Verkligheten och nätet

På onsdagskvällen visades ett skrämmande reportage i Uppdrag granskning. På en skola i Bjästa, en liten ort utanför Örnsköldsvik våldtogs en 14-årig flicka av en 15-årig pojke. Detta skedde på en toalett under skoltid. Pojken dömdes för brottet både i tingsrätten och i hovrätten. Så långt skulle alltså rättssamhället kunnat fungera. Men historien bakom är någon helt annan.

Orten delas i två läger där den ena sidan, med vad det verkar en stor majoritet, inte tror på flickan utan startar en smutskastningskampanj där också nätet blir en arena. Man använder Facebook, bloggar och film. Filmen visar hur pojken på skolavslutningen delar ut blommor och under applåder kramar lärare och kamrater. I reportaget intervjuas prästen om vilken fin demonstration av pojken att komma till kyrkan och göra på detta sätt. Senare på kvällen begår pojken ytterligare en våldtäkt mot en annan flicka. Också här dömdes han för brottet.

Hela denna historia innehåller många skrämmande och otäcka detaljer och har väckt stor diskussion. Gårdagskvällens Debatt ägnades åt frågan. På Twitter finns många inlägg, sök på #svtdebatt eller #granskning.

Framförallt reagerar man över en vuxenvärld som så totalt brister i omdöme och ansvar. Skolpersonal som inte förstår vad som händer eller är för feg för att ta ställning. Naturligtvis kommer frågan upp om nätets roll. På nätet skärptes och synliggjordes den konflikt som delade Bjästa. Den fick fritt spelrum där vuxna tog aktiv del och i många stycken drev smutskastningskampanjen mot våldtäktsoffret. Den myndighet, skolan, som borde ha stått upp till flickans försvar svek, inte bara flickan utan också alla andra barn och ungdomar som inte förstod det som hände.

Staffan Hagnell, forsknings- och utvecklingschef .SE, skriver om digitalt utanförskap. 1,7 miljoner svenskar har inte tillgång till nätet, främst beroende på bristande dator eller Internetkompetens. I perspektiv av onsdagens Uppdrag ranskning, funderar man över om inte den siffran är ännu högre när det gäller kompetens och förståelse av hur faktiskt Internet fungerar. Det handlar inte om att vi kan eller ska stänga ute nätet. Det är en del av den värld vi lever i, men det är inte självklart hur vi vare sig förstår nätet eller använder det. En central del för skolan måste vara att axla ansvaret för dessa frågor.

På ett seminarium vi hade för några veckor sedan ställdes frågan: Förändrar Internet vårt sätt att tänka? Det finns skäl att återvända till den frågeställnignen. I det här fallet använde sig människor av nätet för att kränka andra människor på ett synnerligen grovt sätt. Samtidigt är det också nätet som bidrar till att vi kan få syn på det som faktiskt hände och förhoppningvis kan agera med förstånd.

Frågan aktualiserar på ett dramatiskt sätt hur vi ska hantera våra sociala relationer på de nya arenor som nätet skapar. För drygt ett år sedan slutförde Jessica Linde och Ida Qvarnström ett temagruppsarbete med just dessa frågor. De producerade också en intressant rapport, Socala relationer på nya digitala arenor, om mobbning, kunskapsdelning och en bygemenskap på nätet. I den belyses på ett alldeles utmärkt sätt en hel del av de viktiga frågor som vi behöver arbeta med tillsammans med barn och ungdomar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback