Ung Kommunikations blogg

I veckan har jag träffat Maria, Sofie och Stefan från Nätverket SIP för att avsluta en del gemensamma projekt och diskutera framtiden. Det är både spännande och utvecklande att diskutera med dessa unga entreprenörer som har en mängd idéer om vad de vill jobba med. Mycket handlar om att ge ungdomar förutsättningar att realisera egna idéer på egna villkor och inte enligt de mallar som ofta sätts upp av myndigheter och organisationer med "äldre" koncept.

Ett exempel är att hitta finansieringsmöjligheter för projekt som ligger i gränslandet mellan kultur och marknad. Projekt som är mer marknadsinriktade har ofta möjligheter att få stöd av ALMI och när det gäller kulturprojekt så kan det kanske vara kommuner, landsting eller regionförbund. Men en hel del projekt som intresserar ungdomar har koppling till kultur, men med en marknadsprofil. Många ungdomar vittnar om oförståelse och att de hamnar mellan stolarna i handläggningen. Här fyller Nätverket SIP en viktig funktion. De har nu med sin erfarenhet möjlighet att samordna större satsningar som i praktiken innebär att de kan stödja mer individuella projekt. Individuellt mentorskap kombinerat med tryggare ekonomihantering via Nätverkets SIP:s ekonomiska förening PIX, gör att fler ungdomar kanske vågar ta steget att förverkliga olika idéer. Nätverket startar också i höst en folkhögskolekurs för samhällsentreprenörer och ett projekt som bygger på att stödja unga kvinnor som vill starta eget.

Det finns alltså många spännande satsningar som Nätverket går in i under hösten. Var finns då den digitala inriktningen? Ja, den finns med hela tiden och är en självklar integrerad del av arbetet. Det handlar om stora nätverk som kan nås på kort tid via MSN, sociala samarbetsnätverk exempelvis Facebook, presentationer och uppträdanden på olika sätt i form av t.ex. webbsidor, radioutsändningar, filmer eller bloggar. De digitala verktygen har inget egenvärde utan är en del i kreativitet och skapande, som också medger helt andra arbetssätt än tidigare.

Naturligtvis blev det en hel del diskussioner om framtiden och vad man kan förvänta sig av fortsatt digital utveckling. Att skolan har stor betydelse i sammanhanget var alla överens om, men Maria, Sofie och Stefan var också ganska förvånade och bitvis också kritiska till det långsamma tempo som lärarutbildningen tar till sig denna stora samhällsförändring. Det påverkar naturligtvis också lärarstudenterna i deras prioriteringar. Är det ingen viktig fråga i lärarutbildningen, blir det ingen viktig fråga för studenterna heller.

För Ung Kommunikation är dessa tankar viktiga och just inflödet av nya tankar från bl.a. Nätverket SIP har utvecklat projektet. Men den stora utmaningen är fortfarande få tillstånd en synvända. Vi måste i högre utsträckning hitta nya arbetsformer för att nå ut till lärare och studenter. Det traditionellt akademiska räcker inte riktigt till utan vi måste i högre grad hitta nya former för utveckling och innovation. Hur ser egentligen framtiden ut och vad betyder de digitala förändringarna? En utgångspunkt kan vara att ta fram olika framtidsbilder. Varför inte låta fantasin flöda och skapa underlag som utmanar våra föreställningar om lärande och undervisning?

Aftonbladet publicerade för några veckor sedan framtidsvisioner i form av i tre filmer som beskriver hur din vardag underlättas av digitala verktyg. Det är ett projekt som drivs av Högskolan i Halmstad där ett antal tidningar deltar. Intressanta bilder. Frågan är hur nära vi är visionerna och vika tjänster vi vill ha? Digitala armband med ständig uppkoppling t.ex. Armbandsuret uppfanns för 200 år sedan. Det tog ytterligare 100 år innan det började komma i allmänt bruk. Industrialismen skapade nödvändigheten av lättillgänglig koll på tiden för att klara samhällets krav. Vilka krav på lättillgänglig information kräver dagens samhälle och hur ska den levereras?

Komplettering till blogginlägget. Aftonbladet har tagit bort länkarna till filmerna. nt.se, som också skrivit om detta, har fortfarande kvar länkarna.

Läs även andra bloggares åsikter om Nätverket SIP, framtiden, kreativitet, skapande, framtidsvision, digitalt armband

Igår träffade jag representanter för tre temagrupper, Att skriva sig till läsning, Det vidgade textbegreppet och Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. De två första har avslutat sitt temagruppsarbete och den tredje gruppen har nyligen startat. Tanken med mötet var att utbyta idéer, jämföra erfarenheter och se på vilket sätt det kan finnas stöd för fortsatt utveckling.

Det var en grupp erfarna förskollärare, lärare och lärarutbildare som möttes och det var både spännande och roligt att lyssna till deras erfarenheter. Den nya temagruppen arbetar på en förskola i Emmaboda kommun och de redovisade hur de nu på ett mycket mer medvetet sätt börjat använda digitalkamera både som ett sätt att dokumentera verksamheten och som pedagogiskt verktyg där barnen, t.o.m. tvååringar, använder kameran.

De förskollärare och lärare som arbetat med att skriva sig till läsning redovisade sina erfarenheter och precis som Sandvikenlärarna (se blogginlägg från den 9 juni) var de väldigt positiva till resultaten. I Alvesta kommun kommer man nu efter tre år att utvärdera erfarenheterna från samtliga förskoleklasser som arbetat på detta sätt. Britta Herder redovisade hur hon tar upp detta vid lärarutbildningen i Växjö i kurser i svenska mot de tidiga åren. Nu finns också en forskningsansats. Ann-Marie Folkesson och Lena Swalander från Högskolan i Kalmar har fått forskningsmedel för att undersöka datorns betydelse i läsinlärningsprocessen. I temagruppen finns gott om förskollärare och lärare som är intresserade av att bidra med empiriska data.

Flera av lärarna i temagruppen Det vidgade textbegreppet har fortsatt och utvecklat sitt arbete. De redovisade betydelsen av den grundläggande utbildningen i Photostory som gavs av AV-Media i början av temagruppsarbetet . Målsättningen var att alla pedagoger skulle med och det fortsatta stödet och diskussionerna var viktiga. Men när väl den första osäkerheten släppte så har man av egen kraft kunnat gå vidare och hittar ständigt nya möjligheter. Skolornas hemsidor uppdateras regelbundet. Föräldrar och andra anhöriga har fått mycket större tillgång till skolans arbete. På Angelstadskolan i Ljungby man använder en egen wiki för samarbete med en skola i Danmark och voki för att göra hemsidan lite mer spännande. (Mer information om wiki och voki finns i en artikel i Datorn i Utbildningen).

Avslutningsvis diskuterade vi hur i kan få ytterligare spridning på det mycket spännande utvecklingsarbete som pågår.
Några förslag:

• Samla gjorda examensarbeten. Det finns en hel del studenter som gjort relevanta examensarbeten och fler är på gång.
• Lärare och förskollärare som deltagit i temagrupper tar gärna emot studiebesök av lärarstudenter eller pedagoger från andra skolor.
• Man ställer också upp som föreläsare på skolor och i lärarutbildningens kurser.
• Synliggöra detta och sprida information på hemsidan

Läs även andra bloggares åsikter om temagrupp, vidgat textbegrepp, skriva sig till läsning med dator, pbwiki, voki

I morgon fattas beslutet. Läs Peter Englunds krönika i DN idag. Den säger det mesta. Möjligtvis kan följande tillägg göras: Kan det vara så illa att en majoritet av våra folkvalda riksdagsledamöter inte förstår vilket socialt rum nätet har blivit, därför att de faktiskt inte är där?

Läs även andra bloggares åsikter om FRA-lagen, nätet socialt rum

Denna veckan diskuterar och beslutar riksdagen om den mycket omskrivna FRA-lagen. Det är ett förslag som ger Försvarets Radioanstalt (FRA) väsentligt utökade möjligheter att avlyssna kabelburen internet- och teletrafik. FRA är en civil myndighet som sysslar med signalspaning och informationssäkerhet och har altså ingen koppling till försvaret.

Förslaget är begränsat till utländsk trafik. Trafik i enbart svenska nät får inte avlyssnas. Men eftersom en stor del av trafiken också mellan svenskar går på utländska servrar så innebär det att mycket inhemsk information ändå insamlas.

Motivet till att utöka möjligheterna till signalspaning är enligt propositionen följande:

Dagens säkerhetspolitiska hot, eller hot som är av sådan karaktär att de kan få säkerhetspolitiska konsekvenser, är av en annan karaktär än under det kalla kriget. Hoten är ofta gränsöverskridande, asymmetriska, icke-militära och utgår inte sällan från icke-statliga aktörer.

vidare

Internationell terrorism och andra typer av grov internationell krimina-litet utgör idag hot mot såväl enskilda individer som mot stater. En väl utvecklad underrättelseinhämtning och en god krishanteringsförmåga är viktiga hjälpmedel för att förhindra denna typ av grov brottslighet och att hantera dess konsekvenser. Detsamma gäller åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelsevapen,

Det har under våren varit rätt lite av diskussion i traditionell media. Däremot har diskusionen varit desto intensivare i bloggvärlden. Nu har även de stora tidningarna publicerat artiklar i detta ämne, se t.ex DN och SvD.

Man ställer sig frågan om de föreslagna åtgärderna verkligen löser problemet och vad som händer när teknikutvecklingen ger så stora möjligheter till kontroll att vår integritet på allvar blir hotad. Utvecklingen på kommunikationsområdet kanske ställer helt andra krav på spaning än massiv kontroll av ofantliga datamängder. Risken för att de som verkligen borde fastna slipper undan och mängder med oskyldiga i stället måste bevisa sin oskuld kommer uppenbart att öka. Och vilka garantier finns för att inte informationen "läcker" inom andra områden?

Tänkvärt inlägg finns på Infotologys blogg av Per Johansson.


Läs även andra bloggares åsikter om FRA-lagen, integretet, signalspaning

KK-stiftelsens stora forskningsprojekt LearnIT håller under veckan på att avslutas. I måndags hölls ett öppet internationellt seminarium, Lärande, medborgarskap och nya medier, i Göteborg och under tisdag och onsdag hölls slutkonferensen. Bläddrar man i programmet har ansenlig forskning producerats. Frågan är hur denna forskning kommer samhället och de olika verksamheterna till del. I många fall har de säkert lett till utvidgade forskningsfält i kvalificerade miljöer som t.ex LinCS i Göteborg, men hur ser det ut för övrigt. Eftersom lärarutbildning är vår inriktning är det speciellt intressant att följa vad som hänt på det området. Ett projekt handlar specifikt om detta, IKT och lärande i lärarutbildningar vid Högskolan i Kristianstad. Borde kunna ge ett värdefullt tillskott till vårt arbete, men det har inte skrivits så mycket om projektet och i KK-stiftelsens satsning på digital kompetens i lärarutbildning har denna forskning inte lyfts fram.

Så här står bl.a. i KK-stiftelsens projektbeskrivning:

Projektet avser att stödja samarbete med lärarutbildningar i avsikt att öka intresset inom utbildningarna och bland lärarstuderande för frågor som rör lärande och IT.

vidare

Doktorandtjänsten innehas av Lars-Erik Nilsson och hans studie har genomgått en successiv förflyttning från ett perspektiv där systemutveckling och design som en planerad verksamhet med avgörande påverkan på institutioners infrastruktur har stått i centrum mot ett perspektiv där språkets konstituerande roll fokuseras och frågeställningar om hur behov konstitueras som fakta och individer konstitueras som legitima uttolkare av behov lyfts fram.

Jag har lite svårt att förstå vad den successiva förflyttningen faktisk betyder. Men jag har stor respekt för Lars-Erik Nilssons arbete och hans avhandling verkar både värdefull och intressant. Fusk och plagiering är viktiga ämnen både i ungdomsskola och i lärarutbildning. Frågan är hur man ska få in dessa forskningsresultat i en fördjupad diskussion för att utveckla kvaliteten i olika utbildningar, både i ungdomsskola och lärarutbildning?

Ett problem med många avhandlingar är att de är enskilda projekt med ingen eller liten koppling till aktuell verksamhet. Förankringen i långsiktigt hållbara forskningsmiljöer saknas ofta. Det gör att det fulla värdet av forskningsarbetet inte utnyttjas. Den utbildningsvetenskapliga forskningen har kritiserats (se tidigare blogginlägg) och har lågt förtroende. Kan detta vara en del av förklaringen?


Läs även andra bloggares åsikter om lärande, forskning, nya medier, lärarutbildning

Förra veckan inleddes med en diskussion om ett samarbete kring naturvetenskap och teknik och veckan avslutades också med ett konkret exempel. I ett samarbete med RUC, regionalt utvecklingscenter gör vi en ansökan till Myndigheten för skolutveckling om att utveckla arbetet med naturvetenskap och teknik. Målsättningen är att erbjuda kompetensutveckling för lärare och skapa nätverk för vidare samarbete. Vi knyter detta arbete till en föreläsningsserie som kommer att pågå under hela året som RUC i huvudsak är ansvarig för. Ytterst är det här ett led i att öka intresset hos elever för de naturvetenskapliga och tekniska frågorna. Ett initiativ som redan tagits av Växjö kommun för att utveckla intresset är den teknikskola för flickor som genomförs för 13:e året i rad. Ung Kommunikation går nu också in i detta samarbete genom det arbete som Amulets genomför. I torsdags träffade vi två alldeles nyexaminerade lärare som vi knutit till arbetet. 36 flickor i åldern 12-15 år kommer under 5 dagar att få möta och prova på fenomen och frågeställningar som man arbetar med inom naturvetenskap och teknik.

Ytterligare aktiviteter
I måndags hade vi terminens sista ledningsmöte där vi följde upp vårens utvärderingsdiskussioner och planerade framåt. Vi initierar en analys av hur digital kompetens organiseras i yrkeslärarutbildningen. Vi kommer också att följa upp temagruppernas arbeten och se på vilket sätt arbetet kan fördjupas och implementeras i utbildningens olika delar. Vi fortsätter analysen av kursplaner, litteraturlistor och kursinnehåll. Med den nya webben i centrum planerar vi för nya informationsinsatser.

Lärarutbildningsnämnden (LUN) vid Växjö universitet har på sitt senaste möte (i tisdags) anslagit 100000 kr till strategiskt utvecklingsarbete i syfte att undersöka på vilket sätt digital kompetens kan bli en central del i utbildningen och hur dessa frågor kan integreras i fusionsarbetet med Högskolan i Kalmar. Ett viktigt ställningstagande som indikerar LUN:s aktiva intresse.

I tisdags hade vi också besök från Malmö högskola. Vi har vid flera tillfällen konstaterat att vi har liknande idéer när det gäller utveckling av digital kompetens. Vi försöker utveckla samarbetet, dels med RUC-Malmö som ansvarar för kompetensutveckling för skolområdet och dels med centret för innovation och utveckling som riktar sig mot övriga delar av samhället. I vid mening handlar samarbetet om att utifrån våra olika erfarenheter utveckla strategier för organiserad kompetensutveckling för lärare där digitala stödsystem som rationell databashantering och portfolio har avgörande betydelse.

I onsdags deltog jag på ett seminarium kring läs- språk- och skrivutveckling på Myndigheten för skolutveckling. Jag tog upp några av de utgångspunkter som ligger bakom vårt arbete i Ung Kommunikation. Två lärare från Sandvikens kommun, Mona Wiklander och Ingegerd Stadell presenterade sitt spännande arbete med att utveckla läs- och skrivinlärning genom att på ett medvetet sätt använda datorer. Till datorer har man kopplat olika former av digitala stöd som t.ex. talsyntes. På detta sätt har man på ett enastående sätt lyckats stimulera men också effektivisera läs- och skrivundervisningen. Arbetet påminner i hög grad om det arbete som vår temagrupp ”Skriva sig till läsning” genomför. Intressant här är att det finns påfallande många skolor i landet som utvecklat dessa metoder med goda resultat, men där forskare i regel varit passiva och ointresserade. Här finns ett mycket gott exempel på en skolpraktik som utvecklas hela tiden och där forskningen verkligen borde finnas med för fördjupad analys, utveckling och spridning till lärarutbildning.

Nu tar vi tag i matematiken. I fredags träffade jag en arbetsgrupp för att diskutera möjligheter till att utveckla matematikundervisningen i lärarutbildningen genom att använda digitala medier. Vi knyter an till ett utvecklingsområde som matematikdidaktikerna vid Växjö universitet börjat planera. Geometri är ett centralt område och det är viktigt att se det i ett helhetsperspektiv, från de yngsta barnen till ungdomarna i gymnasieskolan. I princip börjar vi med att göra en inventering av nätresurser. I den inventeringen räknar vi med att involvera lärare i skolverksamheten.

Parallellt genomförs på matematiska och systemtekniska institutionen ett teoretsikt ramverk för konceptualisering av geometribegreppet. Vi kommer också att knyta an till ett EU-projekt med inriktning på astronomi, COSMOS. Förhoppningen är att hitta goda exempel som kan visa konkret hur matematiken används i avancerad förståelse av vår omvärld.

Nästa steg blir att utveckla innehållsmoduler utifrån detta arbete. Förhoppningsvis finns en hel del på nätet redan nu, men vi räknar också med att behöva komplettera med egenproducerat material. Framemot våren 09 finns förhoppningsvis material att testa.

Inspiration kan man få från oväntat håll. Pythagoras sats med Alice Babs. Ett tips från Elza Dunkels.