Ledningsmöte i Ronneby
I fredags möttes ledningsgruppen för Ung Kommunikation. Gruppen är nu utökad med dekaner från lärarutbildningsnämnderna i Växjö, Per Gerrevall, respektive Kalmar, Brita Johansson-Cederblad och grundutbildningsnämnden på BTH, Benny Lövgren.
Kort utdrag ur den verksamhetsplan som diskuterades:
Inledning
Under tre år har projektet Ung Kommunikation på olika sätt arbetat för att utveckla frågan om digital kompetens i perspektiv av den unga kommunikationen. Från att i huvudsak verkat i ett utvecklingsperspektiv där innovation, nytänkande och experimenterande stått i fokus övergår vi successivt till att implementera gjorda erfarenheter i reguljär verksamhet. Det innebär att det ställs krav på andra sätt att organisera arbetet. Inom ramen för denna omorientering bör ändå finnas utrymme för innovation och nytänkande. Framförallt gäller det arbetet som görs inom lärarutbildningen. Två stora utmaningar påverkar projektets fortsatta arbete och ger oss nya möjligheter: förslaget till ny lärarutbildning och den förestående fusionen till det nya Linnéuniversitetet.
Utgångspunkter
I förslaget till ny lärarutbildning HUT07 (2008:109) framskrivs informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs som ett av fyra övergripande perspektiv. Detta innebär ”att de ska tillförsäkras en central plats inom lärarutbildningen. I varje kurs, delkurs och i varje enskild undervisningssituation, ska perspektiven på något vis vara företrädda (HUT07 s. 192).”
Utredningen lyfter fram tre dimensioner av IT i lärarutbildning:
I projektet har vi på olika sätt arbetat med alla de tre dimensionerna. Vi ser över tid att dimensionerna två och tre upptar en allt större del av projektets arbete, t.ex. i föreläsningar, informationsinsatser och erfarenhetsspridning. Forskare i olika discipliner, nationellt och internationellt bidrar med värdefull information. Förändringar på andra samhällsområden som kultur, ekonomi, juridik, teknik och media gör det alltmer nödvändigt att också diskutera förändringar i utbildning och lärande. Förhoppningsvis öppnar detta vägen för ett ökat intresse hos lärare och lärarutbildare att involvera dessa frågor i undervisningen i perspektiv av eget kunskapsområde utan att direkta krav ställs på teknikfärdigheter. I takt med ökad medvetenhet kommer krav på kompetensutveckling där också tekniska färdigheter blir en nödvändig del. För att förstå något om de nya nätkulturer som växer fram, måste man också våga gå in i dessa kulturer.
Huvudinriktningen för Ung Kommunikation måste vara att projektet drivs vidare i samklang med utvecklingen av lärarutbildningen vid det nya Linnéuniversitetet. Projektets erfarenheter bör vara en viktig utgångspunkt för att få examensrätter för ämnen och kunskapsområden i den nya lärarutbildningen. Inom lärarutbildningen måste finnas utrymme för generella insatser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och fördjupningar dels utifrån behov som finns på olika nivåer i utbildningen, från förskola till vuxenutbildning, dels utifrån de olika specialiteter som finns inom IT och lärande, t ex ungdomskultur, mediekunskap, mediepedagogik och medieteknik.
Utvecklingsarbetet bör inriktas på följande områden:
Projektgruppen fick i uppdrag att utifrån dessa intentioner konkretisera vilka initiativ och konkreta aktiviteter som måste göras.
Arbetet i temagrupper är fortsatt viktigt. Några nya områden diskuterades bl.a. visualisering inom naturvetenskap. Den regional förankringen i Blekinge var också viktigt, dels kunskap och kompetenser på BTH, dels skolor i regionen. Centralt var också att vidmakthålla så stor del av den kontaktyta som redan upparbetats i temagrupperna som kommande resurser i kompetensutvecklingsinsatser.
Kort utdrag ur den verksamhetsplan som diskuterades:
Inledning
Under tre år har projektet Ung Kommunikation på olika sätt arbetat för att utveckla frågan om digital kompetens i perspektiv av den unga kommunikationen. Från att i huvudsak verkat i ett utvecklingsperspektiv där innovation, nytänkande och experimenterande stått i fokus övergår vi successivt till att implementera gjorda erfarenheter i reguljär verksamhet. Det innebär att det ställs krav på andra sätt att organisera arbetet. Inom ramen för denna omorientering bör ändå finnas utrymme för innovation och nytänkande. Framförallt gäller det arbetet som görs inom lärarutbildningen. Två stora utmaningar påverkar projektets fortsatta arbete och ger oss nya möjligheter: förslaget till ny lärarutbildning och den förestående fusionen till det nya Linnéuniversitetet.
Utgångspunkter
I förslaget till ny lärarutbildning HUT07 (2008:109) framskrivs informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs som ett av fyra övergripande perspektiv. Detta innebär ”att de ska tillförsäkras en central plats inom lärarutbildningen. I varje kurs, delkurs och i varje enskild undervisningssituation, ska perspektiven på något vis vara företrädda (HUT07 s. 192).”
Utredningen lyfter fram tre dimensioner av IT i lärarutbildning:
- IT som verktyg och informationskälla
- IT som möjligheter till förnyelse och fördjupning
- Den sociala dimensionen av IT (a.a. s. 371)
I projektet har vi på olika sätt arbetat med alla de tre dimensionerna. Vi ser över tid att dimensionerna två och tre upptar en allt större del av projektets arbete, t.ex. i föreläsningar, informationsinsatser och erfarenhetsspridning. Forskare i olika discipliner, nationellt och internationellt bidrar med värdefull information. Förändringar på andra samhällsområden som kultur, ekonomi, juridik, teknik och media gör det alltmer nödvändigt att också diskutera förändringar i utbildning och lärande. Förhoppningsvis öppnar detta vägen för ett ökat intresse hos lärare och lärarutbildare att involvera dessa frågor i undervisningen i perspektiv av eget kunskapsområde utan att direkta krav ställs på teknikfärdigheter. I takt med ökad medvetenhet kommer krav på kompetensutveckling där också tekniska färdigheter blir en nödvändig del. För att förstå något om de nya nätkulturer som växer fram, måste man också våga gå in i dessa kulturer.
Huvudinriktningen för Ung Kommunikation måste vara att projektet drivs vidare i samklang med utvecklingen av lärarutbildningen vid det nya Linnéuniversitetet. Projektets erfarenheter bör vara en viktig utgångspunkt för att få examensrätter för ämnen och kunskapsområden i den nya lärarutbildningen. Inom lärarutbildningen måste finnas utrymme för generella insatser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan och fördjupningar dels utifrån behov som finns på olika nivåer i utbildningen, från förskola till vuxenutbildning, dels utifrån de olika specialiteter som finns inom IT och lärande, t ex ungdomskultur, mediekunskap, mediepedagogik och medieteknik.
Utvecklingsarbetet bör inriktas på följande områden:
- Forskningsanknytning
- Kompetensutveckling
- Utvärdering, kartläggning av attityder
- Infrastruktur för kommunikation
- IT-pedagogisk samverkan mellan berörda institutioner, skolor och övriga intressenter
- Internationellt samarbete
Projektgruppen fick i uppdrag att utifrån dessa intentioner konkretisera vilka initiativ och konkreta aktiviteter som måste göras.
Arbetet i temagrupper är fortsatt viktigt. Några nya områden diskuterades bl.a. visualisering inom naturvetenskap. Den regional förankringen i Blekinge var också viktigt, dels kunskap och kompetenser på BTH, dels skolor i regionen. Centralt var också att vidmakthålla så stor del av den kontaktyta som redan upparbetats i temagrupperna som kommande resurser i kompetensutvecklingsinsatser.
Kommentarer
Trackback