Svenska tonårssajter backar
I DN i dag tar man upp intresset för svenska tonårssajter. Artikeln bekräftar lite av de diskussioner som fördes på Kollegiet för ett halvår sedan. Intresset för Lunarstorm och andra svenska tonårssajter minskar. Ändå är intresset fortfarande högt att döma av diagrammet som presenterades (klicka på länken Se grafik i artikeln).
I takt med att nätet växer sker en fragmentisering av medieinnehållet, något som NORDICOM påpekade i sin rapport som presentarades nyligen. Nätet självt drabbas naturligtvis också av detta. Företeelsen är fortfarande ny, men förändringstakten och omsättningen är hög. Idag gäller Facebook, i morgon är det något annat.
Vi behöver veta mer om de sociala nätverk som uppstår och finns på nätet, hur de formas, verkar och fasas ut eller lever vidare. Vilka faktorer styr? Är det precis som i verkliga världen eller styrs den virtuella världen av andra lagar. Är det överhuvudtaget relevant att skilja på dessa världar? Ett intressant bidrag är artikeln i gårdagens DN.
I takt med att nätet växer sker en fragmentisering av medieinnehållet, något som NORDICOM påpekade i sin rapport som presentarades nyligen. Nätet självt drabbas naturligtvis också av detta. Företeelsen är fortfarande ny, men förändringstakten och omsättningen är hög. Idag gäller Facebook, i morgon är det något annat.
Vi behöver veta mer om de sociala nätverk som uppstår och finns på nätet, hur de formas, verkar och fasas ut eller lever vidare. Vilka faktorer styr? Är det precis som i verkliga världen eller styrs den virtuella världen av andra lagar. Är det överhuvudtaget relevant att skilja på dessa världar? Ett intressant bidrag är artikeln i gårdagens DN.
Nya studenter
Vi välkomnar alla studenter som nu kommit till Högskolan i Kalmar, Växjö universitet och Bleking Tekniska Högskola. Jag har inte riktigt klart för mig de exakta siffrorna än. Cirka 200 har registrerat sig i Kalmar, där merparten är campusstudenter. I Växjö har ca 300 registrerat sig på campus, men ytterligare drygt 200 tillkommer på distans. På BTH startar nu ett antal yrkeslärare i ett samarbete mellan de tre lärosätena i Sydost.
I går träffade jag campusstudenterna i Växjö och presenterade kort utgångspunkterna för Ung Kommunikation. Några saker slog mig vid presentationen. Det verkar som medelåldern sjunkit något jämfört med tidigare år, snarare 23-24 än 26 år. Det innebär att många av studenterna tillhör den ungdomsgeneration som i stor utsträckning använder nätet. En stor majoritet hade också varit medlemmar i Lunarstorm och alla utom ett fåtal hade varit inne på YouTube.
Det innebär att de står närmare den generation som de senare kommer att undervisa. På ett sätt blir det lättare, men på ett annat sätt också svårare. När jag utbildade mig till lärare fanns en rätt entydig bild över lärarens uppdrag, roll och funktion. Jag hade min bild av skolan som jag bl.a. fått genom de lärare jag haft, de goda exemplen och de dåliga. Och dessa bilder stämde ganska bra när jag sedan kom ut som lärare och kunde hitta min egen roll.
På samma sätt har säkert också dagens studenter en gängse bild av hur läraruppdraget ser ut. Men med de snabba förändringar som nu sker både i samhället och i synen på lärande, kan det vara svårt att hitta sin roll som lärare. Vad finns för lärarstudenten att identifiera sig med? Det finns en diskussion om vad den här utvecklingen betyder för skolan som kunskapsinstitution. Läraryrket förändras och de ideal som fanns tidigare kanske inte gäller i lika hög utsträckning längre. Här blir det viktigt att utbildningen svarar upp mot de nya krav som ställs och samtidigt värnar den yrkesprofession som under lång tid byggts upp.
I går träffade jag campusstudenterna i Växjö och presenterade kort utgångspunkterna för Ung Kommunikation. Några saker slog mig vid presentationen. Det verkar som medelåldern sjunkit något jämfört med tidigare år, snarare 23-24 än 26 år. Det innebär att många av studenterna tillhör den ungdomsgeneration som i stor utsträckning använder nätet. En stor majoritet hade också varit medlemmar i Lunarstorm och alla utom ett fåtal hade varit inne på YouTube.
Det innebär att de står närmare den generation som de senare kommer att undervisa. På ett sätt blir det lättare, men på ett annat sätt också svårare. När jag utbildade mig till lärare fanns en rätt entydig bild över lärarens uppdrag, roll och funktion. Jag hade min bild av skolan som jag bl.a. fått genom de lärare jag haft, de goda exemplen och de dåliga. Och dessa bilder stämde ganska bra när jag sedan kom ut som lärare och kunde hitta min egen roll.
På samma sätt har säkert också dagens studenter en gängse bild av hur läraruppdraget ser ut. Men med de snabba förändringar som nu sker både i samhället och i synen på lärande, kan det vara svårt att hitta sin roll som lärare. Vad finns för lärarstudenten att identifiera sig med? Det finns en diskussion om vad den här utvecklingen betyder för skolan som kunskapsinstitution. Läraryrket förändras och de ideal som fanns tidigare kanske inte gäller i lika hög utsträckning längre. Här blir det viktigt att utbildningen svarar upp mot de nya krav som ställs och samtidigt värnar den yrkesprofession som under lång tid byggts upp.
Wikipedia och Nationalencyklopedin
I Vetandets värld från förra veckan gjordes en jämförelse mellan Nationalencyklopedin och Wikipedia. Man ställde frågan hur vi vidgar vårt vetande. Förr gick man till bokhyllans dyrbara uppslagsverk för att slå upp ordet. I dag finns internet och Wikipedia. Vilka roller spelar då dessa båda uppslagsverk? I programmet görs en kort jämförelse av 10 frågeord. Nationalencyklopedin vann knappt med 6,5-5,5. Intressant jämförelse, programmet fördjupar frågeställningen i de avslutande orden. Det handlar inte om ett antingen eller. Båda två kompletterar varandra. Trots allt handlar det om vad vi tänker använda vårt vetande till.
Det är onekligen också intressant att fundera över bakgrunden till Wikipedias tillkomst. Kan det verkligen fungera genom att ge vem som helst möjlighet att dela med sig av sitt vetande och göra det lätttillgängligt, alldeles frivilligt utan krav på ersättning för det gjorda arbetet? Går man till den internationella Wikipediasidan kan man se ett resultat av det engagemanget. Det säger en del om nätets sprängkraft.
Den tredje december kommer Olof Sundin till Växjö för en föreläsning om Wikipedias roll i samhället och i kunskapsbildning. Det är ett samarbete mellan AV-Media Växjö och Ung Kommunikation.
Det är onekligen också intressant att fundera över bakgrunden till Wikipedias tillkomst. Kan det verkligen fungera genom att ge vem som helst möjlighet att dela med sig av sitt vetande och göra det lätttillgängligt, alldeles frivilligt utan krav på ersättning för det gjorda arbetet? Går man till den internationella Wikipediasidan kan man se ett resultat av det engagemanget. Det säger en del om nätets sprängkraft.
Den tredje december kommer Olof Sundin till Växjö för en föreläsning om Wikipedias roll i samhället och i kunskapsbildning. Det är ett samarbete mellan AV-Media Växjö och Ung Kommunikation.
Pedagogwebben
I går hade AV-Media en regional träff med UR, där webbsatsningen Pedagogwebben presenterades och diskuterades. Det är en ambitiös satsning och har goda förutsättningar att bli en värdefull resurs för lärare. UR har också skapat en sajt för Barn som riktar sig till de yngre barnen, medan sajten Unga riktar sig till de lite äldre barnen och ungdomarna.
Det är lite intressant att jämföra de tre sajterna. En snabb och högst ovetenskaplig jämförelse visar att den mest interaktiva sajten är Barn, medan både Unga och Pedagog i högre utsträckning leder till radio och TV-program. Det är kanske ganska naturligt. UR står för public service och har till uppgift att producera program för utbildningsändamål. Ett stort steg är taget med pedagogwebben för att presentera det utbud man har. Webbmaterialet ger stora möjligheter att presentera aktuella ämnen på ett intresseväckande sätt. Positivt är också att man har ett diskussionsforum där man kan föra upp olika ämnen för diskussion.
Gårdagens diskussion handlade en del om hur man ska nå ut med materialet. Här har naturligtvis AV-Medias medieinformatörer stor betydelse. Jag tror också man i högre utsträckning måste titta på interaktionsmöjligheterna för att locka lärarna. En jämförelse gjordes under gårdagens diskussion med Multimediabyråns webb. Man kan också se på de senaste årens webbutveckling att de sajter som i högre utsträckning kan involvera besökarna i olika aktiviteter t.ex. göra det möjligt att bidra med innehåll, blir mer intressanta. Dagens webbanvändning handlar kanske mer om kommunikation än information och finns ett attraktivt material måste det kompletteras med kommunikativa funktioner om det ska locka. Här borde finnas fantastiska möjligheter med det utmärkta innehåll som produceras genom att låta lyssnare och tittare komma till tals, reagera på program, iscensätta diskussioner och medge produktion av eget material. UR:s egen satsning Rum för berättande är ett steg i den riktningen.
Det är lite intressant att jämföra de tre sajterna. En snabb och högst ovetenskaplig jämförelse visar att den mest interaktiva sajten är Barn, medan både Unga och Pedagog i högre utsträckning leder till radio och TV-program. Det är kanske ganska naturligt. UR står för public service och har till uppgift att producera program för utbildningsändamål. Ett stort steg är taget med pedagogwebben för att presentera det utbud man har. Webbmaterialet ger stora möjligheter att presentera aktuella ämnen på ett intresseväckande sätt. Positivt är också att man har ett diskussionsforum där man kan föra upp olika ämnen för diskussion.
Gårdagens diskussion handlade en del om hur man ska nå ut med materialet. Här har naturligtvis AV-Medias medieinformatörer stor betydelse. Jag tror också man i högre utsträckning måste titta på interaktionsmöjligheterna för att locka lärarna. En jämförelse gjordes under gårdagens diskussion med Multimediabyråns webb. Man kan också se på de senaste årens webbutveckling att de sajter som i högre utsträckning kan involvera besökarna i olika aktiviteter t.ex. göra det möjligt att bidra med innehåll, blir mer intressanta. Dagens webbanvändning handlar kanske mer om kommunikation än information och finns ett attraktivt material måste det kompletteras med kommunikativa funktioner om det ska locka. Här borde finnas fantastiska möjligheter med det utmärkta innehåll som produceras genom att låta lyssnare och tittare komma till tals, reagera på program, iscensätta diskussioner och medge produktion av eget material. UR:s egen satsning Rum för berättande är ett steg i den riktningen.
Fler kommuner intresserade
Andra hela veckan på jobbet har verkligen varit intensiv med en mängd möten. Bl.a. har jag träffat olika kommunrepresentanter.
I Blekinge finns ett begynnande gymnasiesamarbete mellan Karlshamns kommun, Ronneby kommun och Olofströms kommun. En avsiktsförklaring har undertecknats där man förbinder sig att utveckala ett samarbete för att erbjuda ökad kvalitet i gymnasieundervisningen. Även Tingsryds kommun och Karlskrona kommun har varit med i diskusionerna. Ett större nätverk med nästan alla kommuner i sydost representerade finns också. Roger Klerestam , som är gymnasiesamordnare i Karlshamns kommun, har varit ansvarig för utvecklingsarbetet. Anledningen till detta samarbete är vikande elevunderlag, små gymnasieskolor och kostsam kompetensutveckling för lärare. Vad man nu diskuterar är ett samarbete där kommunerna skapar kompetenscentra kring vissa specifika ämnesområden, kanske Hotell och restaurang i en kommun, Bygg i en annan o.s.v. Låter både spännade och nödvändigt. För kommunernas del blir det intressant att i den kompetensutvecklling som blir följden, öka kraven på digital kompetens i kombination med ämnesutveckling. Det är där vårt projekt kommer in. För lärarutbildningen i sydost är detta intressant eftersom vi nu startar lärarutbildning för yrkeslärare. Kan man då koppla den verksamhetsförlagda utbildningen till de kompetenscentra som byggs upp skulle det betyda en kvalitetshöjning både av den verksamhetsförlagda utbildningen och de kompetenscentra som byggs upp.
Jag har också träffat representanter för Ljungby kommun. Där är man på gång med ett intressant utvecklingsarbete som innefattar en ökad kvalitet i digitala medborgartjänster som bl.a. kan innebära ökade möjligheter för föräldrar att få information och kunna kommunicera med skolans personal. Dessutom undersöker man möjligheterna att starta ett Stormens Hus, ett upplevelse- och kunskapscentrum som tar sin utgångspunkt i stormen Gudrun. Centrat skulle utrustas med modern och interaktiv teknik med anknytning till den berättartradition som finns i Ljungby. Stormens Hus skulle också bli en viktig resurs för skolorna i Ljungby kommun. Allt detta förutsätter god tillgång till digital teknik. Hur den ska se ut är dock en öppen fråga. I båda dessa frågor, digitala tjänster och kunskapsutveckling, var man intresserade av ett samarbete med Ung Kommunikation. Utgångspunkten är att de unga är erfarna och avancerade användare och bör användas som resurser i ett utvecklingsarbete.
Vi går alltså mot en spännande höst.
I Blekinge finns ett begynnande gymnasiesamarbete mellan Karlshamns kommun, Ronneby kommun och Olofströms kommun. En avsiktsförklaring har undertecknats där man förbinder sig att utveckala ett samarbete för att erbjuda ökad kvalitet i gymnasieundervisningen. Även Tingsryds kommun och Karlskrona kommun har varit med i diskusionerna. Ett större nätverk med nästan alla kommuner i sydost representerade finns också. Roger Klerestam , som är gymnasiesamordnare i Karlshamns kommun, har varit ansvarig för utvecklingsarbetet. Anledningen till detta samarbete är vikande elevunderlag, små gymnasieskolor och kostsam kompetensutveckling för lärare. Vad man nu diskuterar är ett samarbete där kommunerna skapar kompetenscentra kring vissa specifika ämnesområden, kanske Hotell och restaurang i en kommun, Bygg i en annan o.s.v. Låter både spännade och nödvändigt. För kommunernas del blir det intressant att i den kompetensutvecklling som blir följden, öka kraven på digital kompetens i kombination med ämnesutveckling. Det är där vårt projekt kommer in. För lärarutbildningen i sydost är detta intressant eftersom vi nu startar lärarutbildning för yrkeslärare. Kan man då koppla den verksamhetsförlagda utbildningen till de kompetenscentra som byggs upp skulle det betyda en kvalitetshöjning både av den verksamhetsförlagda utbildningen och de kompetenscentra som byggs upp.
Jag har också träffat representanter för Ljungby kommun. Där är man på gång med ett intressant utvecklingsarbete som innefattar en ökad kvalitet i digitala medborgartjänster som bl.a. kan innebära ökade möjligheter för föräldrar att få information och kunna kommunicera med skolans personal. Dessutom undersöker man möjligheterna att starta ett Stormens Hus, ett upplevelse- och kunskapscentrum som tar sin utgångspunkt i stormen Gudrun. Centrat skulle utrustas med modern och interaktiv teknik med anknytning till den berättartradition som finns i Ljungby. Stormens Hus skulle också bli en viktig resurs för skolorna i Ljungby kommun. Allt detta förutsätter god tillgång till digital teknik. Hur den ska se ut är dock en öppen fråga. I båda dessa frågor, digitala tjänster och kunskapsutveckling, var man intresserade av ett samarbete med Ung Kommunikation. Utgångspunkten är att de unga är erfarna och avancerade användare och bör användas som resurser i ett utvecklingsarbete.
