av alla världar kan knappast vara en hållbar strategi att möta de utmaningar vi står inför.
Kompetensutveckling IKT och lärande vid Växjö universitet
Läs mer på på UPC:s sida.