God Jul och ett Gott Nytt År
Jag vill önska alla medarbetare och intresserade en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. I år från ett kyligt men vackert vinterlandskap här i Växjö. Vi blickar nu fram emot den avslutande delen i projektet efter ett år av stor variation i arbetet.
Lärarutbildningen med utbildningsledning och lärare har varit hårt ansatta av Högskoleverkets examensprövning. Här har vi i projektet inte nått lika långt som vi hoppats i implementeringsarbetet. När vi nu fått examenstillstånd på tre av de fyra examensrätter vi sökt (beslut om ämneslärarexamen kommer den 18 januari), går utvecklingsarbetet in i en ny fas där programråd får ett tydligt ansvar. Här bör projektets erfarenheter vara en viktig resurs. Specifika nationella mål för digital kompetens saknas i styrdokumenten för lärarutbildningen vilket gör att lokala beslut krävs för att det ska bli ett centralt innehåll för studenterna. En viktig del blir då forskningsanknytningen. Därför känns det bra att vi under året ytterligare fördjupat samarbetet med forskare från framförallt datavetenskap, matematik, pedagogik och engelska.
Samtidigt fortsätter spännande utvecklingsarbete i kommunerna. Ser man på de nyligen antagna kursplanerna för grundskolan finns konkreta krav på innehållskopplingar till den digitala utvecklingen. Det är alltså viktigt för de flesta ämnen att på olika sätt integrera ett ämnesinnehåll med teknik både i form av utrustning och resurser på nätet. För förskolor och gymnasieskolorna blir utmaningen lika viktig men självklart på lite olika sätt. I projektet försöker vi utveckla samarbetsmodeller för att kunna vara ett stöd i utvecklingsarbetet på olika nivåer.
På den slutkonferens som är planerad till den 15-16 juni hoppas vi kunna presentera en del av dessa erfarenheter. Men nu tar vi en välförtjänt paus och ägnar oss åt julens trevligheter. Väl mött igen på det nya året.
Lärarutbildningen med utbildningsledning och lärare har varit hårt ansatta av Högskoleverkets examensprövning. Här har vi i projektet inte nått lika långt som vi hoppats i implementeringsarbetet. När vi nu fått examenstillstånd på tre av de fyra examensrätter vi sökt (beslut om ämneslärarexamen kommer den 18 januari), går utvecklingsarbetet in i en ny fas där programråd får ett tydligt ansvar. Här bör projektets erfarenheter vara en viktig resurs. Specifika nationella mål för digital kompetens saknas i styrdokumenten för lärarutbildningen vilket gör att lokala beslut krävs för att det ska bli ett centralt innehåll för studenterna. En viktig del blir då forskningsanknytningen. Därför känns det bra att vi under året ytterligare fördjupat samarbetet med forskare från framförallt datavetenskap, matematik, pedagogik och engelska.
Samtidigt fortsätter spännande utvecklingsarbete i kommunerna. Ser man på de nyligen antagna kursplanerna för grundskolan finns konkreta krav på innehållskopplingar till den digitala utvecklingen. Det är alltså viktigt för de flesta ämnen att på olika sätt integrera ett ämnesinnehåll med teknik både i form av utrustning och resurser på nätet. För förskolor och gymnasieskolorna blir utmaningen lika viktig men självklart på lite olika sätt. I projektet försöker vi utveckla samarbetsmodeller för att kunna vara ett stöd i utvecklingsarbetet på olika nivåer.
På den slutkonferens som är planerad till den 15-16 juni hoppas vi kunna presentera en del av dessa erfarenheter. Men nu tar vi en välförtjänt paus och ägnar oss åt julens trevligheter. Väl mött igen på det nya året.
Lärarutbildning med visioner
Hur ser den lärarutbildning ut som svarar upp mot kravet på framtidens kompetenser?
I den granskning som nu Högskoleverket har gjort så här långt (förskollärare, grundlärare och yrkeslärare) har många utbildningar fallit. Det är bra att kvalitetskraven höjs och att ansvariga utbildningsanordnare faktiskt tvingas skärpa sig. Glädjande nog har Linnéuniversitetet klarat dessa krav. Kvalitetsgranskningen görs utifrån givna premisser, i botten den proposition, "Bäst i klassen" som klubbades av riksdagen den 28 april i år. För att få ett mått på vilka krav som ställs är det intressant att jämföra "Bäst i klassen" med lärarutbildningen i Singapore.
"Bäst i klassen" innehåller i huvudsak strukturella anvisningar och förändringar. De principiella utgångspunkterna är väldigt allmänt hållna och tar i huvudsak fasta på svagheter i den tidigare lärarutbildningen utan att peka på vilka utmaningar som lärarutbildningen står inför. Det saknas nytänkande och tydliga visioner om vilka kompetenser som krävs av framtida lärare.
I Singapore arbetar man på ett annat sätt. Det är viktigt att framhålla att det finns historiska, kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och Singapore. Men utmaningen att bygga en lärarutbildning för framtiden är densamma och senast i den stora PISA-undersökningen görs konkreta jämförelser över utfallet, så en idémässig jämförelse är fullt möjlig att göra.
2008 inledde National Institute of Education (NIE), som har ansvaret för all lärarutbildning i Singapore, en översyn och revidering av utbildningen i syfte att skapa en lärarutbildning bättre anpassad till framtidens krav. Utgångspunkten var "21st century learners call for 21st century teachers" och den slutliga rapporten, A Teacher Education Model for the 21st Century (TE21), publicerades 2009. En viktig beståndsdel i den utarbetade modellen är ett trepartssamarbete, ett partnerskap, mellan lärarutbildningen (NIE), den nationella skolmyndigheten, Ministry of Education (MOE) och skolorna i Singapore. Ett partnerskap som syftar till hållbarhet och medverkan från alla berörda parter.
Följande behov identifierades:
I den granskning som nu Högskoleverket har gjort så här långt (förskollärare, grundlärare och yrkeslärare) har många utbildningar fallit. Det är bra att kvalitetskraven höjs och att ansvariga utbildningsanordnare faktiskt tvingas skärpa sig. Glädjande nog har Linnéuniversitetet klarat dessa krav. Kvalitetsgranskningen görs utifrån givna premisser, i botten den proposition, "Bäst i klassen" som klubbades av riksdagen den 28 april i år. För att få ett mått på vilka krav som ställs är det intressant att jämföra "Bäst i klassen" med lärarutbildningen i Singapore.
"Bäst i klassen" innehåller i huvudsak strukturella anvisningar och förändringar. De principiella utgångspunkterna är väldigt allmänt hållna och tar i huvudsak fasta på svagheter i den tidigare lärarutbildningen utan att peka på vilka utmaningar som lärarutbildningen står inför. Det saknas nytänkande och tydliga visioner om vilka kompetenser som krävs av framtida lärare.
I Singapore arbetar man på ett annat sätt. Det är viktigt att framhålla att det finns historiska, kulturella och politiska skillnader mellan Sverige och Singapore. Men utmaningen att bygga en lärarutbildning för framtiden är densamma och senast i den stora PISA-undersökningen görs konkreta jämförelser över utfallet, så en idémässig jämförelse är fullt möjlig att göra.
2008 inledde National Institute of Education (NIE), som har ansvaret för all lärarutbildning i Singapore, en översyn och revidering av utbildningen i syfte att skapa en lärarutbildning bättre anpassad till framtidens krav. Utgångspunkten var "21st century learners call for 21st century teachers" och den slutliga rapporten, A Teacher Education Model for the 21st Century (TE21), publicerades 2009. En viktig beståndsdel i den utarbetade modellen är ett trepartssamarbete, ett partnerskap, mellan lärarutbildningen (NIE), den nationella skolmyndigheten, Ministry of Education (MOE) och skolorna i Singapore. Ett partnerskap som syftar till hållbarhet och medverkan från alla berörda parter.
Följande behov identifierades:
- teachers need a stronger dose of PCK (Pedagogical-Content-Knowledge);
- teachers need a deeper understanding of the nature of the disciplines they teach;
- teachers need to develop capacity to initiate their students into the knowledge and practice of the discipline;
- teachers need a sophisticated understanding of the fundamentals of lesson planning, questioning and feedback, capacity for differentiated instruction, strategies for effective peer work and inquiry approaches
(A Teacher Education Model for the 21st Century, sid 30)
För verksamma lärare identifierades ett antal områden som också skulle ligga i paritet med kraven på studenterna, 21st Century Literacies, 21st Century Learning Environment och 21st Century Curriculum and Instruction. (se vidare beskrivning i länken sid 31).
I den framtagna modellen lyfts sex rekommendationer fram:
- R1 New Values, Skills and Knowledge Model (betoning på tre grundläggande värden i utbildningen: eleven i centrum, stärkt läraridentitet samt bidrag till och kommunikation med omgivande samhälle)
- R2 : Graduand Teacher Competencies Framework (samarbete mellan lärarutbildning och skolor utifrån tre dimensioner: profesionell praktik, profesionellt ledarskap samt personlig effektivitet)
- R3: Strengthening the Theory-Practice Nexus (ett antal initiativ tas för att förstärka kopplingen mellan teori och praktik, exempelvis genom att införa mentorskap både i utbildning och på skolnivå)
- R4: Programme Refinements and An Extended Pedagogical Repertoire (skapa strukturer för pedagogiskt utvecklingsarbete och kommunikation mellan olika lärarutbildare och lärare för att öka innovationsgraden)
- R5: Assessment Framework for 21st Century Teaching and Learning (utveckla nya former av bedömning och examination, mer av formativ bedömning, bedömning som syftar till att stärka elevernas lärande, införande av e-portfolio)
- R6: Enhanced Pathways for Professional Development (öka möjligheterna för fördjupad profesionell utveckling, masterprogram, samarbete med forskare, forskarutbildning)
Jag har här gjort en mycket grov sammanfattning av det utvecklingsarbete som sker när det gäller lärarutbildning i Singapore och jag rekommenderar genomläsning av rapporten A Teacher Education Model for the 21st Century. Men redan vid den en första anblick imponeras man av visionerna och det strukturerade arbetet för förändring.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning, singapore, sverige, framtiden, skills
Vad händer med utbildning i Asien?
Den 8 december besökte vi Tai Po Old Market School i Hong Kong. Rektorn Leona Lam Wai Ling välkomnade oss och inledde med att citera dagens tidning. Man rapporterade om den senaste PISA-rapporten. Kina med Shanghai, Hong Kong och Singapore ligger i topp i den senaste mätningen, framförallt i matematik och naturvetenskap, men även i läsförståelse. Det var med stolthet som rektorn refererade till de goda resultaten. Helt klart är att PISA-undersökningen tilldrar sig intresse från hela världen och ger en intressant bild av hur utbildningen fungerar i olika länder. I tidningen South China Morning Post (tyvärr inte kostnadsfritt på nätet) som jag själv läste, beskrevs rapporten som: "A wake-up call for its 34 members - particulary western European nations and the United States".
Vad görs på skolor i Asien som ger så goda resultat? Jag hade nog en föreställning om att de resultat som visats upp under de senaste 5-10 åren har att göra med rigida utbildningssystem som premierar råplugg, använder testsystem med hård utslagning och med en stark central detaljstyrning. Efter denna resa till Singapore och Hong Kong har jag fått en helt annan bild. När jag dessutom läser OECD:s beskrivning av de olika ländernas utveckling av utbildning i senaste PISA-rapporten bekräftas bilden. Det är utbildningssystem i snabb förändring, spännande och intressanta. Bilden är självklart inte entydig men tydliga målsättningar finns.
Vad som lyfts fram är:
Vi besökte en förstaklass som hade engelska. I klassrummet fanns dokumentkamera, dator och interaktiv skrivtavla. Dessa användes lika självklart som papper och penna. När lektionen gick mot sitt slut meddelade läraren att de inte skulle glömma att träna på övningen när de kom hem: "Glöm inte att kolla er e-post, jag skickar uppgifterna!"
Vad görs på skolor i Asien som ger så goda resultat? Jag hade nog en föreställning om att de resultat som visats upp under de senaste 5-10 åren har att göra med rigida utbildningssystem som premierar råplugg, använder testsystem med hård utslagning och med en stark central detaljstyrning. Efter denna resa till Singapore och Hong Kong har jag fått en helt annan bild. När jag dessutom läser OECD:s beskrivning av de olika ländernas utveckling av utbildning i senaste PISA-rapporten bekräftas bilden. Det är utbildningssystem i snabb förändring, spännande och intressanta. Bilden är självklart inte entydig men tydliga målsättningar finns.
Vad som lyfts fram är:
- Bort från råplugg och mekaniskt drillande av faktakunskaper
- Stimulans till kritiskt tänkande och självständiga analyser
- Elevernas och studenternas eget lärande lyfts fram, lära sig att lära
- Vikten av förståelse och inre motivation betonas
- Stort inslag av kreativa ämnen
- Användning av ny teknik betonas, som integreras i undervisningen i olika ämnen
- Betoning av nya färdigheter, 21st Century Skills
- Man betonar vikten av att knyta an till världen utanför skolan, real world experiences
- Samarbete och utbyte med omgivande samhälle och internationellt utbyte (även tidiga år i grundskolan!)
- Inom vissa givna ramar, frihet att lokalt utveckla skolans arbete
- Strävan efter att hitta andra sätt att examinera, mer av formativ bedömning, snarare än summativ
Vi besökte en förstaklass som hade engelska. I klassrummet fanns dokumentkamera, dator och interaktiv skrivtavla. Dessa användes lika självklart som papper och penna. När lektionen gick mot sitt slut meddelade läraren att de inte skulle glömma att träna på övningen när de kom hem: "Glöm inte att kolla er e-post, jag skickar uppgifterna!"
