Samarbetet med Kungsmadskolan
Igår träffade Katrin Lindwall och jag lärare på Kungsmadskolan inom ramen för det samarbete som initierades i höstas. Tanken var att följa upp hur arbetet mellan medielärare, ämneslärare och lärarstudenter fungerat. Det var ett intressant och tänkvärt möte. Lärarna och studenterna redovisade erfarenheterna från höstens arbete. En oväntad händelse var att antalet nya studenter placerade på skolan blivit färre än planerat. Detta beror dels på att studenter inom de aktuella ämnena inte i första hand önskat placering i Växjö utan på andra orter, dels på att det tyvärr inte finns så många studenter (gäller fr.a. matematik). I regel har vi ett hårdare tryck på skolorna i Växjö och därför finns ett intresse från lärosätet att engagera hela regionen. Här finns en svårighet i planeringen för att få kontinuitet i utvecklingsarbetet, i förhållande till strukturer för verksamhetsförlagd utbildning.
De studenter som fanns på plats redovisade tillsammans med sina lärare de påbörjade eller gjorda arbetena. Här redovisades också de problem som uppstått och som har att göra med dels skolans infrastruktur, dels lärares och lärarstudenterna kompetens. En eloge till de närvarande rektorerna som var mycket lyhörda för problem och utmaningar. Skolan står inför en stor ombyggnad och erfarenheterna kommer väl till pass i de kommande kravspecifikationerna.
De gjorda arbetena handlade i huvudsak om att på olika sätt använda sig av nätets resurser för informationssökning och kontaktskapande med koppling till karaktärsämnen. Detta resulterade i arbeten som sedan skulle presenteras och visualiseras på olika sätt, t.ex genom film och stilbilder via presentationsprogram.
Matematikstudenten hade tillsammans med sin lärare en lite annan approach som förtjänas att omnämnas. En av de viktigaste uppgifterna som en matematiklärare har och som starkt betonas i utbildningen, är att få igång samtal om matematik och att konkreta erfarenheter utvecklas utifrån dessa samtal. Lärarstudenten uttryckte att detta var en av de svåraste uppgifterna som lärare. De prövade nu en modell där klassen delades in i grupper om 4-5 elever. Varje grupp fick ett algebraiskt problem som skulle lösas gemensamt via ett vanligt ordbehandlingsdokument i Google Docs. Detta var en hemuppgift och skulle lösas utanför skoltid från hemdatorerna. Det fungerade inte riktigt i alla grupperna, men i några av grupperna blev det en mycket bra diskussion och de var också noga med att försöka förklara hur de tänkte och tillsammans skapade grupperna lite olika lösningar på problemen. Lösningar som sedan kunde analyseras och diskuteras eftersom diskussionen fanns sparad. Det här var första gången modellen provades inom matematikundervisningen och det fanns tekniska problem med inloggning, motivationsproblem och naturligtvis svårigheter för vissa elever att uttrycka sina tankar i skrift. Men både läraren och studenten var helt överens om att detta var en modell att bygga vidare på.
Gemensamt för alla redovisningar vara att dessa förändringar som initierades i samarbetet mellan olika lärarkategorier och studenterna resulterade i frågor som i vissa stycken var helt nya och i vissa stycken mer generella professionsfrågor. Någonstans i mötet mellan dessa frågor sker en spännande verksamhetsutveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om verksamhetsutveckling, samarbete, ämneslärare, medielärare, lärarstudenter
De studenter som fanns på plats redovisade tillsammans med sina lärare de påbörjade eller gjorda arbetena. Här redovisades också de problem som uppstått och som har att göra med dels skolans infrastruktur, dels lärares och lärarstudenterna kompetens. En eloge till de närvarande rektorerna som var mycket lyhörda för problem och utmaningar. Skolan står inför en stor ombyggnad och erfarenheterna kommer väl till pass i de kommande kravspecifikationerna.
De gjorda arbetena handlade i huvudsak om att på olika sätt använda sig av nätets resurser för informationssökning och kontaktskapande med koppling till karaktärsämnen. Detta resulterade i arbeten som sedan skulle presenteras och visualiseras på olika sätt, t.ex genom film och stilbilder via presentationsprogram.
Matematikstudenten hade tillsammans med sin lärare en lite annan approach som förtjänas att omnämnas. En av de viktigaste uppgifterna som en matematiklärare har och som starkt betonas i utbildningen, är att få igång samtal om matematik och att konkreta erfarenheter utvecklas utifrån dessa samtal. Lärarstudenten uttryckte att detta var en av de svåraste uppgifterna som lärare. De prövade nu en modell där klassen delades in i grupper om 4-5 elever. Varje grupp fick ett algebraiskt problem som skulle lösas gemensamt via ett vanligt ordbehandlingsdokument i Google Docs. Detta var en hemuppgift och skulle lösas utanför skoltid från hemdatorerna. Det fungerade inte riktigt i alla grupperna, men i några av grupperna blev det en mycket bra diskussion och de var också noga med att försöka förklara hur de tänkte och tillsammans skapade grupperna lite olika lösningar på problemen. Lösningar som sedan kunde analyseras och diskuteras eftersom diskussionen fanns sparad. Det här var första gången modellen provades inom matematikundervisningen och det fanns tekniska problem med inloggning, motivationsproblem och naturligtvis svårigheter för vissa elever att uttrycka sina tankar i skrift. Men både läraren och studenten var helt överens om att detta var en modell att bygga vidare på.
Gemensamt för alla redovisningar vara att dessa förändringar som initierades i samarbetet mellan olika lärarkategorier och studenterna resulterade i frågor som i vissa stycken var helt nya och i vissa stycken mer generella professionsfrågor. Någonstans i mötet mellan dessa frågor sker en spännande verksamhetsutveckling.
Läs även andra bloggares åsikter om verksamhetsutveckling, samarbete, ämneslärare, medielärare, lärarstudenter
Kommentarer
Trackback