Vi går alltså mot en spännande höst.
Internetanvändning och sociala nätverk
Det är alltid lika intressant att läsa Jan Svärdhagens blogg. I gårdagens blogginlägg rapporterar han om en amerikansk undersökning om ungdomars medievanor. Det är en undersöknng som gjorts under överinseende av National School Boards Association. Den visar att även i USA kommer internetanvändningen i fatt TV-tittandet bland barn och unga, 9 timmar i veckan mot 10 timmars TV-tittande (undersökningen är gjord i åldersgruppen 9 till 17 år). Intressant att jämföra med Mediebarometerns siffror för svenska förhållanden, som kom precis före sommaren.
I dagens blogginlägg hänvisar Jan till en artikel i Expressen om internetlivet och speciellt de sociala nätverk som byggs upp på nätet. Precis som Jan, instämmer jag i hur välgörande det är att det också visas en annan bild av vad nätet egentligen betyder.
Helt klart är att vi måste öka vår förståelse för de sociala nätverk som finns på nätet, som snarare binds samman av intresseområden, än de stora gemensamma portalerna, t.ex. Lunarstorm eller My Space. Det betyder inte att dessa med nödvändighet minskar i betydelse, men det är viktigt att se att det finns andra sociala nätverk som på ett individuellt plan är viktigare. Men också att dessa nätverk kan vara mer eller mindre fast sammansatta.
Jag stötte på ett bidrag i denna fråga från Nancy Baym (Associate Professor of Communication Studies at the University of Kansas). Hon har nyligen publicerat ett paper där hon beskriver hur oberoende svensk rock- och popmusik, med speciell inriktning på indiemusik gör sig gällande på nätet, The new shape of online community: The example of Swedish independent music fandom. Den är intressant på flera sätt. Hon har gjort undersökningen i egenskap av lärare i medie- och kommunikationsvetenskap, men också med ett personligt intresse av indiemusiken. Naturligtvis hade denna musik inte kunnat spridas på detta sätt om inte internet funnits. I stället för en nationell publik verkar musikerna och deras "fans" på en internationell arena. Det finns idolsidor, bloggar, MP3-bloggar där musik sprids och sociala kontakter etableras. Inte i stora miljonmängder, men hängivna intresserade som också är aktiva. Om vi ska förstå ungdomarnas sociala liv vi måste ha en förståelse som också inkluderar den virtuella världen.
I dagens blogginlägg hänvisar Jan till en artikel i Expressen om internetlivet och speciellt de sociala nätverk som byggs upp på nätet. Precis som Jan, instämmer jag i hur välgörande det är att det också visas en annan bild av vad nätet egentligen betyder.
Helt klart är att vi måste öka vår förståelse för de sociala nätverk som finns på nätet, som snarare binds samman av intresseområden, än de stora gemensamma portalerna, t.ex. Lunarstorm eller My Space. Det betyder inte att dessa med nödvändighet minskar i betydelse, men det är viktigt att se att det finns andra sociala nätverk som på ett individuellt plan är viktigare. Men också att dessa nätverk kan vara mer eller mindre fast sammansatta.
Jag stötte på ett bidrag i denna fråga från Nancy Baym (Associate Professor of Communication Studies at the University of Kansas). Hon har nyligen publicerat ett paper där hon beskriver hur oberoende svensk rock- och popmusik, med speciell inriktning på indiemusik gör sig gällande på nätet, The new shape of online community: The example of Swedish independent music fandom. Den är intressant på flera sätt. Hon har gjort undersökningen i egenskap av lärare i medie- och kommunikationsvetenskap, men också med ett personligt intresse av indiemusiken. Naturligtvis hade denna musik inte kunnat spridas på detta sätt om inte internet funnits. I stället för en nationell publik verkar musikerna och deras "fans" på en internationell arena. Det finns idolsidor, bloggar, MP3-bloggar där musik sprids och sociala kontakter etableras. Inte i stora miljonmängder, men hängivna intresserade som också är aktiva. Om vi ska förstå ungdomarnas sociala liv vi måste ha en förståelse som också inkluderar den virtuella världen.
