Avslutande reflektioner inför sommaren
Ett intensivt arbete denna termin går nu mot sitt slut. Bloggen har tyvärr inte uppdaterats i samma utsträckning som tidigare. Lite avslutande reflektioner inför sommar och semester är på sin plats.
Vårens arbete har kännetecknats av strategidiskussioner och därmed en viss återhållsamhet i offensiva satsningar. De diskussioner som genomfördes på analysseminariet med Apel och KK-stiftelsen är fortfarande synnerligen relevanta och kräver fortsatta diskussioner. Under detta möte lyfte vi också upp vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter (SWOT) som finns i det framtida arbetet i projektet. Punkterna har sedan bearbetats och diskuterats vidare vid senaste ledningsmötet den 11 juni.
Dessa diskussioner är centrala för vårt fortsatta arbete och avgör i mångt och mycket den fortsatta inriktningen av projektet. Vi har under de tre första åren satsat på en mångfald av aktiviteter som lett till olika erfarenheter, både fruktsamma och kanske mindre framkomliga. Vi måste tydligt följa upp dessa och sedan vara mer strategiska i de fortsatta satsningarna. Vad vill vi uppnå och hur? Hur ser kopplingen ut mellan kompetensutveckling och forskningsansatsen? Hur kopplar vi samman erfarenheter från skolverksamhet med erfarenheter från lärarutbildare? Och naturligtvis den avgörande frågan, hur kommer detta utvecklingsarbete elever och lärarstudenter till del?
Vi säger också ett stort GRATTIS till Arianit Kurti som den 12 juni försvarade sin avhandling "Exploring the multiple dimensions of context: Implications för the design och development of innovative technology-enhanced learning environments." En mycket läsvärd avhandling. En hel del av det empiriska underlaget kommer från arbetet i temagruppen Amulets. Det här är ett intressant exempel på innovativ forskning där idéer och koncept bearbetats gemensamt av forskare och lärare. Målsättningen har varit att på ett medvetet sätt organisera miljöer i och utanför klassrummet där mobil och interaktiv teknik spelar en central roll för design av nya sätt att lära. Avhandlingen är framlagd i datavetenskap och har naturligtvis en teknisk framtoning i den meningen att det handlat om systemdesign, men är helt klart intressant också i ett pedagogiskt sammanhang. Inte för att den svarar på frågan om de genomförda aktiviteterna haft ökad effekt på lärandet i sig. Snarare visades möjliga vägar för design av lärmiljöer där mobil teknik kan ge ökad variation i undervisning och lärande. Och detta bör vara tillräckligt spännande för att också intressera forskare inom pedagogik. En tvärvetenskaplig ansats är därför välkommen. Nya lärmiljöer växer upp i spåren av den digitala utvecklingen där tekniska system är centrala. En möjlig väg att ta kontroll och inte låta tekniken få ett egenvärde är att just göra som Celekt-gruppen och Arianit gjort bl.a. i temagruppen Amulets.
Avslutningsvis vill jag önska alla medarbetar i projektet en skön och välbehövlig semester. Väl mött i höst.
Vårens arbete har kännetecknats av strategidiskussioner och därmed en viss återhållsamhet i offensiva satsningar. De diskussioner som genomfördes på analysseminariet med Apel och KK-stiftelsen är fortfarande synnerligen relevanta och kräver fortsatta diskussioner. Under detta möte lyfte vi också upp vilka styrkor, svagheter, hot och möjligheter (SWOT) som finns i det framtida arbetet i projektet. Punkterna har sedan bearbetats och diskuterats vidare vid senaste ledningsmötet den 11 juni.
Dessa diskussioner är centrala för vårt fortsatta arbete och avgör i mångt och mycket den fortsatta inriktningen av projektet. Vi har under de tre första åren satsat på en mångfald av aktiviteter som lett till olika erfarenheter, både fruktsamma och kanske mindre framkomliga. Vi måste tydligt följa upp dessa och sedan vara mer strategiska i de fortsatta satsningarna. Vad vill vi uppnå och hur? Hur ser kopplingen ut mellan kompetensutveckling och forskningsansatsen? Hur kopplar vi samman erfarenheter från skolverksamhet med erfarenheter från lärarutbildare? Och naturligtvis den avgörande frågan, hur kommer detta utvecklingsarbete elever och lärarstudenter till del?
Vi säger också ett stort GRATTIS till Arianit Kurti som den 12 juni försvarade sin avhandling "Exploring the multiple dimensions of context: Implications för the design och development of innovative technology-enhanced learning environments." En mycket läsvärd avhandling. En hel del av det empiriska underlaget kommer från arbetet i temagruppen Amulets. Det här är ett intressant exempel på innovativ forskning där idéer och koncept bearbetats gemensamt av forskare och lärare. Målsättningen har varit att på ett medvetet sätt organisera miljöer i och utanför klassrummet där mobil och interaktiv teknik spelar en central roll för design av nya sätt att lära. Avhandlingen är framlagd i datavetenskap och har naturligtvis en teknisk framtoning i den meningen att det handlat om systemdesign, men är helt klart intressant också i ett pedagogiskt sammanhang. Inte för att den svarar på frågan om de genomförda aktiviteterna haft ökad effekt på lärandet i sig. Snarare visades möjliga vägar för design av lärmiljöer där mobil teknik kan ge ökad variation i undervisning och lärande. Och detta bör vara tillräckligt spännande för att också intressera forskare inom pedagogik. En tvärvetenskaplig ansats är därför välkommen. Nya lärmiljöer växer upp i spåren av den digitala utvecklingen där tekniska system är centrala. En möjlig väg att ta kontroll och inte låta tekniken få ett egenvärde är att just göra som Celekt-gruppen och Arianit gjort bl.a. i temagruppen Amulets.
Avslutningsvis vill jag önska alla medarbetar i projektet en skön och välbehövlig semester. Väl mött i höst.
Politiska avtryck
Nu har vi också fått tydliga politiska avtryck i den samhällsförändring vi sett under några år. Piratpartiet får ett mandat i Europaparlamentet. Det är om inte annat en viktig signal till övriga partier att det finns en politisk opinion som tar allvarligt på integritets- och rättighetsfrågor i perspektiv av teknikutveckling. Talet om att inte straffa en hel ungdomsgeneration som i stort sett alla partier pratade om före riksdagsvalet, men som snabbt glömdes bort till förmån för en restriktivare lagstiftning, aktualiserades i och med EU-valet på ett mycket tydligt sätt.
Under diskussionen i SVT:s valvaka nämndes nästan i förbigående det faktum att den yngre generationen i högre utsträckning röstade på politiska frågor t.ex. just piratpartiets frågor och miljöfrågor, medan en äldre generation i huvudsak röstade på personer, som illustrerades tydligt av Marit Poulsens och Folkpartiets framgång. Det är en intressant tanke som bör undersökas närmare. Att det finns ett politiskt intresse bland ungdomar verkar vara ganska tydligt. Den kanaliseras bara på ett annat sätt.
Det blev också tydligt i gårdagens Aktuellt när Lennart Persson pressade Piratpartiets ordförande, Rickard Falkvinge, på ställningstaganden i en mängd andra frågor. Det verkar vara svårt för etablerade politiker och journalister att politik kan bedrivas på andra sätt än i traditionella former. I dagens nummer av DN skriver Ola Larsmo om detta. "Lär av piraterna. Hög tid att inse att internet är en kärnfråga." Samtidigt måste Piratpartiet upp till bevis. "Är man ett enfrågeparti för nedladdare eller kan man ställa de avgörande digitala, politiska frågorna?"
Utmaningarna finns i alla sektorer av samhället och den kanske mest spännande är skola och utbildning med uppdraget att fostra kommande medborgare.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, politiskt intresse, teknikutveckling, digitala politiska frågor
Under diskussionen i SVT:s valvaka nämndes nästan i förbigående det faktum att den yngre generationen i högre utsträckning röstade på politiska frågor t.ex. just piratpartiets frågor och miljöfrågor, medan en äldre generation i huvudsak röstade på personer, som illustrerades tydligt av Marit Poulsens och Folkpartiets framgång. Det är en intressant tanke som bör undersökas närmare. Att det finns ett politiskt intresse bland ungdomar verkar vara ganska tydligt. Den kanaliseras bara på ett annat sätt.
