Information till gymnasielärare i Växjö

Idag har gymnasieskolorna i Växjö haft studiedag. Vi har fått använda några timmar till att presentera tankarna bakom Ung Kommunikation och det speciella delprojektet  "Gymnasieelever på nätet" som riktar sig just till gymnasielärare. Det är ett samarbete mellan lärarutbildningen i Växjö, Växjökonferensen, Nätverket SIP och gymnasieförvaltningen. Medverkade gjorde Britt-Louise Ek från RUC (Regionalt Utvecklingscentrum vid Växjö universitet), Stefan Johansson, Nätverket SIP, Maria Johansson, Nätverket SIP och Eva Lundberg, samhällsvetenskapliga institutionen vid Växjö universitet

Ca 400 lärare tog del av presentationerna. Britt-Louise inledde med en kort presentation av RUC och det samarbete som nu inleds med skolverksamheten och de projekt som riktar sig mot gymnasieskolan specifikt. Därefter ägnades tiden åt ung kommunikation, ungdomskulturer och ungdomars medievanor.

Jag inledde med en kortare presentation om bakgrunden till vårt projekt som i mångt och mycket kom att handla om avstånd mellan generationer, den nya digitala ungdomskultur som växer fram och hur vi som lärare och lärarutbildare bör förhålla sig till denna kultur. Dialogen och mötet med de som är aktiva och inne i denna värld är viktig. Därför var det också roligt att få presentera Nätverket SIP som en medaktör i arbetet.

Nätverket SIP


Maria och Stefan bjöd på en rolig och intresseväckande presentation av sig själva och det arbete de gör tillsammans med ungdomar, men också i större projekt tillsammans med AMS, Ungdomsstyrelsen, studieförbund och kommuner. Intressant är när de lyfter fram konkreta exempel på sitt arbete och hur digitala medier är ett mycket verkningsfullt redskap. Det är alltså inte tekniken i sig utan de möjligheter tekniken ger. De tar också upp vikten av ett närmande mellan generationer. Deras kurser "Så funkar en vuxen" och "Så funkar en ungdom" är mycket populära. Samtidigt som de egentligen är alldeles omöjliga. Bara själva konceptet ger upphov till många intressanta diskussioner och som leder tankarna till nya möjliga och omöjliga projekt. Men ett klart budskap kom dock till lärarna: skolan måste på ett aktivt sätt både förstå och ta del av de aktiviteter som ungdomar i dag ägnar sig åt. Inte allt på en gång men att börja i något och utveckla vidare.

Eva Lundberg avslutade med att beskriva ett inslag i lärarutbildningen som handlar om att just undersöka hur egentligen barns och ungdomars medievanor ser ut. Lärarstudenter (ca 400) som går det allmänna utbildningsområdets första termin ska intervjua barn och ungdomar i olika åldrar och från olika miljöer om deras användning av medier på sin fritid, i familjen och i skolan. De ska också ställa frågor om hur de tänker kring dessa aktiviteter. Alla dessa intervjuer bildar sedan ett underlag för fortsatt reflektion och diskussion i ämnet. I kursen kopplar man också tillbaka till den omfattande forskning som finns vid den samhällsvetenskapliga institutionen i Växjö. Det ger också studenterna möjlighet att ta del av ett viktigt forskningsfält och samtidigt vara med och bidra.

Eva kunde inte låta bli att ge oss (föregående talare) en känga när det gäller vårt sätt att se på ungdomarnas medievanor. Så revolutionerande förändringar som vi nu säger oss se,  syns ännu inte i forskningen. Barn och ungdomar läser och ser på TV i hög utsträckning. Man använder olika medier. Självklart används datorer, men kanske mest till spel. Det finns barn och ungdomar, även om de kanske är något färre till antalet, som inte använder sig av datorer och internet.

chatbild1

Så hur ser världen ut? Ja, vi vet att den förändras, men på vilket sätt, i vilken utsträckning och hur fort, det återstå att se. Vi behöver både den ögonblicksbild och de erfarenheter som Nätverket SIP ser direkt i sin verksamhet. Vi behöver också följa upp med forskning som ger oss de fördjupade svar vi behöver i lärarutbildning och skola.

Tider för temagrupper att söka nya medel

På ledningsgruppsmötet beslutades också om nya ansökningstider för temagrupper. Fem grupper har kommit i gång under 2006. För 2007 års arbete är sista ansökningstid satt till 31 mars. Besked om beviljande kommer senast den 30 april. De kriterier som finns på vår webbsida gäller fortfarande. Ett förtydligande kommer att komma under december månad. Vi vill förstärka kravet på samarbete mellan lärarutbildare, VFU-lärare och studenter. För att få spridning i regionen uppmuntrar vi också samarbete mellan flera olika VFU-skolor och lärarutbildare. Det är också centralt att få en spridning till olika verksamhetsområden: förskola, grundskola och gymnasieskola. Viktiga resurser finns i de externa samarbetspartnerna. Här finns möjlighet till nya perspektiv och idéer. Det finns nu tid för planering och förberedelse genom att knyta kontakter och skapa nätverk som bör ge ett gott underlag för bra temagruppsarbeten.

Vi kommer fortlöpande under december och januari att lägga ut information om idéer som finns till temagrupper. Det är också möjligt att ta kontakt med oss projektledare för att diskutera utvecklingsidéer.

Ledningsgruppsmötet i fredags

I fredags hade vi ledningsgruppsmöte i projeket. Vi träffades i ett milt men novembergrått Kalmar. Tanken med just detta ledningsgruppsmöte var att bjuda in lärar- och studentrepresentanter för att tillsammans med ledning och projektledare diskutera projketet så här långt. Med på mötet var Inga Eriksson, student från Växjö, Lotta Eek, lärarutbildare från Kalmar, Gunilla Ericsson, lärarutbildare från Växjö och Carina Andersson, lärare och IT-pedagog från Ronneby kommun. Det var ett mycket positivt möte. En rad olika synpunkter kom upp. Modellen att vid vissa tillfällen utvidga ledningsgruppen är sätt vi provar för att bredda underlaget för bedömning av projektet som helhet.

Alla var överens om att lärarutbildare och VFU-lärare är nyckelgrupper. Måste använda olika sätt att få ett ökat intresse för projektet. De regionala resurscentra (RUC) som finns i både Växjö och Kalmar är viktiga. I de VFU-lärarutbildningar som genomförs bör frågor om Ung Kommunikation tas upp.

Det är också viktigt att koppla idén om Ung kommunikation till det faktiska läraruppdraget. Hur ser det ut i klassrummet? Vilka delar i ungdomskulturen är relevanta?

Det verktyg för vidgade kunskaper inom IT som Skolutvecklingsmyndigheten tagit fram,
PIM, lyftes fram som en användbar resurs för att öka sina kunskaper. Är också en bra möjlighet för studenterna att testa sina kunskaper. Men kunskap om denna resurs saknas både bland lärarutbildare och studenter.

Lärarutbildare på respektive lärosäte har under inledningen av projektet varit svåra att rekrytera till seminarier och informationsträffar. Det är viktigt att skapa ett intresse för frågan, att lärarutbildare ges tid för kompetensutveckling. Viktigt att frågan förankras bland prefekter. En idé kan vara att arbeta med tematiserade kompetensutvecklingsdagar, speciellt vikta för lärarutbildare. I högre utsträckning använda sig av bedömning som involverar digitala verktyg, t ex E-portfolios.

Studenterna möter inte frågor om ung kommunikation, digitala medier eller ungdomkulturer i tillräckligt hög utsträckning i kurserna. Måste lyftas in som en integrerade delar. Individanpassa i högre utsträckning. Kunskapsnivån är väldigt olika hos studenterna och det borde vara möjligt att individanpassa den konkreta användningen. Utökad användningen av utbildningsplattformar i reguljära kurser, kan vara ett sätt att utvidga kompetensen.

Även frågan om att få varaktighet i ett projekt diskuterades. Det måste in i utbildningen. Projektet ska inte vara ett mål i sig utan ett medel för att få mer kunskaper. Lärarutbildarna måste få kunskap om både kultur och teknik. Projektet kan inte leva vid sidan av lärarutbildningen, utan måste integreras. För att projektet ska få bäring och leva vidare måste strukturerna bearbetas. Stimulera examensarbeten genom att erbjuda kvalificerad handledning med fokus på projektets idé. Därigenom kan också en grund för utökad forskning läggas.

Mötet avslutades med en diskussion om informatinsinsatserna. Viktigt att målgruppsanpassa informationen, lyfta fram goda exempel, betona pedagogiska frågeställningar snarare än tekniska framsteg.

Viktigt för oss i projektledningsgruppen att tillvarata dessa synpunkter. Förankring i utbildningen är själva målet med projektet. Att lärarstudenter så här i inledningen inte än märkt av projektet i kurserna är ännu inte ett problem utan en del av strategin. Däremot är det viktigt att studenterna involveras i högre utsträckning i projektarbetet för att få möjlighet att påverka innehållet i kurserna. En del av detta är de satsningar som nu nätverket SIP kommer att genomföra för Växjöstudenterna. En annan är den introduktion som AV-Media givit dem som började ht 06. I Kalmar har studenterna också fått en genomgång i första kursen i AU. Vi bör också fundera över hur erfarenheterna i temagrupperna tas tillvara i ett studentperspektiv.

Kompetensutveckling för lärarutbildare och VFU-lärare är en central fråga. Det handlar om prioritering av tid. En viktig fråga är också prefekters och skolledares roll. Vi bör i projektet också erbjuda dessa grupper en möjlighet att ta del av projektets intentioner.

Utbyte av erfarenheter

Har varit i Skövde och träffat lärarutbildare, studenter och vfu-lärare i ett seminarium om Ung Kommunikation. Seminariet var ett led i KompLIT:s kompetensutveckling för lärarutbildningen. Det uppstår alltid intressanta diskussioner när jag är ute och presenterar projektet. De flesta inser det nödvändiga i att, som lärare i olika verksamheter,  känna till vad som händer i ungdomskulturen och vilken roll och på vilket sätt digitala verktyg används. Det som kanske främst intresserar är vilka nya kommunikationsmöster som utvecklas och hur dessa kan bli en positiv möjlighet i skolans arbete.

En reaktion som jag ofta möter framförallt från lärare i skolverksamheten är bristen på stöd för att utveckla arbetet med digitala medier och nätet. Det saknas en grundläggande infrastruktur. Datorer som inte fungerar eller är placerade på ett sådant sätt att det i praktiken omöjliggör rationell användning, prjektorer som inte finns och kanske framförallt avsaknad av stödfunktioner, människor som kan hjälpa till med frågor som rör allt från hur sladdar kopplas till att ge råd och tips när det gäller användning. Det verkar som många kommuner inte prioriterat dessa frågor efter ITiS genomförande. Man har inte förnyat utrustningen, man har inte tagit tillvara de kompetenser och erfarenheter som skapades av ITiS-handledare, man har inte följt upp hur arbetslagen utvecklat sitt arbete. Antingen är det så att man kalkylerat med att denna insats, som till största delen betalades med statliga pengar, varit tillräcklig eller så har man blivit så påverkad av aktiebubblan somKinnarp sprack att man tolkat detta så att  IT inte är någon prioriterad fråga för skolan. 

Därför var det extra roligt att, under gårdagen, besöka Kinnarpsskolan i Falköpings kommun där man med relativt enkla medel ändå organiserat en miljö som ger lärarna möjlighet till att använda och utveckla klassrumsarbetetet. Det man gjort är att ha en funktionell möblering, en projektor i taket och en lärardator. Eleverna har också tillgång till några bärbara datorer. Det har varit en medveten satsning på att ge lärarna en förtrogenhet med datorn. Arbetssättet för eleverna har ändrats, men inte i så stor utsträckning som man kanske skulle kunna tro. Däremot  har  självförtroendet hos lärarna ökat och  man har upptäckt den fantastiska källa nätet är i många sammanhang. Detta berättar Johan Lindwert, SO-lärare och en av de drivande krafterna bakom Kinnarpsskolans idé om det framtida klassrummet.

IT - en revolution för kunskap eller för marknaden

Jag har fått tips på ännu en artikel av stort intresse från min kollega Solveig Hammarbäck. I gårdagens SvD publicerades understreckaren IT - en revolution för kunskap eller för marknaden av Nicklas Lundblad, dotorand i Informatik och vd för Stockholms e-handelskammare.

Artikeln refererar två olika syn på informationssamhällets utveckling. Så här inleds artikeln:

"Med internet har det uppstått en ny sorts samhälleliga gemenskaper för att samla och erbjuda kunskap och tjänster. I varsitt försök att ta ett helhetsgrepp om informationssamhällets utveckling erbjuder emellertid Yochai Benkler och Cass Sunstein diametralt olika tolkningar.

Hur förändrar den nya informations- och kommunikationstekniken samhället? Öppen källkod, Wikipedia, bloggar och allsköns andra verktyg sprider sig som en löpeld över världen. Det går att läsa om en andra internetrevolution och om web 2.0 snart sagt överallt. Men vad är det egentligen som händer? Är det en mer genomgripande förändring av samhällets ekonomiska grundvalar? Har grunderna för ekonomi, sociologi och juridik förändrats?
Försöken att lyfta in informationssamhället i större teoribyggen och förklara det som sker har tagit fart på nytt. Efter Manuel Castells mastodontverk "Nätverkssamhället" har det varit ganska tyst, och debatten har i stället i hög grad handlat om olika sakfrågor: upphovsrätten, den personliga integriteten och yttrandefriheten har diskuterats ymnigt - men de större perspektiven har kanske saknats.
Därför är det särskilt glädjande att vi nu berikas med två stycken intressanta verk om just frågan om hur informationssamhället utvecklas. Glädjen blir inte mindre av att verken i delar
har diametralt olika åsikter om vad som händer."

Jag associerar till boken 404 -Utflykter i glömskans landskap av Ola Larsmo och Lars Ingelstam, som jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg, se trackback. Det är stora samhällsförändringar som sker och det är viktiga politiska ställningstaganden som måste göras, som har att göra med demokrati, yttrandefrihet och allas tillgång till information.

Helgens nyheter

Några nyheter i helgens tidningsskörd:

IBM lär av internet
Rubrik i DN lördagen den 18:e. Lite missvisande rubrik. Det är väl snarare så att företagen lär och tar efter ungdomarnas sätt att använda nätet, i detta fall instant messenger eller snabbmeddelanden. Det intressanta är att sedan IBM tillåtit sina anställda att börja använda snabbmedelanden har produktiviteten ökat. "En av de mest produktionshöjande verktygen vi tagit i drift", säger Tommy Johnasson, teknisk assistent på IBM.

Man har också börjat använda mp3-spelare för att lägga ut företagsnformation. Detta sedan man upptäckt att de flesta anställda gick omkring med mp3-spelare. Man har vidare upptäckt att nätet i dag inte bara är en informationsplats utan också en arena för kommunikation och att det måste påverka företagets sätt att arbeta.

Mobilen regerar i Japan
I dagens nummer av DN Ekonomi beskrivs den omfattande användningen av mobiltelefoner i Japan. Den dominerar sedan många år över datorn. Används som plånbok, som e-handelsverktyg, som förströelse där digital TV med de senaste såporna är populära. Anledningen till den omfattande användningen är att man tidigt satsade på den nya generationens mobilssystem, 3G, som gör det möjligt att överföra stora datamängder. Utvecklingen är redan på väg till Europa. Enligt DN är det den reglerade telekomvärlden som möter den oreglerade internetvärlden och nu pågår en stark lobbying från flera intressenter.


Bloggen flyttar in i företagen
Måndagens nummer av Computer Sweden rapporterar om ett ökat intresse för bloggar och wiki-teknik.  De används oftast i den interna kommunikationen, men också för att stärka och bygga upp varumärken.


Är detta nu intressant för skola och undervisning?
Jag tycker man kan ge två svar på frågan. Det finns säkert fler. Jag välkomnar en diskussion.
För det första så är det här en teknik som sprider sig alltmer i samhället. Tekniken utvecklas och mängder med nya användningsområden uppstår. Att undervisning och lärande skulle stå utanför denna utveckling, därför att de kompetenser vi arbetar med inte gynnas av användningen, är ingen rimlig ståndpunkt. Tvärtom visar fler och fler undersökningar på positiva effekter, senast refererat av Sten Ludvigsen, professor vid Intermedia, Universitetet i Oslo, på förra veckans konferens kring IT och lärarutbildning i Göteborg. Vilket inte innebär att vi kan kopiera det som händer i ungdomkulturen eller i företagen. Vi måste kanske arbeta efter andra villkor. Men inleder vi inte processen, hur kan vi då förstå användningen och dess effekter?

Ett andra argument skulle kunna vara skolans uppgift att ge alla barn och elever tillgång till och kunskaper om de verktyg som finns och till vad de kan användas. Trots allt är det kanske en i varje klass som inte har eller inte vill ha tillgång till nätets möjligheter. Vilken chans har dessa elever på en framtida arbetsmarknad om de inte får arbeta med de verktg som används i arbetslivet. Vår uppgift är väl ändå att ge alla elever lika förutsättningar. Dessutom är det säkert så att vi för de flesta elever kan ge andra perspektiv på användning än vad fritiden ger.

Spännande utvecklingarbete tillsammans med lärarstudenter

Nätverket SIP

Nätverket SIP som är en av Ung Kommunikations samarbetsorganisationer driver ett utvecklingsarbete tillsammans med ett tiotal lärarstudenter. Totalt två träffar har arrangerats där det har diskuterats och spånats om olika idéer, satsningar och koncept. En lista med totalt 12 satsningar har skapats och gruppen har valt att i steg 1 konkret arbeta vidare med sex av dessa.

Det övergripande syftet med arbetet är att intressera och inspirera lärarstudenter till att lära och använda digitala medier och nya kommunikationssätt som idag är en självklarhet för dagens ungdomar. Med bland de sex utvalda punkterna finns följande verksamheter:

Stormingel
Ett stormingel för 50-100 personer där lärarstudenter bjuds in och där uppvisning av digitala medier och ungdomskultur kommer att ske.

Rundabordsmiddag
En träff där vi bjuder in en annorlunda blandning av människor för att få till en flerspårig diskussion kring skolämnen och nya undervisningmetoder.

Powerutbildningar

Testa ett koncept där vi erbjuder lärarstudenter att få microutbildnignar till sig inom olika konkreta ämnen digitala ämnen. Ämnen som står på programmet är MSN, blogg, fota, filma, ljud, mp3 med mera.

Digital skattjakt

Undersöka möjligheterna att genomföra en digital skattjakt.

Elevledd lärarutbildning
Testa koncept där eleverna själva får utbilda varandra och även lärarlaget i olika specifika ämnen som ligger nära elevernas egna intressen och subkulturer.


Teknikinventering
Undersöka hur teknik och mediekunnandet ser ut på låg och mellanstadiet.

Arbetet kommer att pågå under höst och vinter 2006/2007.

Kontaktpersoner Nätverket SIP
Stefan Johansson, 0708 - 16 53 98, stefan.johansson@natverketsip.se
Maria Johansson, 0737 - 055086, maria.johnasson@natverketsip.se

IT och lärarutbildning i förändring

Under onsdagen och torsdagen genomfördes i Göteborg en konferens om IT i lärarutbildningen med flera intressanta forskare. Det finns ett stort behov av att fördjupa kunskapen om hur ny teknik används och utvecklas i lärarutbildningen och initiativet från bl a Göteborgs universitet, IT-universitetet och nätverk för IT i lärarutbildning i Väst var välkommet. Framförallt gavs internationella utblickar mot Norge, England, Finland och Holland. Sverige som tidigare legat långt framme när det gäller IT-utveckling i skola och undervisning har tappat fart gentemot våra grannländer. Yngve Wallin från KK-stiftesen berör också detta i sitt inlägg på Synpunkten i senaste numret av IT & Lärande (för lärarutbildningen). I det numret beskrivs också konferensen.

Gå gärna in på konferensens hemsida och ta del av informationen. Under den avslutande paneldiskussionen framfördes också flera intressanta frågor. Bl a ställdes en fråga om behovet av tvärvetenskapliga forskningsansatser. Här var man överens om att det finns ett behov av ett vidgat samarbete framförallt i konkreta forskningsprojekt. Området är komplext och behöver belysas från många olika utgångspunkter.

Vidare ställdes också en fråga om hur man utvecklar kopplingen mellan lärarutbildningens lärare på lärosätena och de verksamma lärarna i skolorna. Det var inte i första hand en fråga för konferensen. Men en vidgad användning av nya digitala verktyg i lärarutbildningen kan knappast göras utan att få med sig de lärare som finns ute i verksamheten. I många fall ligger de dessutom före i utveckling och erfarenhet. Vad lärosätet måste göra är naturligtvis att följa med och se till att också lärosätenas lärare integrerar nya verktyg i sin undervisning. Samtidigt finns nu i olika forskningsansater möjlighet att på ett djupgående plan analysera och värdera det som händer och bidra till en vidgad kunskap på området.

Jag kunde int låta bli att också ställa frågan om hur panelen såg på den nya generation som nu växer upp, för vilka användning av teknik är så självklar, hur detta kan påverka framtidens högre utbildning och framförallt lärarutbildningen. Frågan  väckte intresse och några svar öppnade upp för vidare dialog. Men de flesta svar indikerade att just dessa samhällsförändringar inte på något påfallande sätt skulle påverka den högre utbildningen. Här undrar jag om man inte underskattat kraften i förändringen?

Möte med lärarutbildningar

I tisdags möttes i Göteborg representanter för ett antal lärarutbildningar för att tillsammans med KK-stiftelsen diskutera nästa ansökningsomgång. En utgångspunkt för diskussionen var externt samarbete. I KK-stiftesens uppdrag finns tydliga anvisningar om att stimulera kontakter mellan högskolor och näringsliv. I satsningen på att utveckla IT i lärarutbildningen finns också detta krav. Men i begreppet näringsliv ligger inte bara samarbete med privata företag utan också andra typer av externa organisationer.

Två presentationer gjordes under tisdagen för att ge lite nya infallsvinklar på hur lärarutbildningarna kan tänka lite nytt inför nya ansökningar och för oss, som redan fått projektmedel, att utveckla samarbetet. Kairos Future presenterade en stor attitydundersökning där olika grupper fick ge sin syn på skolan och hur framtidens skola skulle se ut. Därefter presenterades en undersökning från Svenskt Näringsliv om företagens kompetensbehov.

Det efterlystes nya vägar för samarbete. Samtidigt kunde vi också konstatera att i de verksamheter vi verkar är det inte alldeles enkelt att skapa detta samarbete. En försvårande faktor är att vi arbetar i så olika tempo. För ett företag är kanske planeringshorisonten en månad eller ett kvartal. Vi arbetar med betydligt längre tidsrytmer, vilket kan göra att samarbetet försvåras. Dessutom har det saknats kanaler för att t ex låta studenter komma ut i företagen och få adekvat praktik. Vi avser dock att komma tillbaka till den möjlighet som IST har erbjudit nämligen att låta lärarstudenter få ta del av andra sätt att organisera undervisning på. Detta är kanske inte helt enkelt eftersom det finns en tradition av hur lärarutbildning och undervisning i skola ska gå till. Se Trackbacks till tidigare blogginlägg.

Tisdagen avslutades med en utfrågning av hur arbetet i våra projekt framskrider, vilka styrkor och vilka problem vi kunnat se. Vi var alla överens om att åtskillig tid under det första året gått åt till organisation, administration och att nå ut i projektets alla delar. En viktig del är att få igång ett utvecklingsarbete där lärarutbildare verkligen involveras. Ung Kommunikation skiljde sig något från de andra projekten i den meningen att vi i enlighet med vår projektidé involverat organisationer som verkar utanför skolinstitutioner, t ex Nätverket SIP eller Reaktor Sydost. Vi har också ett utvecklat samarbete med AV-Media.


Datorer språkutvecklling och berättande

Har fått nedanstående beskrivning av Linda Vingren där hon berättar om ett seminarium om datorer, språkutveckling och berättande, ett samarbete mellan Ung Kommunikation och AV-Media:

Den 8/11 samlades ca 120 pedagoger och lärarstudenter på Växjö universitet för en inspirationsdag kring datorer, språkutveckling och berättande!

deltdatosprk

Hur stimulerar vi de yngre barnen till berättande? Kan vi nyttja datorernas kapacitet för att främja språkutveckling?

 

Ann-Catrin Svensson docent i pedagogik från Jönköpings universitet inledde dagen. Ann-Katrin arbetade själv i förskolan innan hon började forska kring barns språkutveckling. Hon ser många möjligheter med informationstekniken för barnens utveckling men forskningsprojekten har också visat på hinder. Hinder som framförallt hänger samman med attityder hos personalen, organisation och kompetensutveckling.anncatrinS

Ann-Catrin menar att det är viktigt att vi gör eleverna datorlitterata, det vill säga lär dem använda datorn och information på så vis att hon/han kan fungera i samhället och i vardagssituationer

 

Förskolebarnen behöver erfarenheter för att lära sig kommunicera. Framförallt vid datorn tränar barn att diskutera, ifrågasätta, logiskt tänkande och tränar sin uttrycksförmåga. Det är viktigt att barnens intellektuella kapacitet blir utmanad. Det är bra med problemlösning i samspel och gärna samarbeta med någon som kan lite mer. Nästa gång får eleven agera lärare och förklara för sina jämnåriga – då måste eleven själv tänka efter vad det är hon/han gör.

 
Den språkliga medvetenheten ökar när man använder datorn i förskolan menar Ann-Catrin. Den viktigaste faktorn är dock hur mycket pedagogerna stimulerar till språklig medvetenhet. Men eleverna blir mer koncentrerad, uppmärksamhet och minnesförmågan ökar vid datorn. Arbetet vid datorn hjälper också till med de sociala aspekter: samarbete, hjälpsamhet, kognitiv konfliktlösning, självförtroende. DEt finns också vissa könsskillnader menar Ann-Catrin, flickor är "mer på hugget" att lära sig nytt, flickor väljer kreativa program medans pojkar väljer att spela spel och tävla, pojkar ber också oftare att få sitta vid datorn.

 

VeronicaoCarina

Eftermiddagen ägnade vi åt spännande berättelser tillsamman med barn. Veronica Grönte, grundskollärare i Jönköpings kommun, är författare till berättar- och skrivhandledningen Pennvässaren. Tillsammans med Carina Dahlin, förskollärare på Mariebo förskola och IT-pedagog i Jönköpings kommun berättade de om sina erfarenheter.

 

Marie arbetar mycket med att eleverna ska vara nöjda med sina berättelser. En berättelse är som en hinderbana, med början, mitt och ett slut. Huvudkaraktärens uppgift är att stöta på hinder för att sedan lösa dem, allt för att få berättelsen intressant. Detta sätt att arbeta kan även barn i förskolan göra och ju äldre de blir desto mer eget ansvar.

 

Veronica och Marie berättade dels hur de bygger upp en berättelse tar med den ut i skogen för att bygga vidare. När berättelsen är klar bygger man upp en miljö, där eleverna kan agera, detta dokumenteras sedan med antingen digital kamera eller videokamera. Även här är det eleverna som gör dokumentationen och med till exempel Movie Maker så blir det inte speciellt svårt att göra en videofilm.


Barnen blir trygga och väldigt kreativa av detta sätt att arbeta och de utvecklar sin språkliga förmåga, samtidigt som de blir bättre på att använda tekniken. Slutprodukten är också något som de blir väldigt stolta över!


Bookcrossing

Internet är spännande. På tåget i förra veckan läste jag om bookcrossing. Syftet är att göra hela världen till ett bibliotek. Idén är enkel. Du registrerar först en bok på bookcrossing.com. Då får du ett unikt id-nummer som klistras in i boken. Id-numret är i princip en webbadress. Därefter placerar du ut boken på något lämpligt ställe. Du kan också ange på webben var du placerat boken. Tanken är att när någon hittat boken, gör denne en anteckning på webben. Då ska du få ett mail om detta. Det här kan förhopningsvis upprepas så länge boken är på drift. Då går det att föja bokens väg i världen. Systemet med bokkcrossing började i USA 2001, men har spritt sig till Sverige också.

Jag tittade på antalet registrerade deltagare från Sverige och det finns lite drygt 3000 som anmält sig på sidan. 155 finns i Småland varav 24 i Kalmar och 40 i Växjö. De flesta verkar ännu inte ha registrerat någon bok och lagt ut den och då är väl inte sannolikheten för att träffa på någon bok särskilt stor. Men idén är god och förtjänar att spridas.

Ännu ett intressant exempel på Internets möjligheter till fildelning eller snarare delandet av läsupplevelser.

Referensgruppsmöten i Kalmar och Ronneby

I veckan var det referensgruppsmöte i Kamar. Det var ett bra möte med representanter från lärarutbildnngen, vfu-lärare och även extern representation från Reaktor Sydost och AV-Media.
Tom Gagner inledde med en presentation av projektet så här långt. Referensgruppen är utvidgad och flera av deltagarna hade inte fått någon direkt information om projektet.

50779-27Efter presentationen blev det en diskussion om olika initiativ och bl a vilka olika teman man skulle kunna initiera. Följande idéer togs fram:  ”Ungdomars livsvärld på Internet” - ur ett etiskt perspektiv” 

"Den fysiska miljön som faktor, i utvecklandet av mediakompetens” 

”Specialpedagogik och IT - ur ett vuxenperspektiv” 

”Bloggar som kommunikation, hur kan det utvecklas i relationen mellan skolan- eleven-hemmet?" 

”Smartboard och lärande- är tekniken en framgångsfaktor i ungdomars lärande?”  

”MSN – hur påverkar vuxnas inträde i kommunikationen, med utgångspunkt i lärande?” 

Starta ett tema som tar sin utgångspunkt i cirkeln ”ungdomskultur” för att sedan koppla den processen till cirklarna ”Lärande” och ”Digital teknik”. 

”Bild och lärande” - en poängkurs för Högskole- och vfu-lärare startas 

”Filmen som utgångspunkt för att skapa mediakompetens” 

”Podcasting - nya digitala kommunikationsformer och lärande.” 

Även referensgruppen i Blekinge har haft ett möte. Där diskuterades också olika förslag till temagrupper, bl a om digital mobbning och ett närmare samarbete mellan Learning Lab vid BTH och Knut Hahnskolan i Ronneby.

Man diskuterade även på vilket sätt informationen kan förbättras och anpassas till det mål som finns med projektet: 

Interaktivitetsmöjligheter bör utökas och riktas mer mot tankarna som förs fram i samband med begreppet Web 2.0, dvs. mer kommunikation och interaktivitet och även möjlighet till ”betygsättning” eller ”nya förslag” till att utöka sidans innehåll.

Förslag om att utöka denna ”formella” projekthemsida med en annan sida som ska styras och läggas upp av ungdomar som då får ”fritt spelrum” för sin kreativitet och sina idéer.

Förslag om att dela upp hemsidan i en ”lärarhemsida” och en ”ungdomssida”.

Vi bör arbeta mer på att hitta ett sätt att möta de olika kulturerna och kombinera med ungdomskultur, genom t.ex. mer öppna kommunikationskanaler.

Förslag om att lägga upp ”Lathundar” (typ recept) med råd från ungdomar, men även information om olika digitala fenomen och olika digitala kulturer som behöver belysas och förklaras.

50779-28



För oss i projektgruppen blir nu en viktig uppgift att bearbeta dessa idéer ytterligare. Men det är också viktigt att du/ni som funderar på att bilda temagrupper följer upp idéarbetet som genomförts i referensgrupperna. För att inte projektet ska flyta ut i en mängd olika delar är det viktigt att hitta kontaktvägar mellan temagrupper som arbetar med likande innehåll.

Tillbaka från Kina

Är nu tillbaka efter ett mycket fascinerande besök i Kina, närmare bestämt Chengdu i Sichuan-provinsen. Kina är ett land i mycket snabb utveckling. Städerna växer, industrin blomstrar, ekonomin är het och tillväxten av landets BMP är fortsatt hög. Regeringskansliet redovisar fortlöpande statistik om utvecklingen. Samtidigt med denna utveckling finns också det gamla landet kvar. Sida vid sida ser man nattklubbar med nyrika kineser i lyxiga bilar och fattiga lantarbetare som på kvällarna kommer in till städerna för att göra grovjobbet. 



kina1


kina2


Trots alla dessa skillnader och motsättningar som vi kunde ana, kändes mottagandet väldigt positivt. De vi mötte var mycket sociala, nyfikna och ställde många frågor om vårt land, varför vi var i Kina och vad vi tyckte. Men i regel fordras det någon som kan lite kinesiska för att göra sig förstådd. Ännu kan inte så många engelska eller vill inte prata, trots att det är obligatoriskt med engelska från fjärde klass.

En sak som var alldeles tydlig var förekomsten av mobiltelefoner och utbyggnaden av det mobila nätet. Vare sig vi var i stan eller på landsbygden såg man människor med mobiltelefoner, framförallt en hög andel ungdomar. Täckningen verkade också vara god. Vi var uppe vid ett kloster på 3000 meters höjd, men några problem att skicka SMS fanns inte.

En jämförelse mellan USA och Kina vad gäller antal mobiltelefoner ger en fingervisning om utvecklingen. Enligt Marcelo Milrad, temagruppsansvarig för Amulets, som nu befinner sig i Argentina, ser han också den enorma utbredningen av mobiltelefoner, inte bara i rika områden utan också i fattiga miljöer. Mobiltelefonen kommer att ha större betydelse än datorn, socialt och kommunikativt. Att denna utveckling också måste påverka utbildning är nog inget orimligt antagande. Kan vi som utvecklad industrination bidra med något här eller kommer vi att bli omsprungna i en allt snabbare utveckling?

Ung Kommunikation på SVIT 06

Igår hölls konferensen SVIT 06 på Knut Hahnsskolan här i Ronneby. Ett 70-tal lärare deltog på konferensen som fokuserade lärande med stöd av medier och IT.

Ung Kommunikation fanns där och förfogade över en 30 minuter lång presentation. Uppslutningen var kanske inte den bästa men de 8 personer som var på plats verkade intresserade av projektet.

SVITRose-Marie Ohlsson, projektledare på BTH, inledde genom att berätta bakgrunden till projektet. Linda Vingren från AV-Media i Kronoberg tog sedan över för att berätta om den temagrupp som de precis startat: "
Att skriva sig till läsning med datorn". Hon visade upp berättelser som barn i förskolan skrivit med hjälp av datorn.

Därefter berättade Jonas Wiréen, Bergundaskolan i Växjö, om temagruppen Amulets som ska undersöka vad den mobila tekniken kan tillföra för att förnya pedagogiken. Ett exempel han gav var hur barn i lågstadiet använt mobiltelefonen för att lära sig mer om olika trädslag, på plats ute i naturen. Genom mobilen fick de instruktioner och frågor från en animerad figur som också berättade om de svarat rätt eller fel på frågan.


Micke Gunnarsson från Reaktor Sydost avslutade genom att berätta om en ny temagrupp som ligger i startgroparna och som vill titta på digital mobbning. De ställer frågan: Vad händer när mobbningen flyttar ut i de digitala miljöerna? Temagruppen har skapat ByBoo, ett Lunarstorm i miniatyr, som riktar sig specifikt till en 2:a och 3:e klass i Johannishus. Flera elever, lärare och föräldrar har redan blivit medlemmar på www.byboo.se och temagruppen vill genom denna community öka kunskapen bland vuxna. De ska lära sig mer om vad deras barn håller på med på nätet för att kunna upptäcka och förhindra ditigal mobbing.

Idag finns Ung Kommunikation på plats på Skolforum i Stockholm.