Reaktor Sydost inbjuder till skolbiodag 25 september

Reaktor Sydost inbjuder till skolbiodag i Emmaboda den 25 september med ett mycket spännande program.

- Reprtage och film på Färjestadens skola.
- Ung Kommunikation presenterar sig.
- Kriterier för att bedöma arbete med film.
- Film i särskolan, samarbetsprojekt i Blekinge.
- Hur utveckla arbetet med film och media. Erfarenheter från Mora.
- Film i bildundervisningen på senare år i grundskolan. Erfarenheter från Vimmerby.
- Film och samtal kring "
Vikarien". En intressant recension. Filmens huvudperson finns på plats i Emmaboda.

Läs mer om programmet på vår hemsida.

Anmälan görs till magnus@reaktorsydost.se, telefon  0709-844993 senast 20 september. Skolbiadagen är kostnadsfri. Reaktor bjuder på fika och frukt. Lunch ingår ej.

Hej lärarstudent

Välkommen till lärarutbildningen, antingen du har börjat i Växjö eller i Kalmar.

Det är omvälvande att börja en ny utbildning. Mycket känns förvirrat i början. Mänger med information om kursplaner, studiegångar, webbadresser och allehanda förkortningar pressas på dig. Jag hoppas att du kommer att hitta rätt i denna informationsdjungel och vill gratulera dig till att ha valt en spännande utbildning som leder till ett utmanande och omväxlande arbete.

Det är ett arbete som nu genomgår många förändringar. Förändringar som dels beror på politiska beslut i läroplaner och andra styrdokument. Men det är också en förändring i samhället som är genomgripande. Vi befinner oss mitt i en digital revolution med en mängd nya medier som dina kommande elever hanterar som den självklaraste sak i världen. Denna utveckling ställer krav på dig som professionell lärare. Du måste vara digitalt kompetent. Du måste kunna använda de nya verktyg som finns som ett administrativt stöd men framförallt måste du kunna använda dessa i den pedagogiska verksamheten.

Utvecklingen har gått mycket fort. Under hela din utbildningstid kommer lärarutbildningen i Växjö och Kalmar tillsammans med Blekinge Tekniska Högskola att arbeta med att utveckla en digital komptens som är användbar i din kommande yrkesutövning. Ännu kan vi inte med säkerhet säga vad den innebär. Det projekt som heter Ung Kommunikation avser att undersöka och utveckla dessa frågor.

För att vi ska lyckas med detta behöver vi engagerade studenter, lärarutbildare och VFU-lärare. Vi kommer under hösten på olika sätt att informera dig som student om de möjligheter som finns att engagera sig i projektet. Det kommer att finnas möjligheter inom de kurser som du går, men också om du vill engagera dig utanför den kursplanebundna tiden. Det är något som kommer att vara meriterande, dels därför att du deltar i konkret utvecklingsarbete, dels därför att det rör digital kompetens. En kompetens som efterfrågas ute i skolverksamheten, vare sig du hamnar i kommunal skolverksamhet eller friskola.

Vill du veta mer om projektet, läs andra inlägg i denna blogg eller gå till vår webbsida,
www.ungkommunikation.se/

Än en gång välkommen till utbildningen.

Studenterna

I dag har vi studenterna i det reguljära programmet på plats även här i Växjö. En distansutbildning med inriktning mot verksamhet i förskolan började för någon vecka sedan och ytterligare en distansutbildning mot senare år och gymnasiet börjar om en vecka.
Antalet registrerade lärarstudenter har minskat i både Växjö och Kalmar med ca 20%. Det är första gången på flera år som vi så tydligt ser ett vikande intresse för att utbilda sig till lärare. När det gäller ansökningssiffrorna i stort har vi sett en minskning, antagligen på grund av den höga arbetslösheten bland akademiker. I dag finns inga garantier för arbete trots hög akademisk examen. Självklart påverkas även lärarutbildningen, men siffrorna är högre än vad vi hade förväntat oss. Studenterna har uppmärksammat varningar för ett kommande läraröverskott.
Dock är det en lång utbildning för de flesta av studenterna. Om fyra-fem år kan situationen vara annorlunda. Trots att det borde vara lätt att beräkna behovet av lärare de närmaste åren visar det sig att det är svårt att göra exakta beräkningar. Det beror också på hur man gör dessa beräkningar. Ska man t ex räkna antalet lediga jobb?
Det finns idag ett stort antal outbildade lärare. Det finns också många lärare, fritidsledare och förskollärare som arbetar i ämnen och verksamheter de inte har någon utbildning för.
Statskontoret inleder nu en undersökning av detta. Förra året kom Riksrevisionen med en rapport som belyste problemet. 

Aktiviteterna börjar

Terminen börjar. Lärare är  igång med planering. I Kalmar har studenterna redan kommit. I Växjö kommer studenterna i nästa vecka.

Vår nya webb är nu uppe. Adressen är:
www.ungkommunikation.se
Vi hoppas att den ska bilda ett kraftfullt nav i hela denna satsning som faktiskt pågår till 30 mars 2011.

Merparten av studenterna som börjar nu kommer att ha med Ung kommunikation under hela sin utbildningstid. Därför är det viktigt att väcka ett intresse från början. Förhoppningen är att få studenter intresserade av att delta i aktiviteter även utanför den kursplanebundna tiden. Vi funderar över olika typer av "stimulanspaket". Men arbete i utvecklingsprojekt är i sig meriterande och därför borde det finnas studenter som är lockade av utmaningen.
Förutom att nå studenterna är lärarutbildare, VFU-lärare och ledningsgrupper i olika organisationer och på skilda nivåer, viktiga att nå med information.

Det finns ett antal ansökningar om temagrupper som kommer att behandlas av ledningsgruppen under de närmaste veckorna. Beskrivningar kommer att finnas på webben.

Kompetensutvecklingsinsatserna startar. Först ut är den högskolepedagogiska kursen Flexibelt lärande och mentorskap i IKT-stödd utbildning som är ett samarbete mellan lärosätena i sydost. I denna kurs är även VFU-lärare inbjudna att delta. 28 anmälningar så här långt. Fortfarande återstår några dagar att anmäla sig, senaste anmälningsdag 31/8. Läs mer här.


Ny teknik och gamla sätt

I dag i Smålandsposten presenteras motorsamlaren Göran Nilsson i Tingsryd. På bilden visar han upp en gammal tvåhjulig traktor från början av 50-talet. Bilden och bildtexten är intressant: ”Tvåhjuliga traktorer användes främst på mindre gårdar, där de ersatte hästen – och liksom med en häst fick föraren gå längst bak och styra.”

Med Roger Säljös bok, Lärande & Kulturella verktyg i färskt minne, ser jag inte bara ett stycke historia utan bilden säger oss också något om vad som händer när ny teknik och nya verktyg introduceras? Till en början lyfter man in gamla tankemönster i det nya verktyget. Först efter en tid när verktyget använts, fler människor lärt sig hantera det, förnyas användningen och konstruktionen. Tittar man på gamla bilar från slutet av 1800-talet och framåt ser man också hur bilarna förändrats från att likna gamla hästdroskor till helt andra konstruktioner.
Ser vi inte samma mönster när det gäller IT? Hur såg de första datorerna ut, de första datorprogrammen, de första internetapplikationerna? Vi ser nu en ny teknik som växer fram på nätet. Hur vill vi att den ska se ut och användas, t ex i skolsammanhang? Förändringar görs av människor i användning, inte av dem som står vid sidan om. Är det tillräckligt många och försök till förändringar är tillräckligt bra så blir det förändringar som också är bestående.


Sommaren och tid för reflektion

Arbetet har börjar igen efter en fantastisk sommar. Är man inte beroende av växtlighet eller djurhållning så kan man väl inte önska sig en bättre sommar. Enda nackdelen är möjligtvis att man blir lite för lat. I stället för utbyggnad och underhåll på sommarhuset har det blivit stranden och en god bok. Deckare är lagom lättlästa och avkopplande, men jag har faktiskt mot slutet av sommaren tagit mig an Roger Säljös bok Lärande & Kulturella redskap. Säljö tar sin utgångspunkt i lärandets villkor i perspektiv av mänskliga handlingar och användning av kulturella verktyg.
Boken är mycket intressant utifrån projektets utgångspunkter. Han utgår ifrån en sociokulturell eller kulturhistorisk tradition i sin syn på lärande. Detta perspektiv söker enligt Säljö svar på frågor som t ex: Hur tillägnar sig människor samhälleliga erfarenheter? Hur lär hon sig använda dessa i olika sammanhang? Hur lever insikterna och kunskaperna vidare?
Det intressanta är att inte enbart betrakta den enskilde individens lärande i form av ett förändrat tänkande eller beteende utan se detta i perspektiv av de kollektiva förändringar som sker i samhället. Då blir det viktigt att också se vilka kulturella verktyg som vi använder och se hur denna användning påverkar lärandet. Kulturella verktyg är fysiska som t ex pennan, hammaren eller datorn och intellektuella, där språket är det viktigaste.
Ett verktyg som finns i fysisk form, men som i högsta grad är intellektuellt är internet. Nätet har funnits sedan 60-talet, men det vi nu ser och använder i form av World Wide Web fyller i år 15 år. Hela dess snabba framväxt har revolutionerat människors sätt att agera: att kommunicera, att köpa, att administrera. Få kan i dag tänka sig ett aktivt liv vare sig privat eller i arbete utan nätet. I linje med det Säljö skriver påverkar denna utveckling också människors sätt att agera, tänka och lära. Det måste också påverka vårt sätt att organisera  skola och undervisning. På vilket sätt är än så länge svårt att uttala sig om, men helt klart är att man som lärare måste vara medveten om den samhälleliga och kulturella revolution som nu sker. För att man ska förstå, men också utveckla metoder räcker det inte med en medvetenhet om samhällsutvecklingen. Man måste också in i världen, använda de olika verktyg och möjligheter som finns för att i ett längre perspektiv skapa hållbara insikter och kunskaper.
Det är detta som måste vara vårt projekts huvudmålsättning att se till att elever, studenter och lärare på skilda nivåer i vårt utbildningssystem blir medvetna om förändringarna, men också är aktiva i förändringarna. Att skapa förutsättningar för detta växelspel måste vara en huvudfråga för oss.