Arbete med rörllig bild i Söraby
Det pågår intressanta utvecklingsarbeten runt om i vår region. Jag har fått mail från Anna Rydell, Söraby skola strax utanför Växjö, som lyder så här:
"Jag heter Anna Rydell, förskollärare och IT pedagog. Jag arbetar på Söraby skola som ligger två mil norr om Växjö. Hösten 2003 fick jag möjlighet att gå ett projekt, Film i skolan, genom Av-Media i Växjö. Jag har inte varit intresserad av att göra film tidigare men har alltid varit nyfiken av mig så jag tackade ja. Jag gjorde två korta filmer tillsammans med mina förskoleklasselever. Den ena filmen handlade om en dag i förskoleklass och i den andra dokumenterade jag när en av mina elever forskade.Jag märkte direkt vilken dragningskraft kameran hade och hur postiva eleverna var i arbetet. Det var ingen som sa 'måste jag' trots många omtagningar.
"Jag heter Anna Rydell, förskollärare och IT pedagog. Jag arbetar på Söraby skola som ligger två mil norr om Växjö. Hösten 2003 fick jag möjlighet att gå ett projekt, Film i skolan, genom Av-Media i Växjö. Jag har inte varit intresserad av att göra film tidigare men har alltid varit nyfiken av mig så jag tackade ja. Jag gjorde två korta filmer tillsammans med mina förskoleklasselever. Den ena filmen handlade om en dag i förskoleklass och i den andra dokumenterade jag när en av mina elever forskade.Jag märkte direkt vilken dragningskraft kameran hade och hur postiva eleverna var i arbetet. Det var ingen som sa 'måste jag' trots många omtagningar.
Jag har pratat med många andra pedagoger som jobbat med rörlig bild och vi är helt överens om att det är ett utmärkt verktyg att nå alla elever på, även de tysta och blyga.
På våren fick min kollega Gun också gå kursen Film i skolan. Gun blev lika positiv som jag till rörlig bild så vi bestämde oss för att göra en film på sommarlovet tillsammans med barn som gått ut år 2. Vi fick även hjälp av Fredrik Nordblad på UR. I arbetet med manus, bildmanus, filmning och redigering märkte vi hur flickorna backde och släppte fram pojkarna, så i nästa filmprojekt gjorde flickor och pojkar i år 2 en film var. Detta blev så lyckat att vi fortsatte att dela pojkar och flickor.Vi har gjort sex filmer nu och är igång med den sjunde.
I våras startade vi ett nytt projket med UR i år 4. Vi jobbade med Digitala Berättelser. Eleverna fick berätta en historia med hjälp av text, bild, egna rösten, filmsnuttar och sedan redigerade vi i ett enkelt program. Genom attt låta eleven använda fler verktyg än papper och penna, gör vi det möjligt för alla elever att lyckas i sitt berättande. Att få möjlighet att berätta sin historia skapar en starkare självbild och en stark självbild gör lärandet lustfyllt och ger då en större förutsättning för alla att lära. Klassen får även ta del av klasskamraternas berättelser och detta skapar gemenskap i klassen.
Projektet blev mycket lyckat och äntligen fick våra chefer upp ögonen för det här sättet att jobba. Både Gun och jag har kämpat i motvind, mycket på grund av dålig kunskap hos cheferna, om vad och varför vi jobbar med bild och rörlig bild. I maj fick jag frågan om jag ville jobba med bild, rörlig bild, digitala berättelser, samt starta en Nyhetsredaktion i elevens val, i år 2, 3 och 4 nästa läsår. Med glädje började jag mitt nya uppdrag i augusti.
Bilder är ett naturligt språk för barn i kommunikation och begreppsbildning och det måste få bli en tillgång i lärandet. Mitt arbete är både lustfyllt och spännande. Det är mycket spännande att jobba med elever som verkligen finner glädje och ansvar i sitt lärande.Jag har fortfarnde inte mött någon som frågat: 'måste jag.
Det vore bra och roligt att få kontakt med andra skolor, både i Växjö och andra kommuner. Ett gott samarbete utvecklar och stimulerar oss pedagoger till nya utmaningar.Jag hoppas också att lärarstudenter kommer i kontakt med det här sättet att arbeta på när de kommer är ute i den verksamhetsförlagda utbildningen. De får då möjlighet att se att det fungerar i praktiken."
Kommentarer
Trackback