Frågeställningar i fransk IKT-forskning, vilka frågor är centrala?
Som tidigare omtalats, bedrivs vid INRP (Institut National de Recherche Pédagogique)* pedagogisk forskning kring IKT. Deras resultat och försök att ringa in centrala frågor för 10 år sedan är fortfarande intressanta för oss att fundera på.
Ett fenomen som redovisas är att IKT kan ge konflikter med traditionella läraruppgifter. I matteundervisningen fanns t.ex. möjligheter till IKT-utveckling men det uppstod konflikt med den traditionella bedömningen av eleverna och eleverna hade också svårigheter att hantera detta. Detta fenomen tror jag vi behöver titta närmre på, eftersom vi vet att bedömningen styr undervisningens både innehåll och organisation. En fråga att diskutera är hur bedömning av IKT-kompetens skulle kunna se ut, och t.ex. jämföra med problemet kring bedömning av film, som hanterades i en av våra temagrupper.
Ett annat fenomen, som väl alla känner igen, gäller lärarstudenternas kompetens. De anser sig kunna använda datorn för eget bruk, men visar sig inte kunna så mycket egentligen. Och det är ett stort steg från att kunna själv och att använda IKT professionellt. Precis som här i Sverige har fortfarande endast få lärarstudenter sett en VFU-lärare använda IKT och ännu färre har själva använt detta på praktiken. Vi försöker ju åstadkomma en utvecklad användning genom våra VFU-uppgifter. Kanske behöver vi fundera lite mer på en gemensam strategi för detta: Vilka uppgifter tror vi är centrala och i så fall varför? Eller: Var ska vi börja och spelar det någon roll???
Enligt INRP-forskarnas slutsatser är det är svårt att hitta generella modeller utifrån spretiga fall av IKT-användning (olika ämnen och nivåer). De menar att frågorna inte kan ställas globalt, man måste fokusera på ämnen och nivåer. Jag tror de har en poäng här, det låter självklart men faktiskt talar vi alldeles för ofta om skolAN, eleverNA och kunskapER i allmänna svepande termer utan att precisera. Dessutom, påpekar forskarna, har organisatoriska frågor bara snuddats vid, men de verkar intressanta, något jag också funderat på när vi ser så stora skillnader mellan skolor genom våra temagrupper.
De frågor som speciellt framhålls är fenomenet med den närmast obefintliga övergången från personlig aktivitet till professionell aktivitet, samt det dagliga hanterandet av IKT-apparater i klassrummet. Vad gör de egentligen? Det finns fortfarande få studier av detta; kanske kan samarbete med våra temagruppsskolor, kunna bidra till en mer preciserad kunskap om villkoren för IKT-intergrering i undervisningen.
Som övergripande fråga ligger: Vilken är den nödvändiga kompetensen hos lärarna för att använda verktygen professionellt? Det finns en konsensus om att utbilda lärarna men målen för utbildningen är ännu öppna. Ett viktigt påpekande, som också kan tyckas självklart men lätt att glömma, är att lärarna behöver behärska användandet inom skolans ramar. Alltså behöver vi identifiera nödvändiga kompetenser och finna sätt att utvärdera dessa kompetenser. Detta försöker vi ta med i arbetet med att dokumentera våra IKT-projekt i AU3 i Kalmar men jag tror vi behöver diskutera också med våra temagruppsskolor om detta.
/Anne-Mari Folkesson
projektledare Ung Kommunikation, Högskolan i Kalmar
*INSTITUT NATIONAL DE RECHERCHE PÉDAGOGIQUE, Technologies nouvelles et Éducation, Juin 1998. L’intégration des TIC dans le système éducatif : instruments, acteurs, systèmes (code 40 121) Rapport de synthèse. / NATIONELLT INSTITUT FÖR PEDAGOGIKFORSKNING. Nya tekniker och utbildning, juni 1998. Integrering av IKT I utbildningssystemet, instrument, aktörer, system.
Forskare vid INRP: Georges-Louis Baron; Eric Bruillard; Michelle Harrari; Jean-François Lévy.
Ett fenomen som redovisas är att IKT kan ge konflikter med traditionella läraruppgifter. I matteundervisningen fanns t.ex. möjligheter till IKT-utveckling men det uppstod konflikt med den traditionella bedömningen av eleverna och eleverna hade också svårigheter att hantera detta. Detta fenomen tror jag vi behöver titta närmre på, eftersom vi vet att bedömningen styr undervisningens både innehåll och organisation. En fråga att diskutera är hur bedömning av IKT-kompetens skulle kunna se ut, och t.ex. jämföra med problemet kring bedömning av film, som hanterades i en av våra temagrupper.
Ett annat fenomen, som väl alla känner igen, gäller lärarstudenternas kompetens. De anser sig kunna använda datorn för eget bruk, men visar sig inte kunna så mycket egentligen. Och det är ett stort steg från att kunna själv och att använda IKT professionellt. Precis som här i Sverige har fortfarande endast få lärarstudenter sett en VFU-lärare använda IKT och ännu färre har själva använt detta på praktiken. Vi försöker ju åstadkomma en utvecklad användning genom våra VFU-uppgifter. Kanske behöver vi fundera lite mer på en gemensam strategi för detta: Vilka uppgifter tror vi är centrala och i så fall varför? Eller: Var ska vi börja och spelar det någon roll???
Enligt INRP-forskarnas slutsatser är det är svårt att hitta generella modeller utifrån spretiga fall av IKT-användning (olika ämnen och nivåer). De menar att frågorna inte kan ställas globalt, man måste fokusera på ämnen och nivåer. Jag tror de har en poäng här, det låter självklart men faktiskt talar vi alldeles för ofta om skolAN, eleverNA och kunskapER i allmänna svepande termer utan att precisera. Dessutom, påpekar forskarna, har organisatoriska frågor bara snuddats vid, men de verkar intressanta, något jag också funderat på när vi ser så stora skillnader mellan skolor genom våra temagrupper.
De frågor som speciellt framhålls är fenomenet med den närmast obefintliga övergången från personlig aktivitet till professionell aktivitet, samt det dagliga hanterandet av IKT-apparater i klassrummet. Vad gör de egentligen? Det finns fortfarande få studier av detta; kanske kan samarbete med våra temagruppsskolor, kunna bidra till en mer preciserad kunskap om villkoren för IKT-intergrering i undervisningen.
Som övergripande fråga ligger: Vilken är den nödvändiga kompetensen hos lärarna för att använda verktygen professionellt? Det finns en konsensus om att utbilda lärarna men målen för utbildningen är ännu öppna. Ett viktigt påpekande, som också kan tyckas självklart men lätt att glömma, är att lärarna behöver behärska användandet inom skolans ramar. Alltså behöver vi identifiera nödvändiga kompetenser och finna sätt att utvärdera dessa kompetenser. Detta försöker vi ta med i arbetet med att dokumentera våra IKT-projekt i AU3 i Kalmar men jag tror vi behöver diskutera också med våra temagruppsskolor om detta.
/Anne-Mari Folkesson
projektledare Ung Kommunikation, Högskolan i Kalmar
*INSTITUT NATIONAL DE RECHERCHE PÉDAGOGIQUE, Technologies nouvelles et Éducation, Juin 1998. L’intégration des TIC dans le système éducatif : instruments, acteurs, systèmes (code 40 121) Rapport de synthèse. / NATIONELLT INSTITUT FÖR PEDAGOGIKFORSKNING. Nya tekniker och utbildning, juni 1998. Integrering av IKT I utbildningssystemet, instrument, aktörer, system.
Forskare vid INRP: Georges-Louis Baron; Eric Bruillard; Michelle Harrari; Jean-François Lévy.
Kommentarer
Trackback