IT och lärarutbildning i förändring
Under onsdagen och torsdagen genomfördes i Göteborg en konferens om IT i lärarutbildningen med flera intressanta forskare. Det finns ett stort behov av att fördjupa kunskapen om hur ny teknik används och utvecklas i lärarutbildningen och initiativet från bl a Göteborgs universitet, IT-universitetet och nätverk för IT i lärarutbildning i Väst var välkommet. Framförallt gavs internationella utblickar mot Norge, England, Finland och Holland. Sverige som tidigare legat långt framme när det gäller IT-utveckling i skola och undervisning har tappat fart gentemot våra grannländer. Yngve Wallin från KK-stiftesen berör också detta i sitt inlägg på Synpunkten i senaste numret av IT & Lärande (för lärarutbildningen). I det numret beskrivs också konferensen.
Gå gärna in på konferensens hemsida och ta del av informationen. Under den avslutande paneldiskussionen framfördes också flera intressanta frågor. Bl a ställdes en fråga om behovet av tvärvetenskapliga forskningsansatser. Här var man överens om att det finns ett behov av ett vidgat samarbete framförallt i konkreta forskningsprojekt. Området är komplext och behöver belysas från många olika utgångspunkter.
Vidare ställdes också en fråga om hur man utvecklar kopplingen mellan lärarutbildningens lärare på lärosätena och de verksamma lärarna i skolorna. Det var inte i första hand en fråga för konferensen. Men en vidgad användning av nya digitala verktyg i lärarutbildningen kan knappast göras utan att få med sig de lärare som finns ute i verksamheten. I många fall ligger de dessutom före i utveckling och erfarenhet. Vad lärosätet måste göra är naturligtvis att följa med och se till att också lärosätenas lärare integrerar nya verktyg i sin undervisning. Samtidigt finns nu i olika forskningsansater möjlighet att på ett djupgående plan analysera och värdera det som händer och bidra till en vidgad kunskap på området.
Jag kunde int låta bli att också ställa frågan om hur panelen såg på den nya generation som nu växer upp, för vilka användning av teknik är så självklar, hur detta kan påverka framtidens högre utbildning och framförallt lärarutbildningen. Frågan väckte intresse och några svar öppnade upp för vidare dialog. Men de flesta svar indikerade att just dessa samhällsförändringar inte på något påfallande sätt skulle påverka den högre utbildningen. Här undrar jag om man inte underskattat kraften i förändringen?
Gå gärna in på konferensens hemsida och ta del av informationen. Under den avslutande paneldiskussionen framfördes också flera intressanta frågor. Bl a ställdes en fråga om behovet av tvärvetenskapliga forskningsansatser. Här var man överens om att det finns ett behov av ett vidgat samarbete framförallt i konkreta forskningsprojekt. Området är komplext och behöver belysas från många olika utgångspunkter.
Vidare ställdes också en fråga om hur man utvecklar kopplingen mellan lärarutbildningens lärare på lärosätena och de verksamma lärarna i skolorna. Det var inte i första hand en fråga för konferensen. Men en vidgad användning av nya digitala verktyg i lärarutbildningen kan knappast göras utan att få med sig de lärare som finns ute i verksamheten. I många fall ligger de dessutom före i utveckling och erfarenhet. Vad lärosätet måste göra är naturligtvis att följa med och se till att också lärosätenas lärare integrerar nya verktyg i sin undervisning. Samtidigt finns nu i olika forskningsansater möjlighet att på ett djupgående plan analysera och värdera det som händer och bidra till en vidgad kunskap på området.
Jag kunde int låta bli att också ställa frågan om hur panelen såg på den nya generation som nu växer upp, för vilka användning av teknik är så självklar, hur detta kan påverka framtidens högre utbildning och framförallt lärarutbildningen. Frågan väckte intresse och några svar öppnade upp för vidare dialog. Men de flesta svar indikerade att just dessa samhällsförändringar inte på något påfallande sätt skulle påverka den högre utbildningen. Här undrar jag om man inte underskattat kraften i förändringen?
Kommentarer
Trackback