Mobiltelefoner i skolan
Smålandsposten rapporterar i dag om den nya lag som nu riksdagen antagit som ger lärare och rektorer rätt att beslagta störande föremål som t ex mobiltelefoner (om eleven själv ger sitt medgivande). Representanter för lärarfack och rektorer är positiva. Mest positiv är Smålandpostens ledarskribent:
"Både elever och lärare är värda en lugnare arbetsmiljö. Möjligheten att beslagta mobiltelefoner är ett viktigt hjälpmedel för att kunna upprätthålla arbetsron, vilket inte minst är viktigast för de svagare eleverna. För den som är i särskilt stort behov av lugn och ro.
Skolminister Jan Björklunds reform är ett viktigt steg mot att återupprätta lärarens roll i den svenska skolan. Med detta följer att tryggheten för den enskilda eleven ökar."
Tidigare i artikeln beskrivs problemen med den digitala mobbningen, som verkligen är ett reellt problem:
"Digital mobbning kan pågå dygnet runt och är mycket svår att värja sig emot. Eleverna kan inte ens freda sig hemma. Så fort datorn slås på dyker det kränkande meddelandet upp."
Hur lagen om att beslagta mobiler i skolan kan bidra till att komma till rätta med denna mobbning är för mig en gåta. Snarare verkar den i motsatt riktning. Det är först när skolan tar barns och ungdomars digitala kultur på allvar, försöker förstå den och låter den förståelsen synas i skolan, som man kan får möjligheter att komma till rätta med den allvarliga mobbningen, möjligheter som är mer lösningsinriktade än repressiva.
"Både elever och lärare är värda en lugnare arbetsmiljö. Möjligheten att beslagta mobiltelefoner är ett viktigt hjälpmedel för att kunna upprätthålla arbetsron, vilket inte minst är viktigast för de svagare eleverna. För den som är i särskilt stort behov av lugn och ro.
Skolminister Jan Björklunds reform är ett viktigt steg mot att återupprätta lärarens roll i den svenska skolan. Med detta följer att tryggheten för den enskilda eleven ökar."
Tidigare i artikeln beskrivs problemen med den digitala mobbningen, som verkligen är ett reellt problem:
"Digital mobbning kan pågå dygnet runt och är mycket svår att värja sig emot. Eleverna kan inte ens freda sig hemma. Så fort datorn slås på dyker det kränkande meddelandet upp."
Hur lagen om att beslagta mobiler i skolan kan bidra till att komma till rätta med denna mobbning är för mig en gåta. Snarare verkar den i motsatt riktning. Det är först när skolan tar barns och ungdomars digitala kultur på allvar, försöker förstå den och låter den förståelsen synas i skolan, som man kan får möjligheter att komma till rätta med den allvarliga mobbningen, möjligheter som är mer lösningsinriktade än repressiva.
Literacy
Tillbaka igen efter semestern som varit skön, trots regn och blåst. Har vi fått känna på den globala uppvärmingens konsekvenser eller är det bara en av dessa somrar då lågtrycken tagit en sydligare bana?
I projektet går vi nu in i den 4:e terminen. Nya utmaningar väntar. Diskussionerna om samhällsförändringar knutna till nätets utbredning, användning och ungdomarnas engagemang fortsätter. Den syns i media, men är också ett vanligt förekommande diskussionsämne bland vänner och bekanta.
Har under sommaren läst en bok av Colin Lankshear och Michele Knobel, New Literacies. (Här en länk till deras blogg). I boken får jag en fördjupad förståelse för literacy-begreppet. Tyvärr finns ingen bra svensk översättning. Tidigare var begreppet starkt kopplat till läs- och skrivförmåga, men har i dag en betydligt bredare betydelse. Lankshear och Knobel menar att det ofta används som metafor för kunnighet eller kompetens. Kompetens att med språkets olika dimensioner tolka, förstå och vara en aktiv aktör i de olika sammanhang vi verkar i. Det gör att literacy inte bara är en fråga för modersmål eller främmande språk. Det är en grundläggande fråga om lärande, och därmed en angelägenhet för samtliga ämnen och lärare.
