Framgångsfaktorer och hinder för IKT i skolan
Vid INRP (Institut National de Recherche Pédagogique)* publicerades 1998 en sammanfattning av ett treårigt forskningsprojekt. Det kan tyckas ”gammalt”, men resultaten och de frågor de ställer förefaller fortfarande intressanta.
Forskarna vid INPR har gjort fallstudier och en enkät vid både grundskolor och lärarutbildning. Syftet är att bidra till en förståelse av villkoren för en integration av IKT i skolan. Som framgångsfaktorer nämns:
- Att det på skolorna finns individer som är intresserade och engagerade (ofta män i en feminiserad miljö och i minoritet)
- Öppenhet för en aktiv pedagogik
- Intresse för IKT’s potential
- Behärskande av verktygen (som uppnåtts genom regelbunden användning)
På skolor där utveckling sker finns alltså självlärda individer med spontant intresse och en öppenhet för ”aktiv pedagogik”. Studierna visar också att varje gång en förändring ska göras, är det hindren som visar sig först och tydligast och de noterade hindren är:
- Utrustning
- Organisation
- Brist på erfarenhet och övertygelse
Dessa hinder kan överbryggas genom:
- Intresse från rektorn
- Mentorer som stödjer mindre erfarna kollegor
- Arbetslag
- Gemensamma projekt
- IKT-stödjare på läns- och kommunnivå
Det tycks alltså som om framgångsfaktorer finns hos individer, det vill säga något slumpmässiga och svåra att få fram med hjälp av en medveten strategi. Hindren däremot behöver hanteras i organisationen och det är en fråga jag tror vi måste fundera över vad det kan innebära konkret för oss i projektet.
Vi har ju hittills arbetat mot de spontant intresserade individerna som fått stöd men vi har inte varit så aktiva när det gäller temagrupper eller motsvarande på någon annan nivå. När vi nu ska vända oss mer mot lärarutbildarna, tror jag vi behöver komma ihåg att samtidigt diskutera hur vi kan överbygga hindren i organisationen.
Slutligen påpekas något, som kan tyckas självklart (och som håller på att bli min käpphäst), nämligen att IKT-utveckling går mycket snabbt, mycket snabbare än reaktionen i skolorna. Författarna understryker det faktum att utveckling av pedagogisk praktik generellt sett går långsamt. De som driver utveckling kommer därför troligen alltid att uppfatta skolan som efterbliven när det gäller teknik. Vi måste kunna driva nya frågor samtidigt som vi hela tiden är observanta på och lyfter fram relativa framsteg för att inte bli pessimistiska inför förändringarnas små steg.
/ Ann-Marie Folkesson
Projektledare
Ung Kommunikation, Högskolan i Kalmar
* NATIONELLT INSTITUT FÖR PEDAGOGIKFORSKNING. Nya tekniker och utbildning, juni 1998. Integrering av IKT I utbildningssystemet, instrument, aktörer, system.
Forskare vid INRP: Georges-Louis Baron; Eric Bruillard; Michelle Harrari; Jean-François Lévy.
Hej där och välkommen till senaste IT-nytt!
Med anledning av min nyligen publicerade rapport ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9 – ett IT-projekt med inriktning att utveckla ett källkritiskt förhållningssätt”, så bjuder jag dig härmed på en kort presentation av ett lärande arbetssätt.
Här kan du t.ex. få svar på, hur och varför denna bok och dess föregångare ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd” kan vara en viktig hjälp i dagens skolundervisning.
Bästa hälsningar
Stefan Svedberg
fil.lic.
En lärarhandledning i tiden
Den i fjol publicerade lärarhandledningen ”Ett lärande arbetssätt med datorstöd”, finns utgiven på förlaget Vulkan. Tanken är nu som då, att också den nyligen publicerade rapporten ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9” ska kunna ”integreras i utbildningen för att ge blivande lärare den IT-kompetens som läraryrket kräver” (se t.ex. ”En hållbar utbildning”, SOU 2008:109).
Det har visat sig att skolan är i behov av en radikal förändring såväl innehålls- som metodmässigt (se P.S. nedan!). Ren katederundervisning ersätts av informationssökning, informationsbearbetning, kritisk granskning, reflektion och diskussioner enligt läroplanens intentioner. Dagens elever måste tidigt lära sig att lära, för att kunna växa till medvetna, sociala och kunskapande människor i det framtida samhället. Enligt utredningen om den nya lärarutbildningen bör IT som utbildningsresurs genomsyra all lärarutbildning[1].
Den i år publicerade rapporten ”Informationssökning med datorstöd i årskurs 9” är tänkt att visa, hur ett lärande arbetssätt fungerar och där datorn tillåts spela en central roll i undervisningen. Min förhoppning är, att boken ska kunna underlätta förståelsen för och tillämpningen av ett lärande arbetssätt. Den kan beställas av förlaget Books-on-demand på adressen [email protected] eller av undertecknad.
E-mejl: [email protected]
P.S. Enligt uppgifter hämtade från Skolverkets IT-undersökning (2009), så är det endast en femtedel av Sveriges grundskole- och gymnasielärare, som har fått utbildning i källkritik[2].
_________________________
[1] I en nordisk rapport uppmärksammas ett möjligt samband mellan å ena sidan tillgången på datorer med Internet-anslutning och pedagogisk effekt å den andra. En rapport från OECD visar klart, att det är elevers tillgång till datorer samt hur vana de är att använda datorer som påverkar resultaten i skolan (Myndigheten för skolutveckling 07-10-30).
[2] "IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning" ____________________
Författarpresentation
Stefan Svedberg är filosofie licentiat i pedagogik. Han har under 30 års tid varit verksam som mellanstadielärare och speciallärare i grundskolan. Två av sina tidigare forskningsprojekt har han beskrivit i boken ”Informationssökning med IT i ett pedagogiskt sammanhang” (1997). Våren 2001 blev han klar med sin licentiatuppsats ”Informationssökning med IT-stöd - fyra delstudier i grundskolans årskurs 6”. Han har tidigare publicerat artiklar i tidskrifterna Datorn i Utbildningen, Didaktisk Tidskrift och Human IT.
Jörgen Lindh är docent i informatik vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har forskat om datorer i utbildningen under 30 år. Jörgens avhandling "Datorstödd undervisning i skolan - möjligheter och problem" publicerades 1993 (en andra upplaga utkom 1997). Numera intresserar han sig främst för hur IKT används för att organisera undervisning på ett mera flexibelt sätt, både ifråga om tid och rum. Även hur olika verktyg, exempelvis datorspel, används i undervisningen tilldrar sig hans intresse.
_________________________
Referenser
”Jag tycker det är en bra bok där första halvan ger en bra översikt av
forskningen och den andra halvan mycket ett konkret förslag på en struktur
som man kan använda sig av. Såsom meningsfullhet och intresse hos
eleverna, lärarhandledning för eleverna i deras lärprocess, de
strukturerade samtalen mellan elever, bedömningsförfarande m.m. Här har i
Malmö har vi också fördjupat oss i Leif Strandberg som har skrivit
"Vygotskij i praktiken" och vi har haft honom på besök här flera gånger.
Han, ni och flera andra bekräftar varandra och ett synsätt på lärande som
vi alla kämpar med att få ut.
Vi ska nu ha hand om en del av en IKT-fortbildning på den nya skolan
"Malmö Idrottsgymnasium". Vi ska föreslå skolledarna att boken skulle
kunna vara kurslitteratur för lärarna där. Om inte annat så ska vi som ska
fungera som handledare referera till boken.”
IT-pedagog,
Charlotte Christoffersen
Pedagogiska Centralen
Rönnbladsgatan 1b
212 16 Malmö”
”För mig är boken ett utmärkt exempel på hur man kan arbeta med IT i skolan.
Det är just genom integrerade arbetssätt där frågor om IT inte står för sig själva,
utan kopplas till innehållsliga mål i skolans läroplan som det kan bli riktigt vettigt
och intressant. Att arbeta med informationssökning, källkritik och att koppla ihop
det med värdegrundsfrågor är ett bra exempel på hur detta kan göras.”
Universitetslektor
Karin Fogelberg
Göteborgs universitet
405 30 Göteborg
_________________________
”För mig är det en forskningsrapport om ett forskningsprojekt. I så fall ökar intresset på högskolan naturligtvis. Det var ett intressant projekt. I ett mycket angeläget område, dessutom. Rapporten är ju skriven i en vetenskaplig genre. Det läser gärna lärare på högskolan.”
Docent Åsa Morberg
Akademichef
Prefekt för Institutionen för Pedagogik, Didaktik och Psykologi
Högskolan i Gävle
801 76 Gävle