Sveriges kommuner och landsting om framgångsrika skolor

Nyligen publicerade Sveriges kommuner och landsting en studie om framgångsrika skolor. DN skrev om detta i måndags. Vilka faktorer är det som gör att t.ex. Haninge kommun kan gå från att vara sämst i landet till att bli den kommun som förbättrat sina resultat mest? Det är inte en orsak utan flera samverkande orsaker som SKL lyfter fram:
  • Har bra ledare. Politiker, förvaltningschef och rektorer tar ansvar för elevernas resultat och har en aktiv dialog om skolans mål och utveckling.
  • Lyfter fram kompetenta lärare. Utgångspunkten är att det är tillåtet att vara bra; alla lärare kan utvecklas och goda insatser belönas genom lön, karriärvägar eller på andra sätt.
  • Har höga förväntningar. Alla elever kan och ska lyckas oavsett förutsättningar. Det ställer också krav på lärare, tjänstemän och politiker.
  • Tar reda på hur det går. Uppdraget från politikerna är att skolan ska ha koll på varje barn genom systematisk uppföljning av kunskapsresultat och andra värden. Resultaten ska återkopplas för att sedan kunna åtgärdas och förbättras.
Lärarnas kompetens och engagemang är avgörande för elevernas resultat, men utan stödjande ramfaktorer som rektor, förvaltning och politiker så blir uppdraget svårt. Att faktiskt följa upp och ta reda på hur det går och återkoppla till berörda är en viktig framgångsfaktor. Centralt blir att hitta bra former för uppföljning som inte bara fokuserar på de nationella proven, utan vad som faktiskt händer i den konkreta undervisningen.

Det är intressant att jämföra denna studie med Skolverkets kunskapsöversikt Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Där lyfts följande faktorer fram som väsentliga:
  • Ökad segregering i samhället
  • Den decentraliserade styrningen av skolan
  • Differentierad undervisning
  • Individualisering
Ytterligare en faktor kan vägas in i denna diskussion, Anne Bumfords studie The Wow-factor, de estetiska utrycksformernas vikt för elevers lärande.

Sammantaget ger dessa studier en intressant bild av läget och möjligheterna för svensk skola. Ansvaret delas av många. Vi vet faktiskt vad som behövs, men hur detta ska omsättas blir naturligtvis olika beroende på lokala omständigheter.

Det är inte självklart att en återcentralisering av ansvaret för skolan som helhet är lösningen. Den kanske blir nödvändig om inte kommunerna inser ansvaret och allvaret, men SKL:s undersökning visar också att när kommunerna själva tar ansvaret så kanske kvalitetsvinsterna blir större. Just för att kommunerna ska ta ansvar behövs en nationell nivå som formulerar målen och visionerna.


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Kommentarer
Postat av: Tobias Lindberg

Du skrev:



"Vilka faktorer är det som gör att t.ex. Haninge kommun kan gå från att vara sämst i landet till att bli den kommun som förbättrat sina resultat mest?"



Haninge har inte förbättrat sina resultat mest. Faktum är att de fortfarande befinner sig bland de sämsta kommunerna i de undersökningar de var sämst i förut. Detta undlåter dom dock att nämna. Det enda som har hänt är att Haninge börjat med egna kunskapskontroller och där förbättrat sina resultat sedan de startade med kunskapskontroller. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att de högre resultaten i de egna kunskapskontrollerna skulle innebära att eleverna har blivit bättre. Inget i de officiella jämförelseverktygen som finns indikerar att Haninge skulle ha blivit bättre. Det jag säger stämmer, kolla upp det själv så får du se.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback