Mediekonvergens och innehållsdivergens
Rubriken är hämtad från en intressant artikel från MedieSverige 2007 : statistik och analys, också en publikation från Nordicom. Artikeln diskuterar det nya medielandskapet där digitaliseringen, enligt författarna, har skapat en medierevolution jämförbar med skrivkonsten och boktryckarkonsten.
Medielandskapet förändras genom att gränserna mellan olika medier blir allt svårare att dra. Medierna konvergerar. Samtidigt sprids samma innehåll med hjälp av olika medier. Det är inte bundet på samma sätt till en medieform. Du kan lyssna på nyheter i mobilen, MP3-spelaren, radion eller TV:n. Innehållet divergerar. Artikelförfattarna hänvisar bl.a. till Henry Jenkins bok Convergence Culture. Den här utvecklingen får naturligtvis samhälleliga konsekvenser. I artikeln analyserar författarna detta från olika perspektiv. Intressant ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är hur olika textuella miljöer relaterar till varandra och förändras och hur dessa skiftningar påverkar innehåll och budskap.
Ett exempel som artikelförfattarna tar upp är ungdomars nyhetsinhämtning. Ny forskning visar att informationen kommer från många olika källor varav traditionell nyhetsförmedling är en mindre del. Så här skriver Irene Costera Meijer i The paradox of popularity, How young people experience the news (2007):
Our research supports the suggestion by Steven Johnson (2006) that the popular media have sharpened young people?s minds by continuously confronting them with a steady stream of increasingly complex and multi-layered stories. More and more people have become accustomed to multi-tasking and are able to keep up with a much higher visual pace, open endings, a broad range of characters, styles, multiple-threaded narratives and complex subject matter. News should adapt itself to the increasing media savvy and media literacy of its audience.
Detta visar att det journalistiska uppdraget, precis som läraruppdraget, måste förändras för att möta de krav som en yngre generation ställer om vi vill nå förståelse och kunskap. Det handlar inte om att förytliga varken nyhetsförmedling eller undervisning. Det gäller att hitta det formspråk som skapar möjligheter till kontinuitet i lärande och då kan vi inte tänka bort den miljö som barn och ungdomar växer upp i och formas av.
Medielandskapet förändras genom att gränserna mellan olika medier blir allt svårare att dra. Medierna konvergerar. Samtidigt sprids samma innehåll med hjälp av olika medier. Det är inte bundet på samma sätt till en medieform. Du kan lyssna på nyheter i mobilen, MP3-spelaren, radion eller TV:n. Innehållet divergerar. Artikelförfattarna hänvisar bl.a. till Henry Jenkins bok Convergence Culture. Den här utvecklingen får naturligtvis samhälleliga konsekvenser. I artikeln analyserar författarna detta från olika perspektiv. Intressant ur ett undervisnings- och lärandeperspektiv är hur olika textuella miljöer relaterar till varandra och förändras och hur dessa skiftningar påverkar innehåll och budskap.
Ett exempel som artikelförfattarna tar upp är ungdomars nyhetsinhämtning. Ny forskning visar att informationen kommer från många olika källor varav traditionell nyhetsförmedling är en mindre del. Så här skriver Irene Costera Meijer i The paradox of popularity, How young people experience the news (2007):
Our research supports the suggestion by Steven Johnson (2006) that the popular media have sharpened young people?s minds by continuously confronting them with a steady stream of increasingly complex and multi-layered stories. More and more people have become accustomed to multi-tasking and are able to keep up with a much higher visual pace, open endings, a broad range of characters, styles, multiple-threaded narratives and complex subject matter. News should adapt itself to the increasing media savvy and media literacy of its audience.
Detta visar att det journalistiska uppdraget, precis som läraruppdraget, måste förändras för att möta de krav som en yngre generation ställer om vi vill nå förståelse och kunskap. Det handlar inte om att förytliga varken nyhetsförmedling eller undervisning. Det gäller att hitta det formspråk som skapar möjligheter till kontinuitet i lärande och då kan vi inte tänka bort den miljö som barn och ungdomar växer upp i och formas av.
Kommentarer
Trackback