Medieetik på schemat eller inte

I Computer Swedens två senaste nummer har en diskussion uppstått om behovet av att öka lärares digitala och mediala kompetens. Peder Matsgård föresår att ett nytt ämne, medieetik, införs. Han konstaterar, mycket riktigt, att många av dagens ungdomar tillbringar mycket tid på nätet i princip utan inblandning från vuxna. Vid en jämförelse med den medievärld som fanns tidigare, där informationen var begränsad, uppstyrd kring en ansvarig utgivare och därmed i viss mån kvalietetsgranskad, är nu förbytt i sin totala motsats.

Detta skapar naturligtvis problem för ungdomar att orientera sig och att förstå och tolka vad som händer i samhället så som det speglas i det nya medielandskapet. Som en lösning på detta problem föreslår han alltså att medieetik införs som nytt ämne i skolan. Han är bekymrad över den tystnad som finns från ansvariga politiker. Talas det om om nya medier och teknik som används av ungdomar så är det oftast i negativa ordalag.

I gårdagens nummer av Computer Sweden svarar Seth Norberg på Peder Matsgårds inlägg. De är överens om beskrivningen av problemet, men lösningen, menar Norberg, är inte ett nytt ämne på schemat. Det finns risk att det blir en ny variant på datakunskap. Då blir dessa frågor endast en angelägenhet för några få lärare. Samtliga lärare behöver kompetensutveckling. "Den digitala kompetensen........måste genomsyra hela skolarbetet och alla ämnen. Det får inte bli något som riskerar att ligga utanpå allt annat."

Jag är helt överens med Seth Norberg. Ansvaret för dessa frågor kan inte ligga på ett specifikt ämne. Alla lärare måste integrera dessa kunskaper i sin kompetens. Ser man på examensmålen i lärarutbildningen finns här också ett generellt krav som gäller alla lärarstudenter: "använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna".

Det blir än mer problematiskt när ledande företrädare för skolpolitiken idag som Lars Lejonborg och Jan Björklund talar så lite om dessa frågor. Vi vet dessutom att det inom lärarkåren både i ungsomsskolan och på högskolan råder delade meningar om vikten av den digitala kompetensen, att lyfta upp framväxten av det nya mediesamhället för att i eget ämne eller kompetensområde se möjligheter och konsekvenser.

Det finns skäl att återigen citera Henry Jenkins, professor på MIT och författare till boken Convergence Culture: Where old and New Media Collide. Han lyfter fram tre stora utmaningar som skolan måste hantera:

Möjlighet till deltagande

I dag handlar det inte om att göra tekniken tillgänglig, den finns där men utnyttjas poå olika sätt. Vissa har möjligheter att utnyttja mediets möjligheter till max, medan andra inte kommer längre än till triviala datorspel. Det handlar i stället om att ge möjligheter för alla att utnyttja mediet för ett fullvärdigt deltagande i samhället.

Förståelse av världen
Världen tolkas och förstås till stora delar på det sätt som datorspel och populärkultur beskriver världen. Exempelvis ett datorspel med historiska utgångspunkter ger ett visst perspektiv på de historiska händelserna jämfört med ett annat datorspel.

Den etiska utmaningen
Eftersom all sker på nätet i full öppenhet finns risker och etiska konflikter som måste tas på stort allvar. Mobbning, bildhantering och andra typer av kränkningar är vanliga på nätet. Även ett allför öppet utelämnande kan också få oönskade konsekvenser.



Kommentarer
Postat av: Jan Svärdhagen

Hej

jag har med intresse läst artiklarna och skrev i förra veckan också ett inlägg men valde att inte sända in det till CS, lägger in det här istället som kommentar:

Det är synnerligen viktigt att debatten om framtiden skola aktualiseras och som CS under senaste veckan lyft fram. Matsgård skrev den 19/3 att ett särskilt ämne borde införas i skolan medan Seth Norberg den 21/3 i CS talar om ämnesintegration och behovsstyrd utbildning samtidigt som han efterlyser en svensk satsning på IT i skolan motsvarande den i Norge. Det har satsats en hel del på svensk skola, här skall inte minst nämnas ITiS, KK-stiftelsens stora satsning på att höja IT-kompetensen i svensk skola. Ytterligare satsningar på IT-baserade läromedel mm följde i dess kölvatten och idag koncentrerar sig KK-stiftelsen på att höja IT-kompetensen inom lärarutbildningar på högskolenivå. Utöver dessa insatser kan också nämnas en mycket omfattande kompetensutveckling de senaste åren i Medierådets projekt ?Det unga Internet? som syftade till att synliggöra IT & Etik. Utifrån detta perspektiv så måste svensk satsning på digital kompetens i skolan både betraktas som långsiktig och allsidig. Även om t.ex. inte ITiS till alla delar var lyckad så var det ett steg i rätt riktning. En förändringsprocess tar tid och det måste den få göra, skolan förändras inte över en natt och frågan är om det ens är önskvärt.
Samtidigt så är det inte alldeles enkelt. Jag har vid flera tillfällen besökt skolor för att se hur internet nyttjas i undervisningen och det är uppenbart att skolan har mycket kvar att göra, inte sällan påminns man om 80-talets skrivmaskinsundervisning, nu i form av word-kunskap. En gymnasieelev jag talade med satte ord på det som vi alla någonstans känner, han sa: ?För oss är det här med internet som ett modersmål?. Det blev med ens så uppenbart. Vi som inte vuxit upp med internet försöker att lära oss detta med internetkulturen som ett ?andra språk?. Vi tragglar ?grammatiken? och försöker att finna logik i det hela. Det paradoxala har inträffat, vi som undervisar har ett ?andraspråk? som vi vill lära våra barn och ungdomar trots att det är deras modersmål. Inte underligt att det blir ett gap mellan dagens skola och våra unga ?digital natives?. Om vi är medvetna om detta så är det enklare att hantera utmaningen att i skolan som vuxna diskutera etik, källkritik mm. i digitala sammanhang.
Vi har snart en ny generation lärare som kommer ut i skolorna med en god digital kompetens, det som då är viktigt är att skolan släpper fram dem.

Jan Svärdhagen
Föreläsare ? Debattör
Etik.blogspot.com


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback