Ung Kommunikations blogg

Här kommer en fortsättning på artikeln «Click on Me! An example of how a toddler used techology in play» av C. R. Smith i Journal of Early Childhood Literacy. I första delen beskrevs hur James blev observerad av sin mamma när de tillsammans använde CD-ROM-sagor. I del 2 beskriver och tolkar författaren barnets lek i andra kontexter, därav rubriken Dekontextuell lek. Den här delen handlar om hur barnet i leken visade sin förståelse av tekniska begrepp. Enligt författaren är en viktig del av resultatet att, studien ställer frågor, dels kring nya begrepp för literacy i relation till ny teknik, dels kring frågor om vad internalisering av teknikbegrepp betyder för utvecklingen av emergent literacy hos barn idag. Inledningsvis presenterar författaren även sin tolkningsteori.

Dekontextuell lek
James upplevelse av komplex interaktiv text ledde till dekontextualiserade iscensättningar, dvs. han lekte hypertext. Hans reaktioner under aktivteterna med mig och CD-ROM-berättelserna blev internaliserade och resulterade i rollek vid andra tillfällen.
Om vi definierar dekontextualiserad datorlek i termer av rollek, ger det ett nytt perspektiv på värdet av denna upptäckt. Vi kan då utgå från Vygotskijs föreställning om: «abstrakta transformationer av objekt och roller i lek och deras direkta relation till utvecklingen av symbolanvändning i läsning och skrivning.» I aktuell forskning kommenterades denna teori med att : «det börjar klargöras att vissa grundläggande mentala processer kan var samma i både lek och literacy». Man menar att när man låter någonting «stå för» något annat, liknar det sätt som tryckta ord står för det talade språket. Förmågan att använda och förstå symboliska representationer i en kontext kan sedan överföras till en annan kontext. Med andra ord upptäckte James hur han kunde använda de abstrakta symboler som krävs för att utveckla literacy när han i lekens form började använda sitt finger, sin röst och sina rörelser som representationer för musen och olika objekt på datorskärmen.  
James användning av teknik och därpå följande dekontextualisering av tekniska verktyg var delar i hans kulturella utveckling och internaliserades samtidigt som han ökade förståelsen av tekniska begrepp. Vygotskij menar att tekniska verktyg (artefakter) medierar mänsklig aktivitet; han antar att barnen lär sig och prövar upptäckter som en del i sin kulturella utveckling och under praktiserandet internaliseras upptäckten. James visade att han kunde återskapa händelser utanför den ursprungliga kontexten; tekniken blev en del av hans identitet och hans sätt att förstå världen.
I rollek lär sig barn att skilja på betydelse och objekt. På ungefär samma sätt som James använde sin kropp som ett hypertextobjekt, kan ett barn ta en träkloss och leka att det är en telefon. Förr kunde man se hur barn låtsades «slå» en siffra på en rund skiva på klossen medan ett barn idag «knappar in» siffror på samma kloss. På så sätt kan man se barns förståelse av kulturen och dess tekniska artefakter.
James rollek kan också liknas vid den lek man sett barn hitta på efter att ha fått ta del av vanliga böcker. Sådan lek kan direkt relateras till literacyutveckling; den visar hur barn både förstår innehållet och förstår sin värld. Både James och dessa barn visar i leken liknande beteende; de iscensätter olika delar av berättelsen och de iscensätter även sina frågor om världen. De sätter också igång och letar efter leksaker och andra saker som kan relateras till boken.
James lek blev mer och mer utvecklad i takt med att hans upplevelse av tekniken ökande. Under mer än en veckas tid lekte James något han kallade CD-ROM-leken. Han lekte på egen hand men ibland bjöd han in sin pappa och mig i leken. James hittade en spegel i sin systers rum och in den kunde han lätt se sig själv. Den hade formen av en datorskärm och han använde den som en låtstasdator och började leken framför spegeln genom att säga: «Klicka här om du vill att jag ska läsa för dig och klicka här om du vill leka i sagan». Han höll upp händerna för att visa var man skulle klicka i spegeln. Det här scenariot är en del av hans faktiska upplevelsen av CD-ROM-sagan och det är så man inleder varje saga. James klickar på en ikon för att välja att lyssna eller interagera med hypertexten. Under CD-ROM-leken iscensatte James hypertextsagan och växlade mellan att vara den berättare och de figurer i hypertexten som klickades på. Han till och med rörde sig från rum till rum varje gång han låtsades klicka för att byta sida. Varje rum i huset var en ny sida, där det ingick berättad text och nya objekt att klicka på. James lek är alltså en sådan symbollek som beskrevs ovan, där föremål kan omvandlas och leken iscensätter berättelser.
För James var hans upplevelse av CD-ROM-sagan en integrerad del av hans vardag. Han fick syn på världen på ett nytt sätt och inkludering av teknik var uppenbar. En dag när jag sa till James att han skulle klä på sig, svarade han: «Om du klickar på mig sätter jag på min skjorta.» I det exemplet visade James inte bara sin förståelse för hypertexter på ett dekontextualiserat sätt utan han använde den som ett redskap för social interaktion. Det påminner om vad andra literacyforskare funnit i relation till vanlig böcker, dvs. barnen använder ofta bokrelaterad lek för att kontrollera sociala situationer och för att utforska problem. Om vi utgår ifrån forskning om emergent literacy och kopplingen mellan lek och literacy, kan vi se hur James lekbeteende kastar nytt ljus över möjligheten att använda teknologi för att stödja utvecklingen av emergent literacy.

Samverkan mellan literacy- och teknikfärdigheter vid användning av CD-ROM-sagor
Tidigare studier av CD-ROM-sagor har visat att en grupp 9-åringar förstod innehållet i dessa sagor bättre än en en grupp barn i samma ålder som använde traditionella böcker. Man har också visat att barn i förskoleklass ökade sitt ordförråd när de använde CD-ROM-sagor. Andra studier visade en ökad motivation att läsa. Dessa studier visade en koppling mellan CD-ROM-sagor och utvecklande av literacy-färdigheter. Senare forskning antar emellertid att tekniken kan användas för att utveckla literacy genom lek. Eftersom kopplingen mellan lek och datorer har visats i upprepade studier och eftersom det finns en klar koppling mellan lek och literacy, verkar det vara en fruktbar idé att använda CD-ROM-sagor för att utveckla literacyutveckling genom lek.
Tekniken verkar påverka hur barn tänker och utvecklar literacy och vi får härmed en utvecklad syn på literacy och vi får nya sätt att definiera literacy. Det väcker flera nya frågor. Vad betyder teknik för en ny generation? Hur har den internaliserats? Hur skapar den deras tänkande? Hur syns den i deras lek och hur kommer deras lek att påverka deras literacyutveckling? Det här är viktiga frågor för det nya milleniets barn.Flera forskare menar att vi måste utveckla ett metaspråk som inkluderar verbala och visuella meningsskapande processer, som finns i de elektroniska texterna. Användandet av datorer kommer att ge nya insikter i literacy. Lärare som har en utvidgad syn på literacy-pedagogik, och som inkluderar teknologi, möjliggör nya föreställningar om barn som sofistikerade meningsskapare.
Låt oss avslutningsvis fundera på ett exempel på James tänkande som jag nyligen fick syn på, när han kom och berättade att han haft en otäck dröm. Innan jag hann trösta honom berättade han hur han gjorde för att inte bli så rädd. Han sa att hans drömmar var som en dator. Han kunde klicka på en otäck dröm och på en bra dröm. När han fick en otäck dröm kunde han använda sin «drömmus» för att stoppa drömmen och klicka på en bra dröm. Han sa att det var lätt för han hade sin «drömmus». Han använde alltså sin förståelse av tekniska begrepp för att hjälpa sig själv när han blev rädd. Jag menar att det är ett fascinerade exempel och en indikation på betydelsen av teknik i våra barns liv. James upplevelse av teknik i form av CD-ROM-sagor ledde till en internalisering av tekniska begrepp som nu finns där i hans undermedvetna. Han är 5 år.