Skolverkets undersökning om IT-användning och IT-kompetens
Skolverket publicerade i fredags en undersökning om datortillgång och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning.
Med tanke på målet om en likvärdig skola förvånas man över de stora skillnader som faktiskt finns. Några punkter enligt pressmeddelandet från Skolverket:
"En lärares huvuduppgift är ju inte vid datorn, utan i klassrummet. Den som arbetar på ett kontor behöver en dator hela tiden."
Vad vet han om datorns funktion idag, kan man fråga sig. En administrativ apparat som endast används på kontor? Han har också en förmåga att generalisera sin politik utifrån enstaka privatupplevda händelser (vilket inte är första gången):
"Jag har besökt skolor där man har fantastiskt fin utrustning men där det mest används till att eleverna spelar dataspel. Då ifrågasätter jag om investeringen ger det man är ute efter."
Dock ger jag honom rätt i att datortäthet är ett trubbigt mått. Ytterst handlar det om vilka kvaliteter som ska vara väsentliga i skola och utbildning. Digitaliseringen i samhället är en av de starkaste faktorerna för förändrade livsmönster. Att inte arbeta med detta i skolan, att stillatigande låta starka marknadskrafter styra är minst lika stort svek mot barn och ungdomar, som att svika kunskapsuppdraget.
Läs även andra bloggares åsikter om IT i skolan, utbildningsminister, Björklund, digitalisering, skolans uppdrag
Med tanke på målet om en likvärdig skola förvånas man över de stora skillnader som faktiskt finns. Några punkter enligt pressmeddelandet från Skolverket:
- I genomsnitt går det 1,6 elever per dator i fristående gymnasieskolor och 2,5 elever per dator i kommunala gymnasieskolor. Motsvarande siffror för grundskolan är 4,5 elever per dator i fristående och 6,0 elever per dator i kommunala grundskolor
- Skillnader i utrustning, gymnasieskolor är bättre utrustade än grundskolor och förskolor. Friskolor bättre utrustade än kommunala. Stora skillnader i supportstöd.
- Gymnasielärare och vuxenutbildningslärare har i högre utsträckning en egen dator på arbetsplatsen, medan förskollärare och grundskollärare i högre utsträckning delar dator med kollegor.
- Kompetensbehovet stort, framförallt på grundskola och förskola.
"En lärares huvuduppgift är ju inte vid datorn, utan i klassrummet. Den som arbetar på ett kontor behöver en dator hela tiden."
Vad vet han om datorns funktion idag, kan man fråga sig. En administrativ apparat som endast används på kontor? Han har också en förmåga att generalisera sin politik utifrån enstaka privatupplevda händelser (vilket inte är första gången):
"Jag har besökt skolor där man har fantastiskt fin utrustning men där det mest används till att eleverna spelar dataspel. Då ifrågasätter jag om investeringen ger det man är ute efter."
Dock ger jag honom rätt i att datortäthet är ett trubbigt mått. Ytterst handlar det om vilka kvaliteter som ska vara väsentliga i skola och utbildning. Digitaliseringen i samhället är en av de starkaste faktorerna för förändrade livsmönster. Att inte arbeta med detta i skolan, att stillatigande låta starka marknadskrafter styra är minst lika stort svek mot barn och ungdomar, som att svika kunskapsuppdraget.
Läs även andra bloggares åsikter om IT i skolan, utbildningsminister, Björklund, digitalisering, skolans uppdrag
Kommentarer
Trackback