Helgens nyheter
Några nyheter i helgens tidningsskörd:
IBM lär av internet
Rubrik i DN lördagen den 18:e. Lite missvisande rubrik. Det är väl snarare så att företagen lär och tar efter ungdomarnas sätt att använda nätet, i detta fall instant messenger eller snabbmeddelanden. Det intressanta är att sedan IBM tillåtit sina anställda att börja använda snabbmedelanden har produktiviteten ökat. "En av de mest produktionshöjande verktygen vi tagit i drift", säger Tommy Johnasson, teknisk assistent på IBM.
Man har också börjat använda mp3-spelare för att lägga ut företagsnformation. Detta sedan man upptäckt att de flesta anställda gick omkring med mp3-spelare. Man har vidare upptäckt att nätet i dag inte bara är en informationsplats utan också en arena för kommunikation och att det måste påverka företagets sätt att arbeta.
Mobilen regerar i Japan
I dagens nummer av DN Ekonomi beskrivs den omfattande användningen av mobiltelefoner i Japan. Den dominerar sedan många år över datorn. Används som plånbok, som e-handelsverktyg, som förströelse där digital TV med de senaste såporna är populära. Anledningen till den omfattande användningen är att man tidigt satsade på den nya generationens mobilssystem, 3G, som gör det möjligt att överföra stora datamängder. Utvecklingen är redan på väg till Europa. Enligt DN är det den reglerade telekomvärlden som möter den oreglerade internetvärlden och nu pågår en stark lobbying från flera intressenter.
Bloggen flyttar in i företagen
Måndagens nummer av Computer Sweden rapporterar om ett ökat intresse för bloggar och wiki-teknik. De används oftast i den interna kommunikationen, men också för att stärka och bygga upp varumärken.
Är detta nu intressant för skola och undervisning?
Jag tycker man kan ge två svar på frågan. Det finns säkert fler. Jag välkomnar en diskussion.
För det första så är det här en teknik som sprider sig alltmer i samhället. Tekniken utvecklas och mängder med nya användningsområden uppstår. Att undervisning och lärande skulle stå utanför denna utveckling, därför att de kompetenser vi arbetar med inte gynnas av användningen, är ingen rimlig ståndpunkt. Tvärtom visar fler och fler undersökningar på positiva effekter, senast refererat av Sten Ludvigsen, professor vid Intermedia, Universitetet i Oslo, på förra veckans konferens kring IT och lärarutbildning i Göteborg. Vilket inte innebär att vi kan kopiera det som händer i ungdomkulturen eller i företagen. Vi måste kanske arbeta efter andra villkor. Men inleder vi inte processen, hur kan vi då förstå användningen och dess effekter?
Ett andra argument skulle kunna vara skolans uppgift att ge alla barn och elever tillgång till och kunskaper om de verktyg som finns och till vad de kan användas. Trots allt är det kanske en i varje klass som inte har eller inte vill ha tillgång till nätets möjligheter. Vilken chans har dessa elever på en framtida arbetsmarknad om de inte får arbeta med de verktg som används i arbetslivet. Vår uppgift är väl ändå att ge alla elever lika förutsättningar. Dessutom är det säkert så att vi för de flesta elever kan ge andra perspektiv på användning än vad fritiden ger.
IBM lär av internet
Rubrik i DN lördagen den 18:e. Lite missvisande rubrik. Det är väl snarare så att företagen lär och tar efter ungdomarnas sätt att använda nätet, i detta fall instant messenger eller snabbmeddelanden. Det intressanta är att sedan IBM tillåtit sina anställda att börja använda snabbmedelanden har produktiviteten ökat. "En av de mest produktionshöjande verktygen vi tagit i drift", säger Tommy Johnasson, teknisk assistent på IBM.
Man har också börjat använda mp3-spelare för att lägga ut företagsnformation. Detta sedan man upptäckt att de flesta anställda gick omkring med mp3-spelare. Man har vidare upptäckt att nätet i dag inte bara är en informationsplats utan också en arena för kommunikation och att det måste påverka företagets sätt att arbeta.
Mobilen regerar i Japan
I dagens nummer av DN Ekonomi beskrivs den omfattande användningen av mobiltelefoner i Japan. Den dominerar sedan många år över datorn. Används som plånbok, som e-handelsverktyg, som förströelse där digital TV med de senaste såporna är populära. Anledningen till den omfattande användningen är att man tidigt satsade på den nya generationens mobilssystem, 3G, som gör det möjligt att överföra stora datamängder. Utvecklingen är redan på väg till Europa. Enligt DN är det den reglerade telekomvärlden som möter den oreglerade internetvärlden och nu pågår en stark lobbying från flera intressenter.
Bloggen flyttar in i företagen
Måndagens nummer av Computer Sweden rapporterar om ett ökat intresse för bloggar och wiki-teknik. De används oftast i den interna kommunikationen, men också för att stärka och bygga upp varumärken.
Är detta nu intressant för skola och undervisning?
Jag tycker man kan ge två svar på frågan. Det finns säkert fler. Jag välkomnar en diskussion.
För det första så är det här en teknik som sprider sig alltmer i samhället. Tekniken utvecklas och mängder med nya användningsområden uppstår. Att undervisning och lärande skulle stå utanför denna utveckling, därför att de kompetenser vi arbetar med inte gynnas av användningen, är ingen rimlig ståndpunkt. Tvärtom visar fler och fler undersökningar på positiva effekter, senast refererat av Sten Ludvigsen, professor vid Intermedia, Universitetet i Oslo, på förra veckans konferens kring IT och lärarutbildning i Göteborg. Vilket inte innebär att vi kan kopiera det som händer i ungdomkulturen eller i företagen. Vi måste kanske arbeta efter andra villkor. Men inleder vi inte processen, hur kan vi då förstå användningen och dess effekter?
Ett andra argument skulle kunna vara skolans uppgift att ge alla barn och elever tillgång till och kunskaper om de verktyg som finns och till vad de kan användas. Trots allt är det kanske en i varje klass som inte har eller inte vill ha tillgång till nätets möjligheter. Vilken chans har dessa elever på en framtida arbetsmarknad om de inte får arbeta med de verktg som används i arbetslivet. Vår uppgift är väl ändå att ge alla elever lika förutsättningar. Dessutom är det säkert så att vi för de flesta elever kan ge andra perspektiv på användning än vad fritiden ger.
Kommentarer
Trackback