NetLearning i Ronneby 8 - 10 maj

Jag vill uppmana alla som är intresserade av KK-stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen och naturligtvis speciellt intresserade av vårt projekt att anmäla sig till NetLearning-konferensen i Ronneby den 8 - 10 maj.
Samtliga projekt kommer att ha ett gemensamt seminarium där just IT i lärarutbildningen diskuteras.
Även andra programpunkter kan vara av intresse. Läs mer om konferensen på
Net-Learnings hemsida.
På konferensen kommer också ungdomar att finnas på plats och roa, oroa och presentera vad de egentligen håller på med.
I anslutning till konferensen kommer vi också att ha ett´idéseminarium där vi ytterligare diskuterar hur projektet löper vidare. Är du intresserad av projektet, men inte har möjlighet att delta på konferensen så är du ändå välkommen till idéseminariet. Detta blir alltså en mindre variant av Kick off. Exakt datum återkommer jag till så fort det är spikat.
Vi återkommer till hösten med en större konferens den 20 september där vi hoppas kunna presentera aktiva temagrupper och lite mer innehållsmässigt tydliggöra projektets intentioner. Troligtvis kommer denna konferens att gå av stapeln i Växjö. Boka under alla förhållanden in tiden!

Intresset ökar

I takt med att vi börjar nå ut med vårt budskap ökar intresset för att vara med. Jag har den senaste veckan träffat både lärare och lärarutbildare som ser stora möjligheter till förnyelse i vårt projekt.
Lärarutbildare i engelska funderar över de nya kommunikationsmöjligheterna i engelskundervisningen. De ser stora möjligheter att höja kvaliteten i språkundervisningen genom att arbeta i de miljöer som är ungdomarnas vardag.
Jag har också träffat lärare som ser möjligheter i att använda Marratech och webbkamera som en möjlig kommunikationskanal för att höja kvaliteteten i utbytet mellan skolor och mellan elever.
I projektledningsgruppen diskuterar vi nu att skapa ett formulär för ansökan om utvecklingsmedel för temagruppsarbete. I vår ansökan till KK-stiftelsen har vi angivit ett antal fält som vi ska arbeta med i temagrupperna. Dessa fält är inte direkt kopplade till de ämnen och den verksamhetsförlagda utbildning som finns i lärarutbildningen. Här är det viktigt att lärarutbildare, lärare och studenter själva formulerar teman som man vill vidareutveckla som knyter an till ämnen och VFU. Nedan redovisas några punkter som man bör fundera kring:

Centralt i temagrupperna måste vara en förändring av lärarutbildningen. Initiativ kan tas av lärarutbildare, VFU-lärare, studenter, externa
samarbetspartners.
Lärarutbildare, VFU-lärare, lärarstudenter och elever måste vara aktiva i
projektet. Viktigt att knyta kontakter.
Lärarutbildare, VFU-lärare och studenter ska öka sin IKT-kompetens.
Syfte, ett långsiktigt mål eller delmål. Viktigt att precisera konkreta mål för första året om man planerar att temat ska gå över flera år.
Projektets grundläggande vision måste synas i temagruppens ansats.
Hur kommer temagruppens arbete att ledas?
Vilka expertfunktioner är önskvärda att knytas till temagruppen
Hur samverkan kommer att utvecklas mellan institutioner, lärosäten och VFU-skolor är viktigt att ange.
Budget ska finnas och ev medfinansiering bör också anges.

Vi intensifierar informationsarbetet ytterligare och hoppas att vår hemsida snart blir klar för publicering. Följ under tiden utvecklingen via denna blogg. På KK-stiftelsens sida
www.kollegiet.com finns ytterligare information om fortsatta aktiviteter och information om aktuella projekt. Nytt nummer av IT och lärande finns ute nu och rekommenderas!


AV-Media inspirerar och demonstrerar

I torsdags hade AV-Media i Växjö inbjudit ett hundratal lärare och skolledare från Kronobergs och Kalmar län till en minimässa där ny teknik att användas i skolan förevisades. Ursprunget till denna mässa var ett besök på den internationella IT-mässan BETT i London i januari. BETT riktar sig till skolans personal och visar upp en rad tekniska innovationer som på ett spännande sätt kan öka kvaliteten i undervisningen om den används på rätt sätt. Det intressanta för skolan i dag är att priserna sjunker samtidigt som kvaliteten på produkterna ökar. Det gör att det faktiskt blir möjligt för skolor att relativt billigt investera i ny teknik.
Det positiva med AV-Medias sätt att arbeta är att man köpt in ett antal digitala verktyg som interaktiva skrivtavlor, tablet-PC, där man direkt kan skriva på skärmen, instrument som kan kopplas till projektorer som kan förstora direkt från mikroskop osv. Dessa verktyg lånar man ut till skolorna och låter lärare under kortare tid prova prova ut möjligheterna direkt i klassrummet.
Det är egentligen först då det blir intressant att värdera hur de fungerar. Flera av dessa lärare var nu med och demonstrerade sina nyvunna erfarenheter. Det var i huvudsak positiva erfarenheter som redovisades. Verktygen är i regel lätta att hantera och ger läraren nya möjligheter att variera undervisningen.
Initiativet från AV-Media var mycket uppskattat och gav både lärare och skolledare tillfälle till diskussion. Dessutom gav denna mini-mässa lite extra skjuts åt skolorna att verkligen använda sig av möjligheterna att prova nya verktyg i klassrumsmiljö före inköp.

Möte mellan projektledningar och KK-stiftelsen i Skövde

I går var det gemensamt projektmöte i Skövde för de tre projeten i KK-stiftelsens satsning. Medverkade gjorde Yngve Wallin, KK-stiftelsen, Mia Karlsson, Högskolan i Skövde, KompIT-projektet, Eva Fåhreaus, KTH, Eva Fors, GIH, LIKA-projektet och Lennart Axelsson, VXU, BTH och HiK, Ung Kommunikation.
Det var ett informativt och bra möte. Vi befinner oss alla i en uppstartsfas och det är många olika delar som ska planeras och igångsättas. Det är också viktigt att klarlägga ansvar mellan projekten och KK-stiftelsen. Ett avtal kommer att skrivas senare i vår, men det är fortfarande en del saker som måste klarläggas i budget. Men det är ändå viktigt att vi, precis som vi gjort, påbörjar aktiviteter i enlighet med våra mål.

Det känns också viktigt att vi, som inledande projekt med lite olika förutsättningar i denna satsning mot lärarutbildning,  får möjlighet till ett erfarehetsutbyte. Det är olika intressenter och olika huvudmän som ska samverka under lång tid i alla tre projekt. Då är det viktigt att lära av varandra. I den gemensamma projektgruppen finns också en vilja att dela med sig av erfarenheter och idéer vilket bådar gott för framtida samarbete.

Forskning och utvärdering
KK-stiftelsen har knutit kontakt med forskare vid Arbetslivsinstitutet och Linköpings universitet, som vill följa våra projekt utifrån ett organisations- och implementeringsperspektiv. Möte i Stockholm 6 april för att undersöka förutsättningarna för detta.
KK-stiftelsen kommer också att mer formellt utvärdera vårt projekt. Det kommer att ske på olika sätt. Av tradition har det skett avstämning i halvtid och vid projektets slut. KK vill nu göra årliga avstämningar. Vi måste fundera över vår egen utvärdering i förhållande till KK:s.

Nytt möte för alla lärarutbildningar
Den 3 maj kallas samtliga lärarutbildningar till en gemensam träff för att diskutera förutsättningarna för utlysning av nya projektmedel. Där ska också vikas tid för kort presentation av befintliga projekt.
Därefter workshop för att skapa scenarier för hur en framtida lärarutbildning kan se ut, t ex 2015, alltså långsiktiga visioner. Utifrån detta perspektiv ska vi granska vad vi har idag och vilka våra styrkor och svagheter är. Viktigt med idéutbyte, att vara ”spanare” och att kanske hitta fruktbara tendenser och trender.

Informationshantering
Gäller i första hand information mellan KK-stiftelsen och projekten, men också vilka krav som ställs på respektive projekt att vara nationella spridare.
KK-stiftelsen vill ha en tydlig informationsplan. De återkommer med mer detaljer efter mötet den 6 april.
Viktigt att vi vet vilka frågor KK-stiftelsen vill att vi ska fokusera på, dels till KK, dels nationellt.
Redan nu finns en viktig frågeställning som vi måste ha med oss:
Hur ska vi implementera de förändringar som vi i projektet kommer fram till behöver göras? Vilka metoder använder vi?
Viktigt att vi under hela projekttiden dokumenterar erfarenheter. Denna blogg är en viktig del. Välkommen med synpunkter och inlägg. Men också andra sätt att dokumentera är viktigta, t ex i tema- och utvecklingsgrupper.

Fortsatt diskussion om digital mobbning

DN börjar idag en serie om mobbning på nätet, DN 060321. Återigen lyfts dessa viktiga frågor fram och åter måste frågan ställas vilken roll skolan har.
I artikeln beskriver DN, och hänvisar till psykologen Marilyn Campbell vid Queensland University of Technology i Australien, fyra faktorer som gör att mobbningen på nätet får sådana allvarliga konsekvenser:

1. Den fega anonymiteten
2. Den stora publiken
3. Det skrivna ordets större tyngd jämfört med det talade
4. Svårigheter att avstå från det sociala livet på nätet

Friends är en stiftelse som aktivt arbetar med ungdomar och skola kring frågor som rör mobbning i allmänhet. Det är nog viktigt att inte göra frågan om nätmobbning till en separat fråga, utan det har att göra med värdegrundsfrågor som helhet. Det finns en risk att fokus hamnar på Internet och den digitala tekniken i stället för frågor om hur vi bemöter varandra.
Däremot är det väldigt viktigt att medvetandegöra dagens barn och ungdomar om att nätmobbningens konsekvenser kan bli så mycket värre, t ex på grund av de ovan uppräknade faktorerna.

Information för referensgruppen för kompetensutveckling på Nätuniversitet

I uppdraget från KK-stiftelsen ligger ett ansvar för informationsspridning. Det är många olika aktörer som är intresserade av vad egentligen KK-stiftelsens satsning i lärarutbildningen innebär. Denna gång fick referensgruppen för kompetensutveckling vid Nätuniversitetet information. Även de andra KK-projekten från Stockholm och Skövde informerade om sina projekt. Jag har känt mig lite stressad över att vi inte hunnit så långt i projektstarten som jag hade hoppats, men det kändes skönt att även de andra projekten fortfarande är i ett uppbyggnadsskede.
En intressant diskussion uppstod om detta med upphovsrätten. Det gällde primärt inte projekten utan föreläsningar och annat lektionsmaterial som publiceras på webben i samband med nätbaserade kurser. Många lärare värnar om upphovsrätten och vill inte att  material publiceras och sedan sprids ohämmat på nätet. Är det rätt att lärare ska ha den möjligheten? Kan man jämföra en lärares arbete som är offentligt avlönad med en konstnär, musiker eller författare som värnar sitt material som producerats på egenbetald tid och därför vill skydda det.
Men det här är väl också en fråga om rätten till information. Vem ska kontrollera vad som får spridas? Författarna Ola Larsmo och Lars Ilshammar skriver i boken 404 - Utflykter i glömskans landskap om detta intressanta problem. Idag finns två motstridiga ståndpunkter om hur rätten till information skall definieras. Jag citerar författarna: "Dels den klassiska marknadsekonomiska som ser informationen som en mer eller mindre "ny" vara - det gäller att samla på sig en stor informationsbank som sedan ska säljas så dyrt som möjligt - en tanke som omhuldas av stora media- och programvaruföretag vilka går i bräschen för en allt hårdare copyrightlagstiftning. Dels den mer demokratiskt färgade upplysningstanken som handlar om tankens och ordets spridning - där det "fria informationsflödet" ses som samhällets själva blodomlopp. Här möter folkbibliotekets upplysnings- och folkbildartanke den digitala hackerkulturens stridsrop "Informations wants to be free!" som betraktar det fria förmedlandet av information som själva utgångspunkten för en ny samhällsordning."
 

Det vidgade textbegreppet

I tisdags presenterade jag, tillsammans med Martin Eneborg och Åke Sjöberg, Ung Kommunikation på Filminstitutets konferens för mediepedagoger i Malmö. Konferensen ges i anslutning till den årliga Barn- och ungdomsfilmsfestivalen (BUFF). Där fanns deltagare från Filminstitutets regionala resurscentra, lärarutbildningar, AV-Media (eller motsvarande), Utbildningsradion och Dramatiska Institutet.

Det uppstod en intressant diskussion om det vidgade textbegreppet. Det är ett inskrivet krav i kursplaner både i grund- och gymnasieskolan. Trots detta är det inget krav som tas på tillräckligt stort allvar. Skolan, och det gäller för övrigt också lärarutbildning, är fortfarande i hög grad byggd på texter och textproduktion. Vad betyder det när barns och ungdomars värld är så starkt bildbaserad? Vad betyder det när barn och ungdomars uttrycksformer är så skild från de uttrycksformer som används i skolan? Ska skolan stå för en motvikt till den kommersialiserade värld som exponeras på reklampelare, tidningar och TV? Eller är det så att skolan riskerar att tappa sitt grundläggande uppdrag på grund av bristande legitimitet och bristande förmåga att ge verktyg för förståelse av de nya mediernas roll i samhället? Det är svåra men viktiga frågor.

I samband med detta kom vi in på forskningens roll. Hur ser den forskning ut som riktas mot skolan? Ger den svar på de grundläggande frågor som skolorna brottas med idag. Eller är det så att forskningen saknar relevans därför att forskare inte har tillräcklig kontakt med skolverksamheten, en kontakt som erfordras för att förstå den verklighet som elever och lärare befinner sig i? Skolan är den sektor i samhället som flest människor på ett eller annat sätt är engagerad i, som elev, student, förälder, yrkesarbetande eller pensionär. Men hur mycket av forskningsresurser idag är inriktad mot skolan? Och vilka frågor studerar man?



Vision för Ung kommunikation

I torsdags och fredags samlades de tre nämnderna i sydost, lärarutbildnigsnämnderna i Växjö och Kalmar och grundutbildningsnämnden i Blekinge för gemensamma överläggningar. KK-projektet var en av frågorna som diskuterades. Just nämndernas roll som utvecklingsansvariga, kvalitetsgranskare och framförallt ansvariga för forskningsanknytningen påtalades. Dialogen mellan nämnderna och projektledning-styrgrupp är viktig att lyfta fram. Fortfarande behövs mycket information om projektet så att det verkligen blir en angelägenhet för alla som är involverade i lärarutbildningen i sydost.
Här finns skäl att ta fram den vision som är grundläggande för Ung Kommunikation:
 
Målsättningen är att skapa bryggor mellan ungdomars livsvärld, skolans sätt att organisera lärande och arbetslivet. Skolan måste på ett aktivt sätt uppmärksamma och möta framväxten av nya ungdomskulturer. Hur skola och högskola förhåller sig till denna utveckling är av central betydelse för utbildningens legitimitet. Ungdomars vanor och förhållningssätt kommer att följa med i vuxenlivet och påverka framtidens arbetsplatser.
Grundläggande är att åstadkomma en attitydförändring till ung kommunikation. Med ung kommunikation menar vi dels de kommuni-kationsformer som präglar ungdomskulturen, dels de nya tekniker som möjliggör denna kultur. Vi ställer frågan vilka nya villkor för lärande denna utveckling skapar. Projektet har som mål att i nära samarbete med omgivande samhälle öka medvetenheten och kunskapen kring IT samt forma och pröva en modell för kompetenshöjning bland lärarstudenter, lärarutbildare och VFU-lärare.

