Ledningsgruppsmötet i fredags
I fredags hade vi ledningsgruppsmöte i projeket. Vi träffades i ett milt men novembergrått Kalmar. Tanken med just detta ledningsgruppsmöte var att bjuda in lärar- och studentrepresentanter för att tillsammans med ledning och projektledare diskutera projketet så här långt. Med på mötet var Inga Eriksson, student från Växjö, Lotta Eek, lärarutbildare från Kalmar, Gunilla Ericsson, lärarutbildare från Växjö och Carina Andersson, lärare och IT-pedagog från Ronneby kommun. Det var ett mycket positivt möte. En rad olika synpunkter kom upp. Modellen att vid vissa tillfällen utvidga ledningsgruppen är sätt vi provar för att bredda underlaget för bedömning av projektet som helhet.
Alla var överens om att lärarutbildare och VFU-lärare är nyckelgrupper. Måste använda olika sätt att få ett ökat intresse för projektet. De regionala resurscentra (RUC) som finns i både Växjö och Kalmar är viktiga. I de VFU-lärarutbildningar som genomförs bör frågor om Ung Kommunikation tas upp.
Det är också viktigt att koppla idén om Ung kommunikation till det faktiska läraruppdraget. Hur ser det ut i klassrummet? Vilka delar i ungdomskulturen är relevanta?
Det verktyg för vidgade kunskaper inom IT som Skolutvecklingsmyndigheten tagit fram, PIM, lyftes fram som en användbar resurs för att öka sina kunskaper. Är också en bra möjlighet för studenterna att testa sina kunskaper. Men kunskap om denna resurs saknas både bland lärarutbildare och studenter.
Lärