Ung Kommunikations blogg

Läste Smålandspostens ledare idag. Det är intressant att följa den retorik som finns om skolans uppgifter och utbildningens roll i samhället. Nu är det helt plötsligt datorernas fel och det individualiserade arbetssätt de har givit upphov till, som har skapat stora svårigheter och brister i kunskapsutveckling hos våra barn och ungdomar. Nu måste en återgång ske till mer av katederundervisning  och samlade föreläsningar av läraren.

Man förvånas över brist på fantasi. Datorerna har knappt gjort sitt inträde i skolan och det individualiserade arbetssättet kom redan på 70-talet. Tänk att det är så lätt att komma med standardfraser och längta tillräckligt långt bort utan att titta på vad som faktiskt händer i samhället runt omkring.

Problemet är att vi har en mycket mer komplicerad värld idag. Mängder med arbeten försvinner och nya, som vi knappt vet namnet på, kommer till. Vi har lagt oss till med nya vanor och kulturmönster som var otänkbara för 10 år sedan. Det är självklart så att lärarna måste besitta en gedigen kunskapsbas för att överhuvudtaget klara sitt uppdrag, men uppdraget är knappast att ställa sig bakom katedern och föreläsa om alla dessa kunskaper. En del av lärarnas specifika kunskap är att kunna se vilka barn och ungdomar man har att ta ansvar för.  Anpassa undervisningen så att var och en, med sina speciella förutsättningar får möjlighet att växa som individer, för att bli medborgare i samhället med allt vad det innebär av kunskap och förmågor.

Denna uppgift, som inte på något sätt är given, måste diskuteras. Inte med ytliga påståenden om förmedlingspedagogik från katedern, utan en diskussion som tar hänsyn till den utveckling som sker i samhället och de faktiska krav som ställs. Det finns faktiskt en pågående diskussion om detta om man bemödar sig att titta efter. Med spänning väntar jag på en verkligt initierad ledare i denna fråga.