En första utbildningsinsats

I förra veckan inleddes en första utbildningsinsats i KK-projektet vid Växjö universitet. I ett samarbete med Universitetspedagogiskt Centrum inbjöds lärarutbildare från samtliga institutioner till en inspirationseftermiddag där två olika former av nätbaserad kommunikation demonstrerades och diskuterades: uppsatshandledning i Marratech presenterades av Idor Svensson, lektor från institutionen för pedagogik; Föreläsningar/seminarier med webb och First Class ihop med lärcentra demonstrerades av Cecilia Malmqvist, adjunkt från institutionen för teknik och design. 15 lärarutbildare från 4 olika institutioner hade mött upp.
Målsättningen med eftermiddagen var att utifrån ett innehållsigt sammanhang påvisa vilka möjligheter den nya tekniken ger. Viktiga frågor togs upp till diskussion. Exempelvis diskuterades vilket teknikstöd som behövs vid användandet. När det gäller telebild är fortfarande tröskeln rätt hög. Högre investeringar i teknik och personal är nödvändiga. När det gäller användning av Marratech är det annorlunda. Det går relativt lätt att snabbt komma igång och arbeta tillsammans med gemensamma dokument. Bildkontakten ger större närhet, även om man efter en tids arbete tillsammans inte är lika beroende av fungerande bild. Ljudet är viktigare. Kan ibland krångla och då är det bra med teknisk support. Efterhand minskar behovet eftersom man relativt snabbt lär sig felkällorna.
Eftersom syftet med denna utbildningsdag också var att inspirera till ökad kommunikation mellan lärarutbildare och vfu-lärare genom användning av nya verktyg avslutades eftermiddagen med att Åke Sjöberg från AV-Media beskrev aktiviteten och intresset bland lärare i regionens skolor. Vi kan konstatera att både intresse och kompetens finns, men att det skiftar väldigt mycket från skola till skola och mellan olika kommuner. Kontinuerlig kompetensutveckling insatt i ett konkret sammanhang ger goda möjligheter till förändring och utveckling. Aktiva möten, fysiskt eller virtuellt mellan lärarutbildare och VFU-lärare kan här spela stor roll.
Nästa steg i denna utbildningsinsats är att stödja lärare ute på institutionerna att utveckla kontakterna med VFU-lärare med webbkamerans hjälp.

Tankar från gruppdiskussionen den 3 mars i Kalmar

Utgångspunkten i diskussionen vid referensgruppsmötet var att ge idéer, frågor, farhågor och råd till projektledningen. Nedan följer en sammanfattning av de tankar som kom fram.
Viktigt att fokusera på kommunikation och undvika teknikcentrering.
Det är viktig att få med skolledarna. Rektorer är en klar nyckelgrupp. Kan vara bra att direkt rikta informationsträffar, utbildning osv. till denna grupp.
Det är angeläget det är att få i gång Vfu-lärarna och lärarutbildarna så snabbt som möjligt.
Viktigt att undvika ”måste” och ”ska” när deltagare involveras. Arbetet måste bygga på en egen förändringsvilja.
Viktigt att få med alla skolämnen så att inte projektet bara associeras med några specifika ämnen.
Bra att visa på goda exempel. Hitta lärare som vågar prova nytt.
Men också en varning för att hamna i det ”goda exemplet träsket”. Det kan hämma och styra utvecklingen i fel riktning.
Projekt är inte ett bra ord. Gruppen vill se det mer som ett kontinuerligt förändringsarbete utan något slutdatum.
Om det möjligen ska finnas en person i projektledningen som inte är knuten till högskola/universitet för att skapa balans i projektet.
Bör skapa en känsla av meningsfullhet för eleverna, de ska göra uppgifter för sin kunskapsutvecklings skull, inte för läraren.
Processen vid kunskapsutvecklingen är viktig och det är processen som lämnar spår efter sig vid e-kommunikation.
Diskussion om att använda Lunastorm i undervisningen, några menar dock att det blir problematiskt att lyfta in den kontexten in i undervisningskontexten. Det är bättre att hitta former inom Lunastorm som även kan gynna undervisningen. Bör ändå skilja på privata kontexter från skolkontexter.
Om Lunastorm ska användas i bedömningssituationer måste eleven själv få välja att lämna in material som är producerat där, för att användas i skolsituationer.
Dialog med barn och ungdom i olika åldersgrupper är viktigt för att utveckla metoder med IT inom skolan.
Bra med ett webbaserat forum för kommunikation mellan lärare och studerande.
Lärarstuderande bör träffa mer externa medverkare i sin utbildning.
Lärare bör anpassa sig till nya fenomen och sen lägga in i undervisningen där det är lämpligt.
Verkligheten vad gäller regler och betygssystem påverkar både lärare och elevers insatser i skolarbetet. Olika metoder för examination bör finnas.
Lärarna kan inte bortse från målen i skolan vid genomförandet av undervisning.
Bedömning är problematiskt när arbete sker med IT-stöd, vem har gjort vad.
Problem med att bedöma källan, är det en egen källa eller sammanställning?
Utvärdering i projektet viktigt. Måste ha mätbara kriterier i temagrupperna för att kunna värdera resultatet.
Viktigt att undersöka vad lärarstudenterna kan i dag.
Viktigt också att få grepp om den kompetens som lärarna i skolorna har.
Låt inte temagrupperna syssla med samma saker.
Tid, en bristvara för lärare idag. Användning av ny teknik kan frigöra tid.
Nya medier har en lärpotential. Måste få lärare att upptäcka detta.


Mötet med referensgruppen på Varvsholmen i Kalmar

I fredags träffades den gemensamma referensgruppen i Kalmar. 22 deltagare mötte upp från regionen. Det var en bred representation med deltagare från samtliga lärosäten, studenter, deltagare från Reaktor Sydost och Tech Group, AV-Media, deltagare från Alvesta och Ronneby kommun och Växjö Fria Gymnasium, företaget IST, International Software Trading. Först presenterades och visades den spännande miljön som finns vid eHälsoinstitutet i Kalmar. Däefter presenterades projektets nuvarande status. Fortfarande befinner vi oss i ett inledande stadium, där många människor behöver informeras. Vi behöver skapa oss en gemensam bild av vad det egentligen är vi ska uträtta i projektet. Fortfarande finns delade meningar om strategin, hur framtidsinriktade vi vill vara, vilken "nivå" vi siktar på i temagrupperna, teknikens roll. Diskussionen var livlig och intressant. Många bra synpunkter lyftes fram. Under veckan hoppas vi kunna publicera summeringar av synpunkterna. Vad vi måste hålla i fokus är att det är lärarutbildare, VFU-lärare och studenter som ska utveckla kompetensen. Under den tid som förflutit sedan vi fick reda på projektstödet från KK-stiftelsen har jag diskuterat utvecklingsidéer med många, men påfallande få har varit aktiva lärarutbildare. Att engagera lärarutbildare i utvecklingsarbetet för att öka kompetensen avseende IT i lärarutbildningen blir en av de viktigaste uppgifterna i projektet.
Nedan följer en bild  som beskriver de förutsättningar som kommer att gälla stöd för utvecklingsarbete i temagrupper:
Förutsättningar vid temaarbete

Nedan visas en bild som beskriver vårens fortsatta arbete:
Vårens aktiviteter