Ung Kommunikation - ett sista blogginlägg
Projektet Ung Kommunikation avslutas nu efter drygt 5 år. Slutrapporten är lämnad till KK-stiftelsen och slutkonferensen är genomförd. Ett spännande och fascinerande utvecklingsarbete upphör. Ett viktigt redskap under hela tiden har varit denna blogg. Det första inlägget publicerades den andra februari 2006. Nu är det dags för det sista.
I slutrapporten skriver vi så här:
"Förståelsen av begreppet digital kompetens har fördjupats hos lärarutbildarna under de fem år projektet har verkat. Den grundläggande visionen om betydelsen av den unga kommunikationen var en viktig drivkraft i projektet. Förståelse och erfarenheter av att organisera undervisning och lärande på nya sätt har utvecklats ur innovativa och kreativa försök såväl inom som utom lärosätena."
Alldeles enkelt var inte vårt koncept, där den unga kommunikation sattes i centrum som en väg att förändra lärarutbildning. Tidigt fick vi kritik för att vara lite för naiva. Men att vara naiv i den positiva betydelsen (oskuldsfull och lite barnslig) innebär att vara nyfiken och att förutsättningslöst våga prova nya vägar för att på det sättet bli kreativ och innovativ. Idag är det kanske än viktigare med tanke på den snabba teknikutvecklingen, förändrade medievanor och inte minst den växande betydelse de informella lärmiljöerna har. Det finns egentligen ingen som kan sägas vara expert. Vi är alla nybörjare i det digitala samhället och det fordras perspektiv från olika håll. Detta innebär inte att vi ska skölja ut barnet med badvattnet. Djupa kulturella och kunskapsmässiga erfarenheter är också en förutsättning för att kunna värdera de erfarenheter vi skapar.
Under slutkonferensen visade det sig också att det finns en bred kompetens från vårt projektarbete att bygga vidare på. I slutrapporten uppmanar vi ansvariga beslutsfattare att ta vara på detta.
Debatten och diskussionen om utbildningens betydelse fortsätter. Nu senast med två intressanta rapporter. UNESCO formulerar ett program för medie- och informationskunskap (MIL, Media- and Information Literacy, Curriculum for Teachers) där viktiga generella färdigheter och kunskaper lyfts fram och formuleras. OECD publicerar undersökning om digitala läsvanor där komplexiteten i detta läsande betonas. Man betonar att god digital läsförmåga förutsätter god grundläggande läsfärdighet. Det är alltså inget motsattsförhållande utan snarare ett växelspel mellan traditionell och digital läsning. Viktigt att arbeta med båda för att den digitala klyftan inte ska öka.
Diskussionen inom ramen för Ung Kommunikation avslutas nu. Material från projektet och slutkonferensen finns på respektive webbplatser och kommer att finnas där under hösten.
Jag vill tacka alla som varit aktiva i projektet, i ledningsgrupp, i temagrupper och i andra aktiviteter. Självklart också ett tack till lärosätena Linnéuniversitetet (tidigare Växjö universitet och Högskolan i Kalmar) och Blekinge Tekniska Högskola och till KK-stiftelsen för finansiering under denna långa projekttid. Slutligen vill jag också tacka alla externa samarbetspartners som givit viktiga bidrag till projektets frågor.
Väl mött i andra sammanhang.
Lennart Axelsson
projektledare
I slutrapporten skriver vi så här:
"Förståelsen av begreppet digital kompetens har fördjupats hos lärarutbildarna under de fem år projektet har verkat. Den grundläggande visionen om betydelsen av den unga kommunikationen var en viktig drivkraft i projektet. Förståelse och erfarenheter av att organisera undervisning och lärande på nya sätt har utvecklats ur innovativa och kreativa försök såväl inom som utom lärosätena."
Alldeles enkelt var inte vårt koncept, där den unga kommunikation sattes i centrum som en väg att förändra lärarutbildning. Tidigt fick vi kritik för att vara lite för naiva. Men att vara naiv i den positiva betydelsen (oskuldsfull och lite barnslig) innebär att vara nyfiken och att förutsättningslöst våga prova nya vägar för att på det sättet bli kreativ och innovativ. Idag är det kanske än viktigare med tanke på den snabba teknikutvecklingen, förändrade medievanor och inte minst den växande betydelse de informella lärmiljöerna har. Det finns egentligen ingen som kan sägas vara expert. Vi är alla nybörjare i det digitala samhället och det fordras perspektiv från olika håll. Detta innebär inte att vi ska skölja ut barnet med badvattnet. Djupa kulturella och kunskapsmässiga erfarenheter är också en förutsättning för att kunna värdera de erfarenheter vi skapar.
Under slutkonferensen visade det sig också att det finns en bred kompetens från vårt projektarbete att bygga vidare på. I slutrapporten uppmanar vi ansvariga beslutsfattare att ta vara på detta.
Debatten och diskussionen om utbildningens betydelse fortsätter. Nu senast med två intressanta rapporter. UNESCO formulerar ett program för medie- och informationskunskap (MIL, Media- and Information Literacy, Curriculum for Teachers) där viktiga generella färdigheter och kunskaper lyfts fram och formuleras. OECD publicerar undersökning om digitala läsvanor där komplexiteten i detta läsande betonas. Man betonar att god digital läsförmåga förutsätter god grundläggande läsfärdighet. Det är alltså inget motsattsförhållande utan snarare ett växelspel mellan traditionell och digital läsning. Viktigt att arbeta med båda för att den digitala klyftan inte ska öka.
Diskussionen inom ramen för Ung Kommunikation avslutas nu. Material från projektet och slutkonferensen finns på respektive webbplatser och kommer att finnas där under hösten.
Jag vill tacka alla som varit aktiva i projektet, i ledningsgrupp, i temagrupper och i andra aktiviteter. Självklart också ett tack till lärosätena Linnéuniversitetet (tidigare Växjö universitet och Högskolan i Kalmar) och Blekinge Tekniska Högskola och till KK-stiftelsen för finansiering under denna långa projekttid. Slutligen vill jag också tacka alla externa samarbetspartners som givit viktiga bidrag till projektets frågor.
Väl mött i andra sammanhang.
Lennart Axelsson
projektledare