Etik och moral på nätet
Vi diskuterar etik och moral på nätet och den vikt som skolan måste fästa vid dessa frågor. Bris har kommit med sin rapport om nätmobbning, vi har påvisat goda initiativ från både Lunarstorm och Microsoft. Dessa initaitiv borde kanske inte bara riktas mot barn och ungdomar. Vi har en vuxenvärd där centralt placerade personer med höga positioner i maktapparat och media så flagrant visar en total brist på förståelse för etiska värden. E-postlistan Elit och förtalsmailen mot Fredrik Reinfelt visar på ett tydligt sätt att vi i vår iver att fostra den uppväxande generationen i nätetikett glömmer bort att de största brotten kanske inte finns hos våra ungdomar. Därmed är det inte sagt att den diskussionen är oviktig. Tvärtom. Den är än mer viktig. Men exempel på rena dumheter kanske lika ofta bör hämtas från vuxenvärlden, som ungdomarnas värld.
Möte med VFU-samordnare
I dag träffade jag VFU-samordnare från partnerområden med anknytning till lärarutbildningen i Växjö. Det finns ett stort intresse i VFU-organisationen kring detta projekt. Frågor om innehåll, teknik och förhållningssätt engagerar. Det finns också intressanta utvecklingsidéer. Skolorna är direkt berörda av de frågeställningar som vi har i vårt projekt. Det finns behov av omfattande kompetensutveckling, men också en förändring av attityder. Det är lätt att införa begränsningar och förbud mot den nya tekniken, men ökar det skolans legitimitet och trovärdighet? Skolan, liksom lärarutbildningen måste bearbeta dessa komplicerade frågor. Det finns inga enkla svar utan det fordras ett intensivt och engagerat arbete för att kunna inta ett professionellt förhållningssätt.
Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att denna digitala revolution med utvecklingen av internet i spetsen inte är speciellt gammal. Den 4 februari 1994 skickade Carl Bildt sitt berömda e-postmeddelande till Bill Clinton. Det var det första e-postmeddelande som skickades mellan två statsmän. Även om det funnits forskare, studenter och tidiga användare som använt detta under lång tid så är just början på 90-talet den tid då den verkliga internetanvändningen tar fart. Jag tror att många lärare bara under de senaste åren upptäckt e-posten snabbhet. Samtidigt säger ungdomarna idag att e-post är det långsammaste sättet att kommunicera på interent vilket också är sant. MSN och andra chatforum är mycket snabbare. Vilka konsekvenser får detta för vårt sätt att organisera lärande? Och organisera våra möten? VFU-samordnarna fick en webbkamera i dag för att vi ska förändra, utveckla och förnya våra mötesformer.
Samtidigt är det viktigt att hålla i minnet att denna digitala revolution med utvecklingen av internet i spetsen inte är speciellt gammal. Den 4 februari 1994 skickade Carl Bildt sitt berömda e-postmeddelande till Bill Clinton. Det var det första e-postmeddelande som skickades mellan två statsmän. Även om det funnits forskare, studenter och tidiga användare som använt detta under lång tid så är just början på 90-talet den tid då den verkliga internetanvändningen tar fart. Jag tror att många lärare bara under de senaste åren upptäckt e-posten snabbhet. Samtidigt säger ungdomarna idag att e-post är det långsammaste sättet att kommunicera på interent vilket också är sant. MSN och andra chatforum är mycket snabbare. Vilka konsekvenser får detta för vårt sätt att organisera lärande? Och organisera våra möten? VFU-samordnarna fick en webbkamera i dag för att vi ska förändra, utveckla och förnya våra mötesformer.
Möte i referensgruppen
På fredag i nästa vecka träffas den gemensamma referensgruppen i Kalmar på Varvsholmen. Vi kommer att överlägga om det fortsatta arbetet och då speciellt att få igång de olika temagrupperna.
Det finns skäl att dels återknyta till de diskussioner som ledde fram till ansökan, dels vad som faktiskt står i ansökan om digital kompetens.
En avgörande faktor för att snabbt få igång temagrupper var att knyta an till påbörjade aktiviteter. Därför har vi redan förslag på teman. I vår plan har vi bl a föreslagit: den unga kommunikationen med bloggar, chat och communities; mobilitet; det vidgade textbegreppet; att lära sig läsa genom att skriva på dator; specialpedagogik.
Det är också viktigt att påpeka att det är fullt möjligt att ta initiativ till nya teman. Projektet är långsiktigt och det är viktigt att vi skapar erfarenheter. En bra utgångspunkt är den definition av digital kompetens som vi angivit i ansökan:
Det finns alltså utrymme för nya initiativ. Det viktiga är att se detta som ett projekt som i grunden förändrar och förbättrar den nuvarande lärarutbildningen. Det är också viktigt att se till att det i temagrupperna finns lärarutbildare, VFU-lärare och studenter. Men initiativet och idéerna behöver inte bara komma från dessa grupper.
