Fildelningens konsekvenser
Det är uppenbarligen så att den illegala fildelningen har nått en gräns som inte accepteras av organisationer runt om i världen. Frågan är vilka andra konsekvenser det kommer att få?
Skribentbyte
Då Lennart befinner sig i Kina denna vecka kommer jag att stå för bloggandet ett par dagar. För er som inte känner till mig sen tidigare så heter jag Stina Sunesson och är informatör i projektet. Jag jobbar på Blekinge Tekniska Högskola i Ronneby.
Intensiv mötesdag
Direkt efter träffade vi i projektledningen Gurdun Molander från KK-stiftelsen och Kari Österling från Mötesverkstaden. Kari är anlitad av KK-stiftelsen för att stödja projekten i arbetet med återrapportering. Det är viktigt att rapporterna kan användas aktivt och fungera som stödjande verktyg i implementeringsprocessen snarare än att enbart bli historiska beskrivningar. En viktig del är självvärdering. Både Gudrun och Kari var mycket engagerade i uppgiften och det kändes mycket positivt att få möjlighet att utveckla utvärderingsarbetet tillsammans med dem.
Arbetsdagen avslutades med att vi i projektledningen planerade för det fortsatta arbetet. Nästa vecka blir intensiv med Skolforum i Stockholm och SVIT i Ronneby. Tom Gagner ansvarar för aktiviteterna i STockholm. Vi kommer att finnas i KK-stiftelsens monter, monter C19:28, under onsdagen den 1 november. Under måndagen finns KompLIT, Skövde och på tisdag finns LIKA, Stockholm i montern.
Rose-Marie ansvarar för SVIT i Ronneby. Under vårt seminariepass kommer två temagrupper att presentaras: Linda Vingren presenterar Att skriva sig till läsning med hjälp av dator och Jonas Wiréen presenterar Amulets. Dessutom kommer också Micke Gunnarsson från Reaktor Sydost att medverka.
Dialogseminarium Unga och demokratin
Vårt dialogseminarium igår tillsammans med KK-stiftelsen fungerade mycket bra. Stig-Roland Rask ledde det hela på ett föredömligt sätt.
Utgångspunkten för seminariet var forskningsprojektet Unga medborgare, IKT och lärande ett forskningsprojekt inom Learn IT.
Spännande var att seminariet lockat människor med olika bakgrund och erfarenheter. Vi hade med politiker, företrädesvis från skola- barnomsorg, kommunala tjänstemän, lärare från skolor, lärare från lärarutbildning och forskare. En stor blandning trots att vi inte var mer än ca 50 personer. Det gjorde att diskussionerna blev givande, även om några färdiga svar naturligtvis inte kunde ges.
En punkt på programmet var också Ung Kommunikation. Jag gjorde en mer översiktlig presentation eftersom en hel del av det vi diskuterat under dagen hade beröring med projektidéerna. Jag valde i stället att låta Nätverket SIP (f d Tech Group) presentera sig eftersom de är en av våra samarbetspartners och att de arbetar med samhällsförändring på ett annat sätt än i politiskt arbete. Det var upplyftande att höra med vilken självklarhet de tog sig an projektidéer, vare sig det handlade om att aktivera lärarstudenter, utbilda ungdomsarbetsförmedlare, starta folkhögskola eller arbeta med arbetslösa ungdomar.
Mediekompetens
Citatet kommer från Viviane Reding, EU-kommissionär med ansvar för informationssamhället och medier. Hennes uttalande är ett led i EU-kommissionens initiativ att prioritera frågan om mediekompetens, media literacy.
Kommissionen inledde den 6 oktober 2006 en EU-täckande undersökning om fungerande arbetsmetoder inom detta område. De resultat och förslag som man får fram kommer att redovisas under 2007 och ligga till grund för kommissionens fortsatta satsningar.
Hur ska man då definiera mediekompetens? Så här skriver man i det svenska pressmeddelandet från kommissionen:
"Mediekompetensen berör alla medier, även tv och film, radio och inspelad musik, tryckta medier, videospel, Internet och annan ny digital kommunikationsteknik. Tack vare ny teknik kan vem som helst att publicera sig. Därmed har också förmågan att tolka de olika mediebudskap som vi bombarderas med varje dag fått stor betydelse, med tanke på den enorma mängd information och innehåll som nu finns tillgänglig via bredbandsnät. Mediekompetens handlar om att veta hur man får tillgång till, analyserar och värderar bilder, ljud och budskap och att kunna använda sig av den förmågan i valsituationer. Mediekompetensen hjälper alltså medborgarna att se hur medierna filtrerar intryck och åsikter, formar populärkulturen och påverkar de val som görs av enskilda människor. Mediekompetensen ger medborgarna verktygen för kritiskt tänkande och kreativ problemlösning, så att de blir upplysta konsumenter och producenter av innehåll."
Är detta en kompetens lika viktig i dagens samhälle är som läs- och skrivförmågan var i början på 1800-talet? En viktig fråga att besvara för dagens utbildningssamhälle.
Läs mer om initiativet på följande webbplats:
http://ec.europa.eu/comm/avpolicy/media_literacy/index_en.htm
Bloggandet
Technorati is the recognized authority on what's going on in the world of weblogs. We help people search for, surface, and organize bloggers and their daily posts.
De försöker också hålla koll på antalet. Naturligtvis har företagets vd och grundare, David Sifery en blogg, där han bl a tar upp hur snabbt bloggandet i världen växer. Antalet har nu passerat 50 miljoner och hittills under de tre senaste åren har antalet bloggar fördubblats var 6:e månad. Engelska och japanska bloggar dominerar följt av Kina.
Vad är egentligen det speciella med bloggar? Man kan fråga sig vad som ligger bakom denna oerhörda explosion av antalet? En undersökning som är gjord vid Indiana University, (Herring, Scheidt, Bonus, & Wright, 2004) visar att drygt 70% av bloggarna är personliga där författarna är öppna med sina tankar och känslor. Finns alltså ett stort behov av att göra det privata offentligt.
I samma undersökning hävdas att just bloggar är den mest använda applikationen på nätet. Det är en väldigt enkel teknik, men ändå så kraftfull. Jämför man med vanliga webbsidor så ger bloggen dig möjlighet att på ett enkelt och överskådligt sätt spara dina texter och även bilder. Du kan också som läsare av andras bloggar, gå in och göra kommentarer.
Men det finns ytterligare ett par funktioner som gör bloggverktyget än mer kraftfullt. Du har möjlighet att spara enstaka inlägg som bokmärken, s k permalänkar. Sparar du en länk till en vanlig webbsida, kan den efter en tid försvinna eller ändras och då har du egentligen ingen nytta av den.
Varje blogg har också ett alldeles unikt nummer som brukar finnas vid kommentarfunktionen. Hittar du ett inlägg i en blogg, som du tycker hänger samman med det du skriver i din blogg, kan du använda inläggets unika nummer. Du kopierar det, lägger in det i din egen blogg. Då skapas, i den första bloggen, en länk till din text. På det sättet skapas ett nätverk av olika bloggar och nya kommunikationsmönster bildas. På samma sätt kan dina inlägg användas. Du som bloggägare kan naturligtvis ta bort länken om du inte tycker den passar.
Att skriva bloggar är alltså inte riktigt detsamma som att flytta ut dagboken på nätet. Det är en helt ny textgenre som absolut är användbar i undervisning: att läsa på olika språk, följa någon som skriver i ett intressant ämne, men naturligtvis också att själv skriva. Det blir som en form av portfolio. Dina texter blir reflektionsunderlag. Du kan också få respons av andra. Är det inte precis ett sådant enkelt verktyg som vi som lärare efterfrågat?
Temagrupperna kommer igång
Bloggen fungerar som ett utmärkt verktyg för dokumentation samtidigt som information når ut. Ser vi långsiktigt i projektet är tanken att kommande temagrupper kan starta med egna initiativ, men också att ta upp erfarenheter från tidigare temagruppers arbete och föra tankarna vidare. Förhoppningsvis ger det oss möjlighet att hålla samman projektet, vidga erfarenheterna och extrahera det som verkligen är värdefult att implementera i lärarutbildningens kurser.
Jag lägger ut länkar till temagruppernas bloggar på denna blogg. Du hittar dem till höger lite längre ned på sidan. Ytterligare information om temagrupperna finns på vår webbplats.
Tech Group byter namn
Varför nytt namn? Så här skriver de själva i ett mailutskick:
"Tech Group har under många års tid förknippats med att vara en “teknikgrupp”. Det stämde de första åren men allt eftersom vi utvecklats så har vi börjat arbeta mer och mer med samhällsförändringsfrågor.
Hela vår själ lever så klart vidare, fast nu under Nätverket SIP! Vi fortsätter tänka nytt, göra annorlunda, uppfinna och bryta mönster. Vi arbetar för och av ungdomar och använder digitala medier för att höja effektiviteten. Vi fortsätter utveckla och nappa på alla tänkbara olika idéer."
Ser man på den nya hemsidan imponeras man av den mängd olika aktiviteter som de är inblandade i. Där finns också samarbetet med Ung Kommunikation beskrivet. I morgon träffar projektansvariga från SIP ett antal lärarstudenter för att gemensamt tänka till, vilka aktiviteter som kan initieras för lärarstudenterna som helhet.
Arbete med rörllig bild i Söraby
"Jag heter Anna Rydell, förskollärare och IT pedagog. Jag arbetar på Söraby skola som ligger två mil norr om Växjö. Hösten 2003 fick jag möjlighet att gå ett projekt, Film i skolan, genom Av-Media i Växjö. Jag har inte varit intresserad av att göra film tidigare men har alltid varit nyfiken av mig så jag tackade ja. Jag gjorde två korta filmer tillsammans med mina förskoleklasselever. Den ena filmen handlade om en dag i förskoleklass och i den andra dokumenterade jag när en av mina elever forskade.Jag märkte direkt vilken dragningskraft kameran hade och hur postiva eleverna var i arbetet. Det var ingen som sa 'måste jag' trots många omtagningar.
Stig-Roland Rask och Johnny Lindqvist
Men frågan om de nya teknikerna och de nya kompetenserna är mer komplicerad än så. Allt det nya man lär sig är inte postivt. Stig-Roland tog också upp flera problem som inte är alldeles enkla att hantera, men som likafullt är ett ansvar för pedagoger. Det handlar om nätets mörka sidor med pedofili, våld och sexism. Det handlar om källkritik och trovärdighet. Det handlar om utsatthet och mobbning.
Frågan om mobbning var också ämnet för Johnny Lindqvist från Friends. Han gjorde från början klart att frågan om e-mobbning, dvs mobbning med nya verktyg som mobiltelefon och nätet, inte kan ses isolerat från annan mobbning. Är man socialt utsatt och mobbas, är metoder och verktyg bara lite mer sofistikerade, men i grunden är problemen samma. Eftersom skapande av trygghet är en av skolans viktigaste uppgifter kan inte lärare och annan personal vända ryggen till och låtsas som problemen ligger utanför skolan. Som i alla frågor, ska man kunna utföra ett ordentligt arbete måste man känna området. Vad betyder det att finnas på nätet? Vad betyder det om en lärare råder en elev, som blivit illa behandlad på msn, att hålla sig borta, att inte vara där? Vad betyder det att avskilja sig från en gemenskap där alla andra befinner sig? Fråga i din egen klass hur många som är anslutna till msn. Från i stort sett 11-12-års åldern är 100% med.
Google köper You Tube
Google är väl det företag som tydligast demonstrerar detta. Nu läggger man till ytterligare en tjänst som ger användaren nya möjligheter. Andra exempel är Picasa eller kalendern. Vill du ha ett enkelt verktyg för att få kontroll och överblick över dina bilder på datorn, kunna bearbeta, skriva ut och skicka dem, rekommenderar jag Picasa. Det kostar inget och gör mängden bilder (och det blir en hel del...) enklare att hantera.
Mediepedagogik i Vimmerby
”Det händer väldigt mycket i Vimmerby just nu. Äntligen tycker jag t ex att jag får mina
erfarenheter av arbete med film (över 20 år) att blomma ut på allvar. Vimmerby som
utbildningsregion är inne i en spännande och kraftig tillväxtfas vad gäller kopplingen till
turismen, Astrid Lindgren och berättartraditionen (och kanske inte alls så fokuserat på
själva Astrid som person utan på den trakt från vilken hon hämtat sin inspiration).
Jag började våren 2006, tillsammans med vår kulturchef Anders Eriksson och kultursekreterare
Anna Olausson, att bygga upp en mediepedagogtjänst i Vimmerby Kulturskola. I min tjänst
ligger också skolbio och vi har fått ett första stöd på 50 000 kronor från Svenska
Filminstitutet. Jag har kunnat knyta upp olika nätverk för att få skolbion till en
verksamhet med skolan (bl a med gymnasiet) där eleverna också är engagerade.
Samtidigt som vi byggde upp mediepedagogiken så skrev jag ett förslag till struktur för en
medietekniker-tjänst inom IT-enheten i Vimmerby. Medietekniken går hand i hand med
mediepedagogiken. Vi har fått några timmar i veckan för det. Jag hoppas att jag så småningom
ska få igång kontakter mellan IT-ansvarig på varje skola, medietekniker och mediepedagog.
I mitt arbete strävar jag efter vidgade kontakter med skolor i kommunen. Ett flertal
projektidéer finns redan. AV/Media i Kalmar är en resurs med den utrustning och de filmer
som finns för skolorna att låna. Jag söker också samarbete med mediepedagoger i andra
kommuner.”
Det är mycket spännande att se hur kommuner i regionen tar ansvar för en mediepedagogisk utveckling och tar fasta på ett formspråk som i hög utsträckning används och gillas av våra ungdomar. Förhoppningen är att lärarstudenter via den verksamhetsförlagda utbildningen kommer i kontakt med detta arbete.
Lärarstudenter och andra miljöer
Jag skulle vilja ta fasta på en specifik fråga som Lars Ingelstam tar upp. Han tycker sig se en utveckling där utbildningen av lärare blir alltmer sluten. Sedan andra världskrigets slut har utvecklingen av läraryrket gått mot större enhetlighet, från läroverkslärare, småskollärare och folkskollärare till en gemensam lärarexamen. En utveckling som i huvudsak varit positiv, enligt Lars Ingelstam. Också införandet av det allmänna utbildningsområdet har varit bra. Men det finns en tendens att överdriva enhetligheten, i stället för att se positivt på de olikheter som finns. Speciellt om man ser på samhällsutvecklingen idag jämfört med 40-, 50- och 60-talet.
Läraryrket är inte ett yrke utan 99, hävdar han:
"Lärare är 99 yrken tar fasta på att 'lärare' har ansetts vara ett tämligen enhetligt yrke - medan jag avser dra uppmärsamheten till att vara lärare innebär många skiftande kunskapskrav och didaktiska inriktningar."
Han föreslår bl a att lärarstudenter inte bara gör sin verksamhetsförlagda utbildning i skola utan också ser andra kunskapsmiljöer. I perspektiv av vårt projekt Ung Kommunikation är det något att ta fasta på. Faktum är att jag för ett par veckor sedan fick ett erbjudande från en av våra externa samarbetspartners, IST, som är en stor leveratör av administrativa och pedagogiska datasystem till kommuner. De erbjuder lärarstudenter (även lärarutbildare) att under en period följa företagets sätt att implementera dessa system på en skola. Denna process visar ett annat sätt att se på lärande och har en kunskapsprocess som skiljer sig från skolans sätt.
Vi har andra partners i vårt projekt: Tech Group, SVT, Rock City, Reaktor Sydost, AV-Media, Net Port, Artisan, som säkert kan visa upp lika spännande miljöer. I ett vidare perspektiv finns naturligtvis många organisationer och företag med olika kunskapsprocesser som kan vara intressant för lärarstudenter att studera.
Våra lärarstudenter i både Kalmar och Växjö finns långsiktigt placerade i partnerområden som består av en eller flera skolenheter. Detta är mycket bra. Studenterna får en fördjupad kontakt med den yrkesverksamhet som kommer att vara gällande efter utbildningens slut.
Just därför skulle det vara möjligt för lärarstudenterna att under kortare period under sin verksamhetsförlagda tid ges möjlighet att ta del av kunskaps- och lärandeprocesser i andra miljöer än skolans.
Vad är det för mening med lärarna?
Den första föreläsningen hölls i går av Ove Lindberg, lektor vid Örebro universitet. Det var en mycket intressant föreläsning där han gjorde en historisk genomgång av de fyra statliga utredningar om lärarutbildning som gjorts efter kriget. Han ville redovisa den bild av läraren och lärarens uppdrag som från officiellt statligt håll lyfts fram i utredningstexterna. Här finns inte plats att redovisa alla tankar som kom fram under föreläsningen. I Pedagogiska Magasinet nr 1/2005 från den 17 februari finns en fylligare presentation i artikeln Vad är det för mening med lärarna?
En mycket intressant slutsats som Ove Lindberg redovisade var den klara skillnad man kunde se i de två första utredningarna om lärarutbildning som kom 1952 och 1965 jämfört med de två senare, 1978 och den nu aktuella från 1999. I de två första utredningarna framskrivs tydligt lärarnas samhällsuppdrag och lärarna som yrkeskår apostroferas tydligt med starka gemensamma intressen och en kollektiv kunskapsbas. I de senare utredningarna är hänvisnngen till lärare som yrkeskår borta. I framförallt den senaste utredningen från 1999 är dessa skrivningar ersatta med texter som beskriver läraren "..som - nästan utan kontakt med någon profession – måste hantera sina liv som lärare på egen hand och som har att förlita sig på sin personliga förmåga snarare än på en kollektivt ägd kunskapsbas." (citerat från artikeln i PM 1/2005).
Från att läraren haft ett tydligt begränsat uppdrag, om än olika beroende på om läraren var läroverkslärare eller folkskollärare, är nu arbetet vittomfattande där en lärare, enligt Ove Lindberg, ska vara "en gränslöst, tjänande, reflekterande, kvalitetsgranskande och profilerande person". Vilka kompetenser erfordras för att kunna fylla denna funktion, dessutom utan något stöd i en kollektiv profession? Inte undra på att lärarutbildningarna får kritik oavsett vad som görs. Inte undra på att många lärare går på knäna i sina tappra försök att stå upp för de många krav som ställs.
Det är kanske dags att ställa den fråga som Ference Marton och Ingrid Carlgren ställer i boken "Lärare av i morgon": "Vad är lärarens profesionella objekt?" Det vill säga, vad är det för uppgifter som läraren har och vilken kompetens är knutet till detta uppdrag? Den uppmaning som kom från Pedagogiska Magasinets chefredaktör att en ny skolkommission behövs, (se tidigare blogginlägg) blir även i detta perspektiv än mer riktig.
Konferens "Participatory Academi"
En bra länk är också http://crossmedia-workshop.crew12.nu/
Heleena Collin, Interactive Institute Studio [12-21]
Kursen "Flexibelt lärande och mentorskap i IKT-stöd utbildning" har startat
Syftet med kursen är att öka deltagarnas pedagogiska och metodiska kompetens inom de områden som omfattas av begreppet flexibelt lärande och IKT-stödd utbildning. Med pedagogisk teori som grund, genomförs en behovs- och målgruppsanalys bland några utbildare inom högre utbildning. Därefter planerar, genomför och utvärderar deltagarna en mindre utbildningsinsats med stöd av principerna för pedagogisk handledning och flexibelt lärande. (Från kursplanen)
I kursen ska studenten följa 5 valfria förläsningar som diskuteras tillsammans med övriga kursdeltagare. Kurslitteraturen ska synas i inläggen som görs. Slutuppgiften blir en artikel alternativt en rapport. Den obligatoriska och valfria litteraturen ger tydliga avtryck i slutuppgiften. Alla ska ha deltagit i; skrivande av dagbok/blogg, videokonferens, diskussionsforum samt utnyttjat e-bok. (Examinationskrav)
Martin Stigmar och Peter Karlsudd höll de inledande föreläsningarna. Peter belyste framförallt frågan om lärarens roll i distansutbildning och flexibelt lärande. Martin problematiserade i högre utsträckning relationen lärande/pedagogik och IKT. Två väsentliga frågor ställdes att reflektera över:
Två viktiga frågor att fundera över i lärarutbildningen och i det fortsatta projektarbetet.