Ny undersökning från Nordicom
I torsdags kom ett pressmeddelande från Nordicom med uppgifter om den 30:e upplagan av Mediebarometern. Där presenteras data från undersökningar om svenskarnas medievanor. Det är mycket viktiga resultat som visas och är särskilt viktiga i perspektiv av skolans roll och ansvar. Därmed är det också en viktig fråga för lärarutbildningen.
På 30 år har mediesituationen radikalt förändrats. Internet, mobiltelefon och sociala medier, inget av detta fanns 1979. Vi har fått en mer differentierad medieanvändning, men TV-tittande dominerar fortfarande i alla grupper utom gruppen ungdomar i åldern 15-24 år. Där dominerar internet. Ungdomar väljer i mindre utsträckning traditionell nyhetsmedia. De använder i stället nätet, där nyheterna presenteras på annat sätt, kortfattade och mer i kommentarform via bloggar.
"Detta mer fragmentariska tillägnande av nyheter där värderingen av källor ofta lämnas till den enskilde användaren ställer viktiga frågor om journalistikens roll i offentligheten utifrån ett demokratiperspektiv."
I pressmeddelandet lyfts journalistikens roll fram. Minst lika viktig är skolans roll. Det visar sig att utbildning har stor betydelse för hur medierna används:
"Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna – från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper."
Nordicoms undersökning är viktig. Den pekar på stora förändringar i vår medieanvändning och bör vara obligatorisk läsning för varje lärare och lärarstudent. Men samtidigt får vi inte hela bilden. Vi lägger knappt 20% av tiden på internet. Men kvalitativt sett kan det vara stora skillnader i användning. En person som endast använder e-post varje dag tillhör inte längre samma grupp som en som använder mobila lärmiljöer eller avancerade samarbetsteknologier.
Utifrån ett skolperspektiv måste det viktiga vara att alla barn och ungdomar får god förståelse för vad internet betyder och likvärdiga möjligheter att använda resurserna för identitetsskapande, lärande och medborgarinflytande.
Läs även andra bloggares åsikter om mediebarometern, medievanor, utbildning, internet, skolans ansvar, identitetsskapande, lärande, medborgarinflytande
På 30 år har mediesituationen radikalt förändrats. Internet, mobiltelefon och sociala medier, inget av detta fanns 1979. Vi har fått en mer differentierad medieanvändning, men TV-tittande dominerar fortfarande i alla grupper utom gruppen ungdomar i åldern 15-24 år. Där dominerar internet. Ungdomar väljer i mindre utsträckning traditionell nyhetsmedia. De använder i stället nätet, där nyheterna presenteras på annat sätt, kortfattade och mer i kommentarform via bloggar.
"Detta mer fragmentariska tillägnande av nyheter där värderingen av källor ofta lämnas till den enskilde användaren ställer viktiga frågor om journalistikens roll i offentligheten utifrån ett demokratiperspektiv."
I pressmeddelandet lyfts journalistikens roll fram. Minst lika viktig är skolans roll. Det visar sig att utbildning har stor betydelse för hur medierna används:
"Förtätningen i medieutbudet innebär att en omfördelning har skett mellan medierna – från de traditionella medierna till nya medieformer på nätet. Man ägnar inte lika lång tid åt t ex att lyssna, titta och läsa vad gäller de traditionella medierna, radio, tv och tidningar, som tidigare. Men variationen är stor mellan olika grupper. Lågutbildade ägnar betydligt längre tid åt att lyssna på radio och tv än att använda internet i hemmet medan det motsatta gäller för högutbildade. Dessa sociala skillnader genomsyrar alla åldersgrupper."
Nordicoms undersökning är viktig. Den pekar på stora förändringar i vår medieanvändning och bör vara obligatorisk läsning för varje lärare och lärarstudent. Men samtidigt får vi inte hela bilden. Vi lägger knappt 20% av tiden på internet. Men kvalitativt sett kan det vara stora skillnader i användning. En person som endast använder e-post varje dag tillhör inte längre samma grupp som en som använder mobila lärmiljöer eller avancerade samarbetsteknologier.
Utifrån ett skolperspektiv måste det viktiga vara att alla barn och ungdomar får god förståelse för vad internet betyder och likvärdiga möjligheter att använda resurserna för identitetsskapande, lärande och medborgarinflytande.
Läs även andra bloggares åsikter om mediebarometern, medievanor, utbildning, internet, skolans ansvar, identitetsskapande, lärande, medborgarinflytande
Kommentarer
Trackback