Vad skulle då new literacies betyda? Författarna ser den växande betydelsen av digitala medier som en mycket stark förändringsfaktor som också innebär förändrade tankemönster, mindsets. Inte så att de nya formerna ersätter gamla former, men det sker en gradvis splittring av de former som används, fracturing of space och där nya literacy-former växer sig allt starkare.
Genom att ge exempel på dessa nya former (som inte bara är digitala eller kopplade till ny teknik) tar författarna också ställning till den kraft som finns i förändringen, en förändring som är så stark så man kan tala om ett förändrat tankesätt eller paradigm. Dessa förändringar är tydligast bland barn och ungdomar som växer upp med hela denna värld som en självklar och naturlig del. Några exempel på förändringar i tankesätt beskrivs av författarna så här:
"the more a literacy practice priviliges participation over publishing, distributed expertise over centralized expertise, collective intelligence over individual possessive intelligence, collaboration over individuated authorship, dispersion over scarcity, sharing over ownership, experimentation over 'normalization', innovation and evolution over stability and fixity, creative-innovative rule breaking over generic purity and policing, Phase 2 automation over Phase 1 automation, relationship over information broadcast , and so on, the more we should regard it as a 'new' literacy." (s 68)
Självklart tar också författarna upp skolans ansvar. Betydelsen av det nya som växer fram har inte nått skolan i speciellt stor utsträckning. Det finns initiativ som tagits när det gäller användning av digitala medier men i många stycken handlar det mer om effektivisering och att lyfta in gamla tankemönster i en ny miljö, old wine in new bottles.
Två avhandlingar kom under våren med anknytning till literacy och nya former: Carina Fast , Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola och Christina Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. Båda är mycket intressanta och bidrar till en vidgad förståelse för de krav som ställs på skolan. På initiativ av en av temagrupperna i Ung Kommunikation, (Att skriva sig till läsning med dator) kommer Carina Fast till Växjö den 11 oktober. Senare hoppas vi inom projektet att också Christina Olin-Scheller kommer.
Dessa avhandlingar manar till efterföljd, inte bara i strikt forskning utan också i ett fördjupat utvecklingsarbete med ett aktivt engagemang från lärarutbildningen.
I projektet går vi nu in i den 4:e terminen. Nya utmaningar väntar. Diskussionerna om samhällsförändringar knutna till nätets utbredning, användning och ungdomarnas engagemang fortsätter. Den syns i media, men är också ett vanligt förekommande diskussionsämne bland vänner och bekanta.
Har under sommaren läst en bok av Colin Lankshear och Michele Knobel, New Literacies. (Här en länk till deras blogg). I boken får jag en fördjupad förståelse för literacy-begreppet. Tyvärr finns ingen bra svensk översättning. Tidigare var begreppet starkt kopplat till läs- och skrivförmåga, men har i dag en betydligt bredare betydelse. Lankshear och Knobel menar att det ofta används som metafor för kunnighet eller kompetens. Kompetens att med språkets olika dimensioner tolka, förstå och vara en aktiv aktör i de olika sammanhang vi verkar i. Det gör att literacy inte bara är en fråga för modersmål eller främmande språk. Det är en grundläggande fråga om lärande, och därmed en angelägenhet för samtliga ämnen och lärare.
Vad skulle då new literacies betyda? Författarna ser den växande betydelsen av digitala medier som en mycket stark förändringsfaktor som också innebär förändrade tankemönster, mindsets. Inte så att de nya formerna ersätter gamla former, men det sker en gradvis splittring av de former som används, fracturing of space och där nya literacy-former växer sig allt starkare.
Genom att ge exempel på dessa nya former (som inte bara är digitala eller kopplade till ny teknik) tar författarna också ställning till den kraft som finns i förändringen, en förändring som är så stark så man kan tala om ett förändrat tankesätt eller paradigm. Dessa förändringar är tydligast bland barn och ungdomar som växer upp med hela denna värld som en självklar och naturlig del. Några exempel på förändringar i tankesätt beskrivs av författarna så här:
"the more a literacy practice priviliges participation over publishing, distributed expertise over centralized expertise, collective intelligence over individual possessive intelligence, collaboration over individuated authorship, dispersion over scarcity, sharing over ownership, experimentation over 'normalization', innovation and evolution over stability and fixity, creative-innovative rule breaking over generic purity and policing, Phase 2 automation over Phase 1 automation, relationship over information broadcast , and so on, the more we should regard it as a 'new' literacy." (s 68)
Självklart tar också författarna upp skolans ansvar. Betydelsen av det nya som växer fram har inte nått skolan i speciellt stor utsträckning. Det finns initiativ som tagits när det gäller användning av digitala medier men i många stycken handlar det mer om effektivisering och att lyfta in gamla tankemönster i en ny miljö, old wine in new bottles.
Två avhandlingar kom under våren med anknytning till literacy och nya former: Carina Fast , Sju barn lär sig läsa och skriva: Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola och Christina Olin-Scheller, Mellan Dante och Big Brother: En studie om gymnasieelevers textvärldar. Båda är mycket intressanta och bidrar till en vidgad förståelse för de krav som ställs på skolan. På initiativ av en av temagrupperna i Ung Kommunikation, (Att skriva sig till läsning med dator) kommer Carina Fast till Växjö den 11 oktober. Senare hoppas vi inom projektet att också Christina Olin-Scheller kommer.
Dessa avhandlingar manar till efterföljd, inte bara i strikt forskning utan också i ett fördjupat utvecklingsarbete med ett aktivt engagemang från lärarutbildningen.
Deltagande
Den engelska nationaloperan EON sätter i höst upp Bizets Carmen. Det intressanta med den här uppsättningen är att ledningen kopplat ett ambitiöst och interaktivt webbprojekt till arbetet med föreställningen. Den ger operaintresserade möjlighet att ta del av bilder, musik och videoklipp från repetitioner, men även genom bloggar och diskussionsforum ge möjlighet till kommentarer och recensioner av konstnärernas insatser. Enligt radioprogrammet Mitt i musiken från den 6 augusti är detta första gången inom operavärlden man bjuder in till så storskalig delaktighet i en föreställning. Och fortsättningsvis kommer samtliga operor som produceras vid den engelska nationaloperan att produceras på ett sätt där webben har en central funktion.
Det här är ett intressant exempel på hur initiativ växer fram och alltfler aktörer ser nätet som möjlighet till att öka intresset och delaktigheten i skapandeprocesser av olika slag. Det är inte bara den färdiga produktionen som är intressant. Minst lika intressant är att följa med och vara delaktig i uppbyggnaden. Jag har tidigare hänvisat till Henry Jenkins. Han skriver i sin bok Convergence Culture följande (med huvudsaklig referens till media- och TV-industrin):
We are in a critical moment of transition during which the old rules are open to change and companies may be forced to renegotiate their relationship to consumers. The question is weather the public is ready to push for greater participation or willing to settle for the same old relations to mass media.
Den kultur som från början uppstod i ganska tekniknördiga kretsar på nätet där open source, öppenhet, delaktighet, gemensamt skapande var honörsord, sprider sig alltmer och omfattar fler och fler områden.
Det här är ett intressant exempel på hur initiativ växer fram och alltfler aktörer ser nätet som möjlighet till att öka intresset och delaktigheten i skapandeprocesser av olika slag. Det är inte bara den färdiga produktionen som är intressant. Minst lika intressant är att följa med och vara delaktig i uppbyggnaden. Jag har tidigare hänvisat till Henry Jenkins. Han skriver i sin bok Convergence Culture följande (med huvudsaklig referens till media- och TV-industrin):
We are in a critical moment of transition during which the old rules are open to change and companies may be forced to renegotiate their relationship to consumers. The question is weather the public is ready to push for greater participation or willing to settle for the same old relations to mass media.
Den kultur som från början uppstod i ganska tekniknördiga kretsar på nätet där open source, öppenhet, delaktighet, gemensamt skapande var honörsord, sprider sig alltmer och omfattar fler och fler områden.