Det blev också tydligt i gårdagens Aktuellt när Lennart Persson pressade Piratpartiets ordförande, Rickard Falkvinge, på ställningstaganden i en mängd andra frågor. Det verkar vara svårt för etablerade politiker och journalister att politik kan bedrivas på andra sätt än i traditionella former. I dagens nummer av DN skriver Ola Larsmo om detta. "Lär av piraterna. Hög tid att inse att internet är en kärnfråga." Samtidigt måste Piratpartiet upp till bevis. "Är man ett enfrågeparti för nedladdare eller kan man ställa de avgörande digitala, politiska frågorna?"
Utmaningarna finns i alla sektorer av samhället och den kanske mest spännande är skola och utbildning med uppdraget att fostra kommande medborgare.
Läs även andra bloggares åsikter om piratpartiet, politiskt intresse, teknikutveckling, digitala politiska frågor
Läs- och skrivundervisning med IT-stöd
På Skolverkets hemsida finns en intervju med Mona Wiklander som är speciallärare på Kungsgårdens skola och IT-pedagog för Sandvikens kommun. Hon menar att behovet av särskilt stöd vid läs- och skrivinlärning minskar, när barnen börjar med skrivande på dator i första klass.
”Om vi tidigt ger alla barn verktyg för att lära sig läsa och skriva ger vi dem samtidigt möjlighet att nå målen”, säger Mona Wiklander.
Lärarna i Sandviken kom i kontakt med Arne Tragetons modell för läs- och skrivinlärning med hjälp av datorn. Det gav inspiration till att skapa en egen modell. Särskilt intressant är att man använder talsyntes så att barnen kan ljuda och höra hur bokstäverna och hela ord låter. I intervjun framhåller Mona Wiklander även andra faktorer som har med lärmiljön att göra, till exempel att barnen ofta hjälper varandra två och två, att de reflekterar kring språket medan de arbetar med texterna och att skrivandet integreras olika ämnen. Dessutom upplever Mona Wiklander att barnens kreativitet stimulerar när de får jobba med bilder.
Dessa erfarenheter stämmer väl överens med vad andra lärare upplevt, till exempel de lärare som jag utvärderade för ungefär tio år sedan, under ett treårigt IT-projekt i årskurs 1-3. Jag lyssnande även på Mona Wiklander inspirerande presentation på konferensen Framtidens lärande härom veckan. Precis så entusiastiska var också de lärare i det IT-projekt jag utvärderade - men fortfarande är detta arbetssätt starkt ifrågasatt av läsforskarna. Det saknas alltså etablerad forskning kring detta arbetssätt och det tycks som om idéerna endast har tagits tillvara på enstaka skolor.
Jag och min kollega Lena Swalander har skrivit och publicerat en artikel som visade att barn från IT-projektet läste bättre jämfört med en grupp från av Skolverkets nationella utvärderingar. Analysen väckte frågor om hur man ska kunna skilja ut vad som beror på datorskrivande, skrivande med papper och penna respektive lärmiljön. Vi har inte hittat någon annan studie som har undersökt just detta och vi planerar nu för att kunna göra en större mer strukturerad studie. I en sådan vore det spännande att ta med effekten av just talsyntes.
Anne-Mari Folkesson
Bitr. projektledare i Ung Kommunikation
”Om vi tidigt ger alla barn verktyg för att lära sig läsa och skriva ger vi dem samtidigt möjlighet att nå målen”, säger Mona Wiklander.
Lärarna i Sandviken kom i kontakt med Arne Tragetons modell för läs- och skrivinlärning med hjälp av datorn. Det gav inspiration till att skapa en egen modell. Särskilt intressant är att man använder talsyntes så att barnen kan ljuda och höra hur bokstäverna och hela ord låter. I intervjun framhåller Mona Wiklander även andra faktorer som har med lärmiljön att göra, till exempel att barnen ofta hjälper varandra två och två, att de reflekterar kring språket medan de arbetar med texterna och att skrivandet integreras olika ämnen. Dessutom upplever Mona Wiklander att barnens kreativitet stimulerar när de får jobba med bilder.
Dessa erfarenheter stämmer väl överens med vad andra lärare upplevt, till exempel de lärare som jag utvärderade för ungefär tio år sedan, under ett treårigt IT-projekt i årskurs 1-3. Jag lyssnande även på Mona Wiklander inspirerande presentation på konferensen Framtidens lärande härom veckan. Precis så entusiastiska var också de lärare i det IT-projekt jag utvärderade - men fortfarande är detta arbetssätt starkt ifrågasatt av läsforskarna. Det saknas alltså etablerad forskning kring detta arbetssätt och det tycks som om idéerna endast har tagits tillvara på enstaka skolor.
Jag och min kollega Lena Swalander har skrivit och publicerat en artikel som visade att barn från IT-projektet läste bättre jämfört med en grupp från av Skolverkets nationella utvärderingar. Analysen väckte frågor om hur man ska kunna skilja ut vad som beror på datorskrivande, skrivande med papper och penna respektive lärmiljön. Vi har inte hittat någon annan studie som har undersökt just detta och vi planerar nu för att kunna göra en större mer strukturerad studie. I en sådan vore det spännande att ta med effekten av just talsyntes.
Anne-Mari Folkesson
Bitr. projektledare i Ung Kommunikation
Binär baksmälla
Viktiga samhällsfunktioner får ett allt svårare arbete p.g.a. allt strängare upphovsrättsregler. Så här skriver Lars Ilshammar på Arbetarrörelsens arkiv och Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket på Newsmill:
"En oförutsedd effekt av den ensidiga fokuseringen på upphovsrätten som drabbat arkiv, bibliotek och museer (ABM) är att övergången från analogt till digitalt försvårats. Att publicera äldre samlingar på webben är mycket komplicerat. I den backlash som idag råder har digital tillgänglighet av kulturarvet blivit helt ogörlig att hantera; för detta skulle behövas en armé av jurister."
Det som är intressant med Ilshammars och Snickars inlägg är att diskussionen vidgas till något annat än för eller emot Pirate Bay. I den polariserade diskussionen finns en tendens att glömma bort att det finns en faktisk intressekonflikt mellan upphovsrättsinnehavares krav och medborgares informationsrätt:
"Eftersom dagens upphovsrätt de facto är oförenlig med binär kod borde upphovsrätten skyndsamt ses över och modifieras så att den balanserar medborgarnas informationsfrihet mot upphovsrättsägarnas intressen."
Det blir alltmer tydligt att det till slut handlar om politiska frågeställningar snarare än juridik. Dessutom, i perspektiv av skolans ansvar och uppgift, blir Ilshammars och Snickars diskussion också viktig.
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, kultur, informationsfrihet
"En oförutsedd effekt av den ensidiga fokuseringen på upphovsrätten som drabbat arkiv, bibliotek och museer (ABM) är att övergången från analogt till digitalt försvårats. Att publicera äldre samlingar på webben är mycket komplicerat. I den backlash som idag råder har digital tillgänglighet av kulturarvet blivit helt ogörlig att hantera; för detta skulle behövas en armé av jurister."
Det som är intressant med Ilshammars och Snickars inlägg är att diskussionen vidgas till något annat än för eller emot Pirate Bay. I den polariserade diskussionen finns en tendens att glömma bort att det finns en faktisk intressekonflikt mellan upphovsrättsinnehavares krav och medborgares informationsrätt:
"Eftersom dagens upphovsrätt de facto är oförenlig med binär kod borde upphovsrätten skyndsamt ses över och modifieras så att den balanserar medborgarnas informationsfrihet mot upphovsrättsägarnas intressen."
Det blir alltmer tydligt att det till slut handlar om politiska frågeställningar snarare än juridik. Dessutom, i perspektiv av skolans ansvar och uppgift, blir Ilshammars och Snickars diskussion också viktig.
Läs även andra bloggares åsikter om upphovsrätt, kultur, informationsfrihet