Social media for change
För någon vecka sedan hade Radiokorrespondenterna ett intressant inslag om hur Svenska Institutet ordnat ledarskapsutbildning för opinionsbildare i Mellanöstern, denna gång lokaliserad till Alexandria i Egypten. Det handlar om användningen av sociala medier som Facebook, YouTube, bloggar och nätradio. Det är unga välutbildade människor som försöker hitta nya former för förändring. "Social media for change".
Medielandskapet ändrar form, inte bara i västvärlden utan över hela världen. Diskussionen om sociala medier i skolan handlar dels om att använda dessa verktyg för eget skapande i kommunikation med andra, dels om möjligheten att ta del av andras. Det kan t.ex. gälla politiska diskussioner som kanske inte syns i läroböcker och traditionella medier. Världen synliggörs på nya sätt i klassrummet.
Men hur ska vi veta vilka nya medier vi ska ta del av, vilka som är trovärdiga och hur ska vi kunna sovra? Här ställs stora krav på lärarnas kompetens både vad gäller att hitta relevant och trovärdigt material, men också kunna belysa svårigheterna och faktiskt ta en diskussion om hur man värderar informationen. Precis som när det gäller andra typer av medier måste vi ha förmåga att göra trovärdighetsbedömningar och då blir det viktigt att ha verktyg för att hantera detta.
Ännu så länge finns ganska lite av stöd för läraren att navigera bland sociala medier. Förhoppningsvis kommer möjligheterna att öka i takt med att dessa medier blivit mer accepterade. Olika typer av tjänster som underlättar arbetet kommer att växa fram, t.ex. sociala bokmärken, mashups, portaler eller bloggnätverk. De egna sociala nätverken kommer också att öka i betydelse .
Observera beskrivningen ovan från Alexandria. Det är unga välutbildade som hittar sin form för påverkan och förändring. Redan här antyds en digital klyfta som kanske i Mellanöstern kan förklaras av de skillnader som finns mellan fattiga och rika. Men visst finns en växande digital klyfta även här.
Vad händer om skolan underlåter att utveckla kompetens för att vara en aktiv deltagare i det nya medielandskapet?
Läs även andra bloggares åsikter om sociala medier, förändring, medielandskap, digital klyfta, aktiv deltagare
Medielandskapet ändrar form, inte bara i västvärlden utan över hela världen. Diskussionen om sociala medier i skolan handlar dels om att använda dessa verktyg för eget skapande i kommunikation med andra, dels om möjligheten att ta del av andras. Det kan t.ex. gälla politiska diskussioner som kanske inte syns i läroböcker och traditionella medier. Världen synliggörs på nya sätt i klassrummet.
Men hur ska vi veta vilka nya medier vi ska ta del av, vilka som är trovärdiga och hur ska vi kunna sovra? Här ställs stora krav på lärarnas kompetens både vad gäller att hitta relevant och trovärdigt material, men också kunna belysa svårigheterna och faktiskt ta en diskussion om hur man värderar informationen. Precis som när det gäller andra typer av medier måste vi ha förmåga att göra trovärdighetsbedömningar och då blir det viktigt att ha verktyg för att hantera detta.
Ännu så länge finns ganska lite av stöd för läraren att navigera bland sociala medier. Förhoppningsvis kommer möjligheterna att öka i takt med att dessa medier blivit mer accepterade. Olika typer av tjänster som underlättar arbetet kommer att växa fram, t.ex. sociala bokmärken, mashups, portaler eller bloggnätverk. De egna sociala nätverken kommer också att öka i betydelse .
Observera beskrivningen ovan från Alexandria. Det är unga välutbildade som hittar sin form för påverkan och förändring. Redan här antyds en digital klyfta som kanske i Mellanöstern kan förklaras av de skillnader som finns mellan fattiga och rika. Men visst finns en växande digital klyfta även här.
Vad händer om skolan underlåter att utveckla kompetens för att vara en aktiv deltagare i det nya medielandskapet?
Läs även andra bloggares åsikter om sociala medier, förändring, medielandskap, digital klyfta, aktiv deltagare
Kommentarer
Trackback