Konferensen Framtidens Lärarande visar kommuner på g
I förra veckan anordnades konferensen Framtidens Lärande i Nacka Strand. Huvudarrangör var stiftelsen Datorn i Utbildningen som ordnade konferensen i samarbete med bl.a. Skolverket, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting, Internationella Programkontoret, Nacka kommun och Stiftelsen för Internetinfrastruktur.
Konferensen, som genomfördes för andra året i rad, är främst tänkt som en mötesplats för kommuner och skolor som vill utveckla nätverk och utbyta erfarenheter av IT i skolan. Fler och fler kommuner diskuterar nu hur man på ett strategiskt, pedagogiskt och ekonomiskt sätt kan integrera IT i skolans organisation. Man går från speciella datasalar, enstaka datorer i klassrummen till att faktiskt utrusta alla lärare och elever med var sin bärbar dator. Intressant är att se att man i högre utsträckning lämnar diskussionen om teknik utan fokuserar på hur den totala skolmiljön ska se ut och hur lärarna ska kunna öka måluppfyllelsen. Jan Hylén, tillammans med Thorbjörn Skarin från konsultföretaget Metamatrix redovisade en förstudie om kommunala strategier för skolutveckling med stöd av IT. De studerade skärningspunkten mellan strategi och genomförande. Finns ytterligare information att läsa i boken Digitaliseringen av skolan, Studentlitteratur.
Flera kommuner som under ett antal år byggt upp s.k. "en till en - miljö" har nu skapat goda erfarenheter av kompetensutveckling. PIM ses som en central del för att lägga en god grundkompetens hos samtliga lärare. Men frågan uppkommer ganska snart, vad som ska göras när grunden är lagd? Hur går man vidare och fördjupar kompetensen? Många önskar en starkare koppling till hur de digitala verktygen kan vara ett stöd för att utveckla olika ämnen. En lärare i engelska eller svenska har inte riktigt samma behov som en lärare i matematik eller fysik. Här är det viktigt att lärare ges möjligheter till fortsatt kompetensutveckling. Det finns möjligheter för universitet och högskolor att ta del och vara en aktiv part i den utvecklingen. Det förutsätter att det finns ett intresse hos forskare och lärarutbildare att på lika villkor gå in i gemensamma utvecklingsprocesser. Det handlar dels om att utveckla nya metoder och ny design av specifika kursmoment, dels att utarbeta digitala lärresurser som direkt kan användas i och utanför klassrummet.
Konferensen, som genomfördes för andra året i rad, är främst tänkt som en mötesplats för kommuner och skolor som vill utveckla nätverk och utbyta erfarenheter av IT i skolan. Fler och fler kommuner diskuterar nu hur man på ett strategiskt, pedagogiskt och ekonomiskt sätt kan integrera IT i skolans organisation. Man går från speciella datasalar, enstaka datorer i klassrummen till att faktiskt utrusta alla lärare och elever med var sin bärbar dator. Intressant är att se att man i högre utsträckning lämnar diskussionen om teknik utan fokuserar på hur den totala skolmiljön ska se ut och hur lärarna ska kunna öka måluppfyllelsen. Jan Hylén, tillammans med Thorbjörn Skarin från konsultföretaget Metamatrix redovisade en förstudie om kommunala strategier för skolutveckling med stöd av IT. De studerade skärningspunkten mellan strategi och genomförande. Finns ytterligare information att läsa i boken Digitaliseringen av skolan, Studentlitteratur.
Flera kommuner som under ett antal år byggt upp s.k. "en till en - miljö" har nu skapat goda erfarenheter av kompetensutveckling. PIM ses som en central del för att lägga en god grundkompetens hos samtliga lärare. Men frågan uppkommer ganska snart, vad som ska göras när grunden är lagd? Hur går man vidare och fördjupar kompetensen? Många önskar en starkare koppling till hur de digitala verktygen kan vara ett stöd för att utveckla olika ämnen. En lärare i engelska eller svenska har inte riktigt samma behov som en lärare i matematik eller fysik. Här är det viktigt att lärare ges möjligheter till fortsatt kompetensutveckling. Det finns möjligheter för universitet och högskolor att ta del och vara en aktiv part i den utvecklingen. Det förutsätter att det finns ett intresse hos forskare och lärarutbildare att på lika villkor gå in i gemensamma utvecklingsprocesser. Det handlar dels om att utveckla nya metoder och ny design av specifika kursmoment, dels att utarbeta digitala lärresurser som direkt kan användas i och utanför klassrummet.
CeLeKT-gruppen från Linnéuniversitetet under ledning av Marcelo Milrad, tillsammans med elever och lärare från Kronoberg skola i Växjö, visade mycket konkreta exempel på hur man kan utveckla undervisningen i naturvetenskap och matematik. I ena fallet användes sensorer, handatorer och mobiltelefoner, i andra fallet innovativ användning av interaktiv skrivtala. Den här typen av aktiviteter är tidskrävande att utveckla själva på skolorna, men i ömsesidigt samarbete där både lärare och elever involveras blir det möjligt att gå utanför de gängse ramarna.
Läs även andra bloggares åsikter om Framtidens Lärande, undervisning, bärbara datorer, innovation, sensorer, mobiltelefoner, interaktiv skrivtavla
Kommentarer
Trackback