Clicker 5 och nyckelkompetenser för emergent literacy
I tigidare inlägg om Clicker 5 har jag skrivit om den teoretiska bakgrunden och om hur programmet är uppbyggt. Jag har också berättat om hur det fungerade när vi testade det med studenter, som i sin nyligen avslutade kurs har läst om emergent literacy. Det ska nu bli intressant att se om och hur de kan använda programmet med förskolebarn, om de kan relatera till speciella kompetenser och om det i så fall är samma kompetenser som författarna till artikeln Using Clicker 5 to Enhance Emergent Literacy in Young Learners tar upp, nämligen:
Fonetisk medvetenhet
Fonetisk medvetenhet kan utvecklas genom att barnen kan associera ljud med bilder och/eller ord. Barn som arbetat med programmet klarade just sådan tester bättre än barn som fått träning med traditionella övningar enligt en jämförande undersökning (Karemaker m.fl., 2008, se artikelns referenslista). I Clicker 5 kan läraren t.ex. be ett barn välja vilken av fyra bilder som börjar på en viss bokstav. Barnet kan också klicka på bokstaven, så hörs ljudet genom talfunktionen. Sedan kan barnet klicka på bilden sätta ihop cellerna med bokstav respektive bild.
Ordigenkänning
I samma studie av Karemaker m.fl., som nämndes ovan, såg man att programmet kunde underlätta ordigenkänning och benämning för små barn, genom att man kan kombinera en bild med ett ord och dessutom lyssna på ordet. När barnen ser ordet kan läraren be dem säga ordet och sedan klicka på det för att höra hur det låter. För att öka barnens delaktighet, kan man också spela in barnens egna röster när de uttalar ordet; när barnet sedan klickar på ordet hör det sin egen röst säga det som finns på bilden.
Textbegrepp
Med hjälp av en funktion i programmet, kan lärarna hjälpa barnen att se det vi kallar «vänster-till-höger-konventionen», som står för att vi läser och skriver från vänster till höger. För den här funktionen är bara en cell i taget är aktiv och möjlig att välja. T.ex. kan läraren be barnet klicka på ett ord i cellen längst till vänster i den nedre halvan av skärmen. Det ordet flyttas då upp till den övre halvan (som fungerar som ett vanligt skrivdokument, tex. word) och bildar första ordet i en mening. Sedan är nästa ord aktivt och möjligt att flytta upp tills man har en hel mening. Ord som är aktiva och valbara har färg medan de andra är grå. Lärare har också använt programmet till att visa modeller av meningar för att se till att eleverna förstår sådana textbegrepp som ord, ordföljd, meningar, stor bokstav, skiljetecken och mellanrum. T.ex. har lärare skapat en exempelsamling för att först låta barnen se korrekt strukturerade meningar som också kan lyssnas på. Därefter kan barnen själva skapa meningar och se om de ser riktiga ut, jämfört med lärarens exempel, och dessutom lyssna för att höra om deras mening låter riktig.
Alfabetisk princip
Barnens förståelse för sambandet mellan tryckta symboler och motsvarande ljud kan utvecklas genom att man skapar celler, där enskilda bokstävers ljud kan höras när man klickar på bokstaven. Barnen kan t.ex. klicka på en cell för att öppna en pop-up-cell med bokstäver och klicka på bokstäverna i alfabetisk ordning. Det finns även stödfunktion i form av en mindre cell, där man kan se den rätta ordningen. När hela alfabetet är klart kan läraren be barnen spela in sig själva när de uttalar bokstäverna i rätt ordning. Slutligen kan läraren be barnen säga ljudet när de klickar på bokstaven och därefter kan barnen höra det rätta ljudet. Man kan också sätta ihop olika bokstavskombinationer, hela ord och meningar. Förutom att lära sig alfabetets principer, kan barnen få lyssna till «talböcker», som finns i programmet eller som läraren skapat själv. Med hjälp av den funktionen kan barnen lyssna på berättelser samtidigt som de tittar på texten och bilderna på skärmen. Artikeln innehåller även en mängd web-adresser där ännu fler talböcker finns för nedladdning. Dessutom kan barnen göra egna talböcker. Dessa talböcker kan innehålla text, ljud, bilder och även video. Barnet kan lyssna på hela berättelsen genom att klicka på en ikon, eller bara läsa och lyssna på ett eventuellt nytt ord genom att klicka på just det ordet.
Förståelse
Lärare har funnit att flera funktioner kan användas som stöd för utvecklingen av förståelse. T.ex. har lärare strukit under viktig information med olika färger som stöd för barnens uppmärksamhet och förståelse av nyckelord. Talfunktionen finns som stöd för att barnen ska kunna ta till sig och förstå all text oavsett deras nivå av läsförståelse. Dessutom kan bilder laddas upp från barnen egna samlingar. Möjligheten att på så sätt göra personliga texter kan vara ett stöd för att skapa en personlig relation mellan barnet och texten, vilket antas öka engagemang och förståelse. Slutligen kan barnen skriva ut dessa berättelser och därmed kan de läsas på andra ställen än framför datorn. Programmet kan också användas för att stödja och/eller utvärdera förståelse efter att barnet avslutat sin berättelse. Efter att en berättelse är uppläst kan lärare välja ut vissa nyckelord från texten för att arbeta mer med förståelsen. I artikeln ges som exempel en sida med musikinstrument, som skapats av lärare. Barnen tittade på bilder (i exemplet sex olika musikinstrument) och fick i uppgift att dra instrumentord (som läraren skrivit i 6 olika rutor) till en tom ruta under respektive bild. Det finns också möjlighet att arbeta med mer övergripande förståelse genom att läraren ber barnen återberätta historien i programmet. Läraren hjälper till genom att först skriva berättelsen i övre halvan, Clicker Writer. Sedan skapar läraren celler med ord i undre halvan av skärmen och i den översta cellen skrivs en del av en mening in. I cellerna därunder finns flera delar av meningar som barnen kan välja mellan för att avsluta meningen. På så sätt kan barnen visa sin förståelse för vad de hört och läst, detta alltså utan att ännu kunna stava och skriva.
Sammanfattningsvis ser vi alltså att programmet kan användas både för isolerad färdighetsträning med rätt- och felsvar och för mer utvecklat meningsskapande. Som jag ser det är det mycket lättare för lärare att använda färdighetsträningen och kanske en del bara (eller huvudsakligen) använder programmet till detta. Men jag har också förhoppningen att om man börjar med de funktionerna blir man nyfiken på att pröva de andra delarna också. Och lite äldre förskolebarn kanske själva kan upptäcka funktioner som läraren inte kommit på att använda.
Vi får se vad studenterna säger i nästa vecka - fortsättning följer.
/Anne-Mari Folkesson
- Fonetisk medvetenhet
- Ordigenkänning
- Textbegrepp
- Alfabetisk princip
- Förståelse.
Fonetisk medvetenhet
Fonetisk medvetenhet kan utvecklas genom att barnen kan associera ljud med bilder och/eller ord. Barn som arbetat med programmet klarade just sådan tester bättre än barn som fått träning med traditionella övningar enligt en jämförande undersökning (Karemaker m.fl., 2008, se artikelns referenslista). I Clicker 5 kan läraren t.ex. be ett barn välja vilken av fyra bilder som börjar på en viss bokstav. Barnet kan också klicka på bokstaven, så hörs ljudet genom talfunktionen. Sedan kan barnet klicka på bilden sätta ihop cellerna med bokstav respektive bild.
Ordigenkänning
I samma studie av Karemaker m.fl., som nämndes ovan, såg man att programmet kunde underlätta ordigenkänning och benämning för små barn, genom att man kan kombinera en bild med ett ord och dessutom lyssna på ordet. När barnen ser ordet kan läraren be dem säga ordet och sedan klicka på det för att höra hur det låter. För att öka barnens delaktighet, kan man också spela in barnens egna röster när de uttalar ordet; när barnet sedan klickar på ordet hör det sin egen röst säga det som finns på bilden.
Textbegrepp
Med hjälp av en funktion i programmet, kan lärarna hjälpa barnen att se det vi kallar «vänster-till-höger-konventionen», som står för att vi läser och skriver från vänster till höger. För den här funktionen är bara en cell i taget är aktiv och möjlig att välja. T.ex. kan läraren be barnet klicka på ett ord i cellen längst till vänster i den nedre halvan av skärmen. Det ordet flyttas då upp till den övre halvan (som fungerar som ett vanligt skrivdokument, tex. word) och bildar första ordet i en mening. Sedan är nästa ord aktivt och möjligt att flytta upp tills man har en hel mening. Ord som är aktiva och valbara har färg medan de andra är grå. Lärare har också använt programmet till att visa modeller av meningar för att se till att eleverna förstår sådana textbegrepp som ord, ordföljd, meningar, stor bokstav, skiljetecken och mellanrum. T.ex. har lärare skapat en exempelsamling för att först låta barnen se korrekt strukturerade meningar som också kan lyssnas på. Därefter kan barnen själva skapa meningar och se om de ser riktiga ut, jämfört med lärarens exempel, och dessutom lyssna för att höra om deras mening låter riktig.
Alfabetisk princip
Barnens förståelse för sambandet mellan tryckta symboler och motsvarande ljud kan utvecklas genom att man skapar celler, där enskilda bokstävers ljud kan höras när man klickar på bokstaven. Barnen kan t.ex. klicka på en cell för att öppna en pop-up-cell med bokstäver och klicka på bokstäverna i alfabetisk ordning. Det finns även stödfunktion i form av en mindre cell, där man kan se den rätta ordningen. När hela alfabetet är klart kan läraren be barnen spela in sig själva när de uttalar bokstäverna i rätt ordning. Slutligen kan läraren be barnen säga ljudet när de klickar på bokstaven och därefter kan barnen höra det rätta ljudet. Man kan också sätta ihop olika bokstavskombinationer, hela ord och meningar. Förutom att lära sig alfabetets principer, kan barnen få lyssna till «talböcker», som finns i programmet eller som läraren skapat själv. Med hjälp av den funktionen kan barnen lyssna på berättelser samtidigt som de tittar på texten och bilderna på skärmen. Artikeln innehåller även en mängd web-adresser där ännu fler talböcker finns för nedladdning. Dessutom kan barnen göra egna talböcker. Dessa talböcker kan innehålla text, ljud, bilder och även video. Barnet kan lyssna på hela berättelsen genom att klicka på en ikon, eller bara läsa och lyssna på ett eventuellt nytt ord genom att klicka på just det ordet.
Förståelse
Lärare har funnit att flera funktioner kan användas som stöd för utvecklingen av förståelse. T.ex. har lärare strukit under viktig information med olika färger som stöd för barnens uppmärksamhet och förståelse av nyckelord. Talfunktionen finns som stöd för att barnen ska kunna ta till sig och förstå all text oavsett deras nivå av läsförståelse. Dessutom kan bilder laddas upp från barnen egna samlingar. Möjligheten att på så sätt göra personliga texter kan vara ett stöd för att skapa en personlig relation mellan barnet och texten, vilket antas öka engagemang och förståelse. Slutligen kan barnen skriva ut dessa berättelser och därmed kan de läsas på andra ställen än framför datorn. Programmet kan också användas för att stödja och/eller utvärdera förståelse efter att barnet avslutat sin berättelse. Efter att en berättelse är uppläst kan lärare välja ut vissa nyckelord från texten för att arbeta mer med förståelsen. I artikeln ges som exempel en sida med musikinstrument, som skapats av lärare. Barnen tittade på bilder (i exemplet sex olika musikinstrument) och fick i uppgift att dra instrumentord (som läraren skrivit i 6 olika rutor) till en tom ruta under respektive bild. Det finns också möjlighet att arbeta med mer övergripande förståelse genom att läraren ber barnen återberätta historien i programmet. Läraren hjälper till genom att först skriva berättelsen i övre halvan, Clicker Writer. Sedan skapar läraren celler med ord i undre halvan av skärmen och i den översta cellen skrivs en del av en mening in. I cellerna därunder finns flera delar av meningar som barnen kan välja mellan för att avsluta meningen. På så sätt kan barnen visa sin förståelse för vad de hört och läst, detta alltså utan att ännu kunna stava och skriva.
Sammanfattningsvis ser vi alltså att programmet kan användas både för isolerad färdighetsträning med rätt- och felsvar och för mer utvecklat meningsskapande. Som jag ser det är det mycket lättare för lärare att använda färdighetsträningen och kanske en del bara (eller huvudsakligen) använder programmet till detta. Men jag har också förhoppningen att om man börjar med de funktionerna blir man nyfiken på att pröva de andra delarna också. Och lite äldre förskolebarn kanske själva kan upptäcka funktioner som läraren inte kommit på att använda.
Vi får se vad studenterna säger i nästa vecka - fortsättning följer.
/Anne-Mari Folkesson
Bitr. projektledare i Ung Kommunikation
Kommentarer
Trackback