Det finns skäl att dels återknyta till de diskussioner som ledde fram till ansökan, dels vad som faktiskt står i ansökan om digital kompetens.
En avgörande faktor för att snabbt få igång temagrupper var att knyta an till påbörjade aktiviteter. Därför har vi redan förslag på teman. I vår plan har vi bl a föreslagit: den unga kommunikationen med bloggar, chat och communities; mobilitet; det vidgade textbegreppet; att lära sig läsa genom att skriva på dator; specialpedagogik.
Det är också viktigt att påpeka att det är fullt möjligt att ta initiativ till nya teman. Projektet är långsiktigt och det är viktigt att vi skapar erfarenheter. En bra utgångspunkt är den definition av digital kompetens som vi angivit i ansökan:
Med digital kompetens menar vi insikter, kunskaper och färdigheter i den nya digitala teknikens möjligheter att förändra och stödja lär- och kunskapsprocesser. Det innebär att lärarstudenten måste kunna använda avancerade digitala verktyg och nätbaserade resurser och förstå vilka konsekvenser det får för lärande och undervisning.
Studenter skall också kunna
- inse och använda informationsteknikens möjligheter att representera information i pedagogiska möten
- bearbeta fakta och information i den egna kunskapsprocessen
- använda IT-resurser för att utforska andra människors och samhällets samlade kunskap (t.ex. kunskaper om internet, sökverktyg, källkritik)
- använda digitalt berättande i bild och ljud som alternativ till traditionell läsning och skrivning
- jämföra perspektiv och ställa frågor (källkritik, interaktionsteknik)
erhålla genuin aktivitet och autenticitet (t.ex. modellering, simulering, databashantering) - reflektera och analysera
- kommunicera och interagera i digitala miljöer
Men digital kompetens är mer än så. Med digital kompetens följer demokratiska möjligheter till ett aktivt deltagande i ett samhälle och arbetsliv vars informationsbärare bygger alltmer på digital teknik. Då måste individer tillägna sig kompetenser och strategier individuellt och i samverkan med andra och samtidigt som de själva får vara med att utveckla tekniken utifrån samhälleliga och mänskliga behov. Detta är viktiga utgångspunkter för skolan och därmed grundläggande i lärares förhållande till sitt uppdrag. Ung kommunikation, d.v.s. ungdomars livsvärld och deras användning av ny teknik, är starkt knuten till digital kompetens och blir med nödvändighet en viktig del i skolans verksamhet. De ovan uppräknade kompetenserna ger inte en heltäckande bild eftersom ny teknik kontinuerligt utvecklas. Därför har vi också ambitionen att i samverkan med övriga projektdeltagare identifiera nya digitala kompetenser under projektets gång.
Det finns alltså utrymme för nya initiativ. Det viktiga är att se detta som ett projekt som i grunden förändrar och förbättrar den nuvarande lärarutbildningen. Det är också viktigt att se till att det i temagrupperna finns lärarutbildare, VFU-lärare och studenter. Men initiativet och idéerna behöver inte bara komma från dessa grupper.
Kontrakt för säkrare internetkommunikation via MSN
Jag fick ett intressant mail av min kollega Solveig Hammarbäck häromdagen. Microsofts internettjänst MSN, en av de mest använda tjänsterna på nätet, lanserar nu ett föräldra-barn-kontrakt för att göra internetsurfningen säkrare. Läs kontraktet i sin helhet. Så här kommenterar Microsoft sitt initiativ:
"Vi är av den bestämda åsikten att kommunikationen mellan föräldrar och barn är avgörande för att komma till rätta med många av de problem som vi ser uppstår vid internetanvändande, säger Jessica Börjel, ansvarig för MSNs kommunikationstjänster. Med det här kontraktet ger vi dem en känsla för vad som kan vara bra att diskutera igenom. Att man skriver under på riktigt är också en viktig symbolhandling. Kontraktet kan sedan placeras väl synligt vid familjen olika datorer." (http://www.microsoft.com/sverige/pr/articles/200602063.asp)
Det finns fler bra initiativ. På Lunarstorm finns information till föräldrar och lärare. Man har också tillsammans med andra internetaktörer bildat BitoS Etiska Råd som har som uppgift att bevaka och utveckla rutiner för att stoppa olämpligt material på nätet. Mer om BitoS Etiska Råd finns beskrivet på Lunarstorm och BitoS egen hemsida.
Dessa initiativ vore väl något att ha som utgångspunkt vid föräldramöten på skolor. Det kanske redan är så?
I projektet har vi också diskuterat vikten av att få med föräldrarna. Genom samarbetet med deltagande VFU-skolor finns här goda möjligheter. För lärarstudenterna blir det utmärkta tillfällen att diskutera och möta både föräldra- och elevsynpunkter. Vi borde kanske ha som krav att man i alla temagrupper belyser dessa frågor?
"Vi är av den bestämda åsikten att kommunikationen mellan föräldrar och barn är avgörande för att komma till rätta med många av de problem som vi ser uppstår vid internetanvändande, säger Jessica Börjel, ansvarig för MSNs kommunikationstjänster. Med det här kontraktet ger vi dem en känsla för vad som kan vara bra att diskutera igenom. Att man skriver under på riktigt är också en viktig symbolhandling. Kontraktet kan sedan placeras väl synligt vid familjen olika datorer." (http://www.microsoft.com/sverige/pr/articles/200602063.asp)
Det finns fler bra initiativ. På Lunarstorm finns information till föräldrar och lärare. Man har också tillsammans med andra internetaktörer bildat BitoS Etiska Råd som har som uppgift att bevaka och utveckla rutiner för att stoppa olämpligt material på nätet. Mer om BitoS Etiska Råd finns beskrivet på Lunarstorm och BitoS egen hemsida.
Dessa initiativ vore väl något att ha som utgångspunkt vid föräldramöten på skolor. Det kanske redan är så?
I projektet har vi också diskuterat vikten av att få med föräldrarna. Genom samarbetet med deltagande VFU-skolor finns här goda möjligheter. För lärarstudenterna blir det utmärkta tillfällen att diskutera och möta både föräldra- och elevsynpunkter. Vi borde kanske ha som krav att man i alla temagrupper belyser dessa frågor?
iPod och hörseln
Läser i fredagsnumret av Computer Sweden om ökade hörselskador bland ungdomar som i hög utsträckning använder mp3-spelare. Rocklegenden från the Who, Pete Townshend skriver följande enligt CS: "Jag har ofrivilligt bidragit till att uppfinna och förfina en musik vars huvudkomponenter gör en döv".
Det är både varaktigheten och ljudnivån som är skadliga enligt CS. Örpluggar är sämre än ordentliga hörlurar eftersom örpluggarna inte filtrerar störande ljud från omgivningen. Användarna kompenserar detta genom att höja volymen.
Häromveckan var jag på blueskonsert med Louise Hoffsten. Hennes röst dränktes tyvärr helt av musikernas höga nivåer. Försökte de också kompensera något? Är detta en mindre önskvärd konsekvens av den unga kommunikationen?
Läs mer vad Pete Townshend skriver i sin dagbok: Pete´s Diaries
Det är både varaktigheten och ljudnivån som är skadliga enligt CS. Örpluggar är sämre än ordentliga hörlurar eftersom örpluggarna inte filtrerar störande ljud från omgivningen. Användarna kompenserar detta genom att höja volymen.
Häromveckan var jag på blueskonsert med Louise Hoffsten. Hennes röst dränktes tyvärr helt av musikernas höga nivåer. Försökte de också kompensera något? Är detta en mindre önskvärd konsekvens av den unga kommunikationen?
Läs mer vad Pete Townshend skriver i sin dagbok: Pete´s Diaries
Möte med iZon och med politiker
I fredags var jag inbjuden till iZons årsmöte. Det var ett givande möte. Det finns ett stort intresse att vara med och bidra till projektets utformning. I nätverket finns mycket kompetens som kan tillvaratas på olika sätt. IZon är ett nätverk bestående av självständiga organisationer, offentliga såväl som privata och samverkan med projektet kan ske på flera olika sätt. Ett viktigt bidrag är att låta studenter göra delar av sin VFU i anslutning till iZons verksamhet. Studenterna kanske också kan bidra till att länka samman partnerområdets skolor med ny och spännande verksamhet som man ägnar sig åt inom nätverket. Ett annat sätt att samverka är att knyta den kompetens som finns till olika temagrupper, beroende på ämne. Ett tredje sätt är att samverka kring olika konferenser.
Jag tror också det är lika viktigt att organisationerna inom iZon börjar fundera på hur den egna verksamheten kan stödjas av att ett så omfattande utvecklingsarbete inom skola och lärarutbildning påbörjas i regionen.
Lite senare på eftermiddagen träffade jag regionpolitiker från Sydost. Det var också ett givande möte även om det var kort. I ett regionalpolitiskt perspektiv är det intressant med denna satsning på ung kommunikation och lärande, i ungdomsskolan, såväl som i högre utbildning. Det är viktigt att lyfta fram frågor som är framåtsyftande och som stärker regionens konkurrenskraft. För att projektet ska bli framgångsrikt på sikt är det viktigt att få med den politiska nivån. Den erfarenhet jag tidigare haft av liknande projekt som t ex KK-stiftelsens fyrtornsprojekt och ITiS är att man lätt glömmer bort vikten av att förankra utvecklingsarbetet på politisk nivå. Målsättningen i vårt projekt är att skapa möjligheter för förändringar på lärarutbildningen i samarbete med regionens skolor. Här har naturligtvis politikerna stort inflytande och möjligheter att påverka utvecklingen.
Jag tror också det är lika viktigt att organisationerna inom iZon börjar fundera på hur den egna verksamheten kan stödjas av att ett så omfattande utvecklingsarbete inom skola och lärarutbildning påbörjas i regionen.
Lite senare på eftermiddagen träffade jag regionpolitiker från Sydost. Det var också ett givande möte även om det var kort. I ett regionalpolitiskt perspektiv är det intressant med denna satsning på ung kommunikation och lärande, i ungdomsskolan, såväl som i högre utbildning. Det är viktigt att lyfta fram frågor som är framåtsyftande och som stärker regionens konkurrenskraft. För att projektet ska bli framgångsrikt på sikt är det viktigt att få med den politiska nivån. Den erfarenhet jag tidigare haft av liknande projekt som t ex KK-stiftelsens fyrtornsprojekt och ITiS är att man lätt glömmer bort vikten av att förankra utvecklingsarbetet på politisk nivå. Målsättningen i vårt projekt är att skapa möjligheter för förändringar på lärarutbildningen i samarbete med regionens skolor. Här har naturligtvis politikerna stort inflytande och möjligheter att påverka utvecklingen.
Virtuell mobbning
Läste i dagens DN Debatt om mobbarnas nya vapen, mobiltelefon och dator. Det handlar om Bris nya årsrapport. Under 2005 hade Bris över 700 kontakter med barn och ungdomar som handlade om IT-relaterade frågor. Enligt inlägget på DN Debatt ser man på Bris en ny form av hot där mobbarna använder mail, sms, bilder och chatsidor för att trakassera andra. Ett riktigt otäckt bevis för detta är den film som är inspelad med mobiltelefon där en ung flicka både blir sexuellt utnyttjad och plågad. En film som nu sprids över nätet. Det finns ingen anledning att ifrågasätta denna utveckling som Bris pekar på. Den virtuella världen skiljer sig inte från den verkliga världen. Allt det otäcka som finns i verkligeheten finns naturligtvis också på nätet. Men precis som i den verkliga världen finns också det positiva, t ex det som nu gör att det finns en ökad kommunikation över avstånd mellan människor, en kommunikation som inte hade varit möjlig utan mobiltelefoner och internet. Problemet är inte den nya tekniken. Problemet är frånvaron av vuxna i den nätbaserade världen. Jag tänker på William Goldnings roman Flugornas herre. Det är inte konstigt att barn och ungdomar far illa i en värld utan vuxna. Det finns många skäl för vuxna och speciellt lärare att engagera sig i den nya teknikens förändrade landskap. Den utveckling som Bris pekar på borde i sig vara ett fullt tillräckligt skäl att med energi och intresse sätta sig in i den livsvärlds som dagens unga befinner sig i.
Allt i ett eller många små
Jag håller min första iPod i handen. En smidig lite apparat för att lyssna på radioprogram eller musik, lagra dokument eller bilder. Efter vad jag kan förstå så kan jag genom att koppla in iPoden direkt till storbildsprojektorn visa en presentation. Har inte provat detta ännu, men det ska bli intressant att jämföra kvaliteten. Jag drar mig till minnes diskussionen på senaste Think Tank där vi diskuterade utvecklingen att alltfler funktioner lagras i en och samma apparat. Alltfler mobiler har både kamera och mp3-spelare. De mer avancerade mobilmodellerna motsvarar funktionaliteten hos en handdator samtidigt som handdatorerna också får telefonfunktion. Bärbara datorer blir multimediadatorer i takt med att modellerna blir alltmer avancerade.
Men är det inte också så att det finns en motsatt tendens? Vi har en mängd utrustning som finns till den bärbara datorn, men orkar vi ständigt bära på detta? Vill vi ha en handdator till mobil om det enda vi gör är att ringa och messa med den? Det är kanske så att utvecklingen sker parallellt, apparater utvecklas hela tiden med mer avancerade funktioner, samtidigt som efterfrågan ökar på enklare produkter med färre funktioner. Ipoden är väl ett exempel på det sistnämnda.
Vad vi kan konstatera är att de flesta ungdomar i dag har elektronisk utrustning med sig till skolan som förbjuds eller på annat sätt blockeras. Här borde utmanande uppgifter skapas där potentialen i utrustningen, som ändå finns skulle kunna utnyttjas bättre.
Men är det inte också så att det finns en motsatt tendens? Vi har en mängd utrustning som finns till den bärbara datorn, men orkar vi ständigt bära på detta? Vill vi ha en handdator till mobil om det enda vi gör är att ringa och messa med den? Det är kanske så att utvecklingen sker parallellt, apparater utvecklas hela tiden med mer avancerade funktioner, samtidigt som efterfrågan ökar på enklare produkter med färre funktioner. Ipoden är väl ett exempel på det sistnämnda.
Vad vi kan konstatera är att de flesta ungdomar i dag har elektronisk utrustning med sig till skolan som förbjuds eller på annat sätt blockeras. Här borde utmanande uppgifter skapas där potentialen i utrustningen, som ändå finns skulle kunna utnyttjas bättre.
Virtuellt referensgruppmöte med Marratech
Referensgruppen har idag haft ett första möte. Det var lite kort framförhållning med mötestiden och vi höll mötet via webbkamera i programmet Marratech. Därför var det kanske inte så konstigt att vi inte var så många, 7 stycken. Trots lite teknikstrul i början blev det ändå enligt min mening ett bra möte. (Det var problem med att ha rätt version av programmet. Sådant som vi borde ha kollat och informerat om innan.)
Att arbeta med webbaserade möten är både effektivt och kostnadsbesparande, speciellt när vi i projektet är så utspridda i regionen. Vad man kan lära är att det är viktigt att vara förberedd, precis som med andra möten naturligtvis, men det blir så tydligt i ett webbmöte. Jag som höll i mötet måste vara säkrare på de verktyg jag har till mitt förfogande. Behärskar man verktyget kan man på ett helt annat sätt använda dels den arbetsyta som finns, dels webbfönstret.
Under mötet informerade jag om vilka andra lärarutbildningar som fått projektmedel, nuvarande status i projektet om en tidplan för våren och om NetLearningkonferensen i Ronneby den 8-10 maj.
Andra lärarutbildningar
Högskolan i Skövde och en Stockholmskonstellation bestående av KTH, Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan och Musikhögskolan har fått medel i denna första satsning . Mer att läsa finns på www.kollegiet.se
Att arbeta med webbaserade möten är både effektivt och kostnadsbesparande, speciellt när vi i projektet är så utspridda i regionen. Vad man kan lära är att det är viktigt att vara förberedd, precis som med andra möten naturligtvis, men det blir så tydligt i ett webbmöte. Jag som höll i mötet måste vara säkrare på de verktyg jag har till mitt förfogande. Behärskar man verktyget kan man på ett helt annat sätt använda dels den arbetsyta som finns, dels webbfönstret.
Under mötet informerade jag om vilka andra lärarutbildningar som fått projektmedel, nuvarande status i projektet om en tidplan för våren och om NetLearningkonferensen i Ronneby den 8-10 maj.
Andra lärarutbildningar
Högskolan i Skövde och en Stockholmskonstellation bestående av KTH, Lärarhögskolan i Stockholm, Idrottshögskolan och Musikhögskolan har fått medel i denna första satsning . Mer att läsa finns på www.kollegiet.se
Nuvarande status i projektet
Kontraktet är inte riktigt klart ännu. Vi tar en lugn start på projektet under våren. Mycket handlar om att informera, att formulera planer och att knyta kontakter. Jag informerade också om styrgruppens anvisningar vid sitt senaste möte i Emmaboda.
Förslag till förändring av organisationsplan där det tydligare framgår att temagrupperna samarbetar mellan lärosätena med en gemensam referensgrupp. Se ny organisationsbild (den blir lite otydlig och liten, men jag publicerar den ändå).
Förslag till förändring av organisationsplan där det tydligare framgår att temagrupperna samarbetar mellan lärosätena med en gemensam referensgrupp. Se ny organisationsbild (den blir lite otydlig och liten, men jag publicerar den ändå).
De temagrupper som finns föreslagna i ansökan ska inte vara statiska. Utrymme ska under projekttiden finnas för att starta nya temagrupper med nytt innehåll.
Utvecklingsgrupperna har ansvar för att långsiktigt bygga upp kunskap kring anvisade områden som ska vara ett stöd för temagrupperna.
Varje temagrupp får ett tidsbegränsat uppdrag med budgetansvar där medfinansiering tydligt framgår.
Tidplan under våren
Vi enades om tider för nya referensgruppsmöten. Se nedanstående bild. Det är också viktigt att respektive lärosäte informeras och att ansvar tas för att omgivande pilotskolor, företag och intresseorganisationer informeras.
Netlearningkonferensen
Vi har lämnat in bidrag till konferensen, dels ett bidrag där vi samarbetar med Skövde och Stockholmsgruppen i en session där vi diskuterar IT i lärarutbildningen och vad KK-stiftelsens stöd kan ha för betydelse. Vi har också lämnat bidrag i det som kallas Knytkalaset, där vi i utställningsform presenterar projektet. Återstår att se om våra bidrag godkänns.
Läs mer om Netlearning på deras hemsida www.netlearning.se
Tidplan under våren
Vi enades om tider för nya referensgruppsmöten. Se nedanstående bild. Det är också viktigt att respektive lärosäte informeras och att ansvar tas för att omgivande pilotskolor, företag och intresseorganisationer informeras.
Netlearningkonferensen
Vi har lämnat in bidrag till konferensen, dels ett bidrag där vi samarbetar med Skövde och Stockholmsgruppen i en session där vi diskuterar IT i lärarutbildningen och vad KK-stiftelsens stöd kan ha för betydelse. Vi har också lämnat bidrag i det som kallas Knytkalaset, där vi i utställningsform presenterar projektet. Återstår att se om våra bidrag godkänns.
Läs mer om Netlearning på deras hemsida www.netlearning.se
Arbetsdag
En dag utan möten eller konferenser. Någon gång måste allt det arbete göras som genereras av alla möten man deltar i. Fortfarande återstår en hel i mitt nuvarande arbete innan jag med full kraft kan gå vidare med projektet. Men alltmer fokus måste nu läggas på att översätta vision, organisation och ekonomi till en konkret verksamhet.
Tack för den första kommentaren på denna blogg, Johan. Ditt inlägg var mycket intressant och bidrar förhoppningsvis till fortsatt diskussion. Tänkvärt exempel på tydlig transfereffekt.
Gårdagens utbildningsdag som AV-Media organiserade innehöll också en annan intressant programpunkt där unikum presenterades. Det är ett koncept för digital online dokumentation i skolverksamhet, framförallt när det gäller IUP, individuella utvecklingsplaner. Så här presenteras verksamheten på hemsidan:
Tack för den första kommentaren på denna blogg, Johan. Ditt inlägg var mycket intressant och bidrar förhoppningsvis till fortsatt diskussion. Tänkvärt exempel på tydlig transfereffekt.
Gårdagens utbildningsdag som AV-Media organiserade innehöll också en annan intressant programpunkt där unikum presenterades. Det är ett koncept för digital online dokumentation i skolverksamhet, framförallt när det gäller IUP, individuella utvecklingsplaner. Så här presenteras verksamheten på hemsidan:
Vi vill ta fram världens bästa verktyg för mål, planering, dokumentation och kvalitet i skolan. Därför arbetar vi tätt, tätt tillsammans med er elever, lärare, föräldrar och skolledare. Du når oss och verktygen via internet, när som helst, från skolan, från hemmet eller från jobbet (www.unikum.net).
Jonas Rydberg som höll i presentationen gjorde ett utmärkt arbete och presenterade de bakomliggande idéerna. Idéer som inte bara har med verktyget att göra utan överhuvudtaget har betydelse för skolans kvalitetsarbete. Ett arbete som är högt prioriterat i skolan idag, med all rätt.
Det jag funderade över var snarare den exponering som nu sker av elevernas utveckling. Enligt riksdagsbeslut är de individuella utvecklingsplanerna offentliga handlingar och kan läsas av var och en. Skolan är ägare av dokumenten och avgör hur de ska hanteras. Hur går det med den personliga integreteten? Är skolans personal beredda på den avvägning som måste göras mellan bedömning och individuell utveckling, både av sociala och kunskapsmässiga mål?
När nu den nya tekniken gör dessa utvecklingsplaner lättillgängliga ökar den offentliga exponeringen betydligt. Är det till nytta för våra barns utveckling? Borde inte de individuella utvecklisplanerna vara varje familjs egendom och varje elev därmed ha förfoganderätten över sin egen utvecklingsplan. Detta är naturligtvis en politisk fråga, men jag tycker ändå att den måste ställas.
Jonas Rydberg som höll i presentationen gjorde ett utmärkt arbete och presenterade de bakomliggande idéerna. Idéer som inte bara har med verktyget att göra utan överhuvudtaget har betydelse för skolans kvalitetsarbete. Ett arbete som är högt prioriterat i skolan idag, med all rätt.
Det jag funderade över var snarare den exponering som nu sker av elevernas utveckling. Enligt riksdagsbeslut är de individuella utvecklingsplanerna offentliga handlingar och kan läsas av var och en. Skolan är ägare av dokumenten och avgör hur de ska hanteras. Hur går det med den personliga integreteten? Är skolans personal beredda på den avvägning som måste göras mellan bedömning och individuell utveckling, både av sociala och kunskapsmässiga mål?
När nu den nya tekniken gör dessa utvecklingsplaner lättillgängliga ökar den offentliga exponeringen betydligt. Är det till nytta för våra barns utveckling? Borde inte de individuella utvecklisplanerna vara varje familjs egendom och varje elev därmed ha förfoganderätten över sin egen utvecklingsplan. Detta är naturligtvis en politisk fråga, men jag tycker ändå att den måste ställas.
AV-Medias utbildnigsdag för skolledare
Intressant utbildningsdag och delade meningar
Idag ordnade AV-Media en intressant utbildningsdag för skolledare med rubriken "På spaning efter det nya lärandet". 130 skolledare kom och lyssnade och deltog i diskussionen. Roligt med sådant stort intresse. Vi måste ta vara på AV-Medias goda kontakter med skolverksamheten.
Jag lyssnade på två spänannde föreläsningar.
Jonas Linderoth, forskare från Göteborgs universitet hade en intressant genomgång av IT:s roll i undervisningen utifrån ett historiskt perspektiv. Han menade också att vi många gånger blir väldigt oklara när vi diskuterar den roll IT ska ha i skolan. Ofta ser vi IT som en form eller en metod för att uppnå vissa mål. Men Jonas menade att det måste vara innehållet som står i centrum.
Ann-Marie Folkesson, forskare från Högskolan i Kalmar och Lena Swalander, doktornad från Lunds universiet redovisade en undersökning där två klasser arbetade med skrivprocessen och där datorn hade en central roll.
Innehållet i båda föreläsningarna var mycket intressanta, men minst lika intressant var frågeställningarna efteråt. Bl a fick föreläsarna frågan om skrivande på datorn för att lära sig läsa kan vara en bra metod. Jonas var mer tveksam till metoden och menade att det saknades relevant forskning som visade på positiva effekter. Ann-Marie och Lena ansåg däremot att resultatet i deras undersökning visade på positiva effekter på läsandet när datorer användes i skrivprocessen, men att ytterligare forskning behövs.
Dagens diskussion illusterar på ett bra sätt det läge vi nu befinner oss i. En tid av stora förändringar där tekniken spelar stor roll och det är inte alldeles självklart hur vi förhåller oss till den. Helt klart är att mer utvecklingsarbete och forskning behövs för att bättre förstå de processer som påverkar lärandet.
Jag lyssnade på två spänannde föreläsningar.
Jonas Linderoth, forskare från Göteborgs universitet hade en intressant genomgång av IT:s roll i undervisningen utifrån ett historiskt perspektiv. Han menade också att vi många gånger blir väldigt oklara när vi diskuterar den roll IT ska ha i skolan. Ofta ser vi IT som en form eller en metod för att uppnå vissa mål. Men Jonas menade att det måste vara innehållet som står i centrum.
Ann-Marie Folkesson, forskare från Högskolan i Kalmar och Lena Swalander, doktornad från Lunds universiet redovisade en undersökning där två klasser arbetade med skrivprocessen och där datorn hade en central roll.
Innehållet i båda föreläsningarna var mycket intressanta, men minst lika intressant var frågeställningarna efteråt. Bl a fick föreläsarna frågan om skrivande på datorn för att lära sig läsa kan vara en bra metod. Jonas var mer tveksam till metoden och menade att det saknades relevant forskning som visade på positiva effekter. Ann-Marie och Lena ansåg däremot att resultatet i deras undersökning visade på positiva effekter på läsandet när datorer användes i skrivprocessen, men att ytterligare forskning behövs.
Dagens diskussion illusterar på ett bra sätt det läge vi nu befinner oss i. En tid av stora förändringar där tekniken spelar stor roll och det är inte alldeles självklart hur vi förhåller oss till den. Helt klart är att mer utvecklingsarbete och forskning behövs för att bättre förstå de processer som påverkar lärandet.
Samordning
Att organisera ett projekt av den här omfattningen där tre lärosäten, pilotskolor, externa organisationer och företag är involverade handlar mycket om samordning och respekt för varandras styrkor och erfarenheter. Många goda initiativ tas och det gäller att se på vilket sätt initiativen kan gynna projektets grundläggande målsättning. Det är den målsättningen som måste vara bärande för de ställningstaganden som görs i styrgrupp och projektgrupp och det är den som KK-stiftelsen stöder och håller oss ansvariga för. Ja, egentligen är KK-stiftelsen ännu skarpare. Jag som projektledare hålls ansvarig för att vidmakthålla den grundläggande visionen i projektet.
Vilken är då den? frågar sig vän av ordning. Utgångspunkten är de skrivningar som finns i vår ansökan där ung kommunikation, sydostsamarbete och successiv implementering av digital kompetens i kurser och kursplaner som är det bärande. Här kan vi ha olika bilder av vad det konkret innebär. Förhoppningen är att vi i inledningsfasen skaffar oss en gemensam bild. Vi i projektledningen måste göra vårt bästa för att tydliggöra detta.
Apropå detta med goda initiativ (jag skrev om gårdagens möte i arbetsgruppen för Mediehuset). I fredags var jag på Think Tank, en seminarieserie för erfarenhetsutbyte kring lärande och teknik med Jorge de Sousa Pires, medieteknolog, som värd. Fredagens seminarium var det 57:e i ordningen, imponerande. Fredagens bidrag lämnades från Vxu, från BTH och via Skype från USA. Diskussionen handlade om lärande med handhållna apparater, podLearning. Viktiga frågor ställdes om villkoren för lärande där den nya tekniken ständigt är närvarande. Detta är en grundläggande fråga i vårt projekt och jag ser fram emot fortsatt intressant diskussion.
I dag har jag varit i Kalmar och diskuterat ett utökat samarbete i sydost när det gäller den verksamhetsförlagda utbildningen. Detta är också en central fråga i vårt projekt. Hur kan den verksamhetsförlagda utbildningen bilda en bro mellan den kompetens och de erfarenheter som finns på de enskilda lärosätena och den kompetens och de erfarenheter som finns i skolorganisationen? Jag tror vi gör ett stort misstag om vi förutsätter att kompetensen finns på lärosätena och de som ska kompetensutvecklas finns i skolorganisationen. Det är i själva mötet mellan dessa olika kompetenser som något nytt kan utvecklas. Jag hoppas att de temagrupper som vi planerar för ska bli just de arenor för utveckling och kreativitet som är nödvändig för ett nyskapande i lärarutbildningen både vad gäller IT och VFU.
Mera information
Projektet har fortfarande inte kommit igång. Idag skickade jag upp en reviderad budget till KK-stiftelsen. Vi sökte 12 miljoner i finansiering från KK-stiftelsen, där lärosätena står för lika mycket i medfinansiering, en omslutning i projektet på 24 miljoner. Vi fick en minskning av projektet med 500000, vilket innebär att projektbudgeten minskar med 1 miljon till 23 miljoner.
Vi gör en långsam start av projektet, helt i linje med KK-stiftelsen. Vi börjar denna vecka med information till referensgrupperna där vi inbjuder till ett webbmöte över Marratech den 10 februari. Nästa steg är ett gemensamt möte i Kalmar den 3 mars.
Jag ska också börja arbeta på en plan över de informationsinsatser på respektive lärosäte som nu omedelbart måste göras. Eftersom lärosätena går in med medfinansiering måste ansvaret klargöras ute på institutionerna.
Vi har också lämnat in en anmälan till NetLearning-konferensen i Ronneby den 8-10 maj. Vi har en gemensam session tillsammans med de andra KK-projekten.
Nu börjar information läggas ut på Kollegiet där respektive projekt presenteras. Läs mera på:
Kollegiet, IT i lärarutbildningen
I dag var jag på arbetsgruppen för Mediehuset på Vidéum. Där finns representanter för olika organisationer som har intresse av att utveckla en spännande verksamhet knutet till nya medier: SVT, Reaktor Sydost, SSKL, Växjö universitet, Länstyrelsen, Interactive Institute, Nordic Business Institute. Arbetsgruppen leds av Stefan Uppman, Vidéum Sience Park.
Diskussionen om innehållet i det nya huset är fortfarande oklar. Klart är dock att det inte ska vara en angelägenhet för bara Växjö. Siktet är inställt på en större region. Vi följer och deltar i arbetet för att se på vilket sätt vårt projekt kan länkas till utvecklingsplanerna.
Ett stort grattis till Reaktor Sydost och stödet från Filminstitutet.
Vi gör en långsam start av projektet, helt i linje med KK-stiftelsen. Vi börjar denna vecka med information till referensgrupperna där vi inbjuder till ett webbmöte över Marratech den 10 februari. Nästa steg är ett gemensamt möte i Kalmar den 3 mars.
Jag ska också börja arbeta på en plan över de informationsinsatser på respektive lärosäte som nu omedelbart måste göras. Eftersom lärosätena går in med medfinansiering måste ansvaret klargöras ute på institutionerna.
Vi har också lämnat in en anmälan till NetLearning-konferensen i Ronneby den 8-10 maj. Vi har en gemensam session tillsammans med de andra KK-projekten.
Nu börjar information läggas ut på Kollegiet där respektive projekt presenteras. Läs mera på:
Kollegiet, IT i lärarutbildningen
I dag var jag på arbetsgruppen för Mediehuset på Vidéum. Där finns representanter för olika organisationer som har intresse av att utveckla en spännande verksamhet knutet till nya medier: SVT, Reaktor Sydost, SSKL, Växjö universitet, Länstyrelsen, Interactive Institute, Nordic Business Institute. Arbetsgruppen leds av Stefan Uppman, Vidéum Sience Park.
Diskussionen om innehållet i det nya huset är fortfarande oklar. Klart är dock att det inte ska vara en angelägenhet för bara Växjö. Siktet är inställt på en större region. Vi följer och deltar i arbetet för att se på vilket sätt vårt projekt kan länkas till utvecklingsplanerna.
Ett stort grattis till Reaktor Sydost och stödet från Filminstitutet.
Välkommen till bloggen som följer Ung kommunikation
Klart är att vi är ett av tre utvecklingsprojekt som stöds av Stiftelsen för Kunskap och kompetensutveckling för att utveckla IT i lärarutbildningen.
Kort beskrivning av vårt projekt
Kort beskrivning av vårt projekt
Inte någon gång tidigare i historien har ungdomar haft så stor inverkan på människors sätt att kommunicera som nu. Genom spridningen av digitala medier som datorer, mobiltelefoner, kameror och mp3-spelare har nya strukturer skapats. Ungdomars nyfikenhet och öppenhet för användningen förändrar fritiden, men också förutsättningar i skola och arbetsliv.
I KK-stiftelsens initiativ till att förbättra användningen av IT i lärarutbildningen har vi i vår ansökan tagit fasta på detta fenomen. Målsättningen är att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. Skolan måste på ett aktivt sätt uppmärksamma och möta framväxten av nya ungdomskulturer. Hur skola och högskola förhåller sig till denna utveckling är av central betydelse för utbildningens legitimitet. Grundläggande är att åstadkomma en attitydförändring till ung kommunikation. Med ung kommunikation menar vi dels de kommunikationsformer som präglar ungdomskulturen, dels de nya tekniker som möjliggör denna kultur. Vi ställer frågan vilka nya villkor för lärande denna utveckling skapar.
Webbadress:
http://www.ungkommunikation.se/