Förslaget till ny lärarutbildning - igen
Jag försöker nu ta mig igenom förslaget till ny lärarutbildning. Det är med lite blandade känslor man läser det. Det finns både gammalt tankegods och nya idéer. Det finns en risk att nya barriärer att skapas: mellan olika lärarkategorier, mellan de teoretiska delarna och de verksamhetsförlagda, mellan generella områden och ämnesspecifika.
Men förslaget innehåller helt klart många positiva delar. Undervisningen ska vara forskningsbaserad. Den ska också vara erfarehetsbaserad. Starkare koppling till lärarutbildning för fältskolor som ligger långt framme. Möjligheter att inrätta FoU-skolor. Och så naturligtvis IT-frågorna, som den fortsatta texten kommer att handla om.
IT och digital kompetens finns omnämnda på flera ställen och det är ett klart och tydligt budskap att detta område ska finnas som ett övergripande perspektiv i utbildningens alla delar:
"Även i fråga om användningen av informationsteknik i undervisningen har lärarutbildningen kommit i otakt med utvecklingen i skolan och bland barn och ungdomar. För att kunna integrera IT som en utbildningsresurs av hög kvalitet krävs att området ses som ett övergripande perspektiv." (s 55).
Formuleringen "IT som utbildningsresurs" är tyvärr otydlig och begränsar förståelsen för varför IT och digital kompetens i lärarutbildning och skola är så viktig. Hela den samhällsförändring som vi är mitt uppe i och som förändrar i stort sett alla sektorer i samhället, även utbildning och lärande, beskriv egentligen inte alls. I stället finns lite mer svepande formuleringar:
"Den nya skolvardagen kräver en helhetssyn som sätter in IT och digital kompetens i ett större sammanhang och som gör det till en integrerad del av skolans reformarbete" (s 173).
Bra i detta sammanhang är att betydelsen av forskning lyfts fram:
"Det är viktigt att ny IT-pedagogisk forskning initieras. Det är också viktigt att denna forskning täcker ett brett spektrum av områden inom det IT-pedagogiska fältet."
"Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden" (s 173).
I avsnittet 3.1.4 beskrivs IT som övergripande perspektiv. Här lyfts fram varför digital kompetens är central kunskap för lärare:
"Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället. IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället" (s 196).
Vad som borde ha framkommit är att om man ska kunna vara den vägledare som naturligtvis krävs, måste man också förstå den skapande aktiviteten och den deltagarkultur som nu frodas på nätet. Detta dels för att skapa kontinuitet i lärandet hos de som redan är långt framme i användning och dels för att överbrygga de klyftor som riskerar att uppkomma mellan de som växer i deltagarkulturen och de som faktiskt står utanför.
Men det är väl inte en utrednings uppgift att tolka hur uppdraget ska genomföras. Det åvilar varje lärosäte. Men det är här utredningen som helhet svajar. På vissa områden görs omfattande förklaringar som om det vore en vetenskaplig text, på andra områden inte. Man frågar sig ibland varför vissa områden skrivs fram detaljerat medan andra områden berörs mer översiktligt.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning
Men förslaget innehåller helt klart många positiva delar. Undervisningen ska vara forskningsbaserad. Den ska också vara erfarehetsbaserad. Starkare koppling till lärarutbildning för fältskolor som ligger långt framme. Möjligheter att inrätta FoU-skolor. Och så naturligtvis IT-frågorna, som den fortsatta texten kommer att handla om.
IT och digital kompetens finns omnämnda på flera ställen och det är ett klart och tydligt budskap att detta område ska finnas som ett övergripande perspektiv i utbildningens alla delar:
"Även i fråga om användningen av informationsteknik i undervisningen har lärarutbildningen kommit i otakt med utvecklingen i skolan och bland barn och ungdomar. För att kunna integrera IT som en utbildningsresurs av hög kvalitet krävs att området ses som ett övergripande perspektiv." (s 55).
Formuleringen "IT som utbildningsresurs" är tyvärr otydlig och begränsar förståelsen för varför IT och digital kompetens i lärarutbildning och skola är så viktig. Hela den samhällsförändring som vi är mitt uppe i och som förändrar i stort sett alla sektorer i samhället, även utbildning och lärande, beskriv egentligen inte alls. I stället finns lite mer svepande formuleringar:
"Den nya skolvardagen kräver en helhetssyn som sätter in IT och digital kompetens i ett större sammanhang och som gör det till en integrerad del av skolans reformarbete" (s 173).
Bra i detta sammanhang är att betydelsen av forskning lyfts fram:
"Det är viktigt att ny IT-pedagogisk forskning initieras. Det är också viktigt att denna forskning täcker ett brett spektrum av områden inom det IT-pedagogiska fältet."
"Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden" (s 173).
I avsnittet 3.1.4 beskrivs IT som övergripande perspektiv. Här lyfts fram varför digital kompetens är central kunskap för lärare:
"Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället. IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället" (s 196).
Vad som borde ha framkommit är att om man ska kunna vara den vägledare som naturligtvis krävs, måste man också förstå den skapande aktiviteten och den deltagarkultur som nu frodas på nätet. Detta dels för att skapa kontinuitet i lärandet hos de som redan är långt framme i användning och dels för att överbrygga de klyftor som riskerar att uppkomma mellan de som växer i deltagarkulturen och de som faktiskt står utanför.
Men det är väl inte en utrednings uppgift att tolka hur uppdraget ska genomföras. Det åvilar varje lärosäte. Men det är här utredningen som helhet svajar. På vissa områden görs omfattande förklaringar som om det vore en vetenskaplig text, på andra områden inte. Man frågar sig ibland varför vissa områden skrivs fram detaljerat medan andra områden berörs mer översiktligt.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning
Kommentarer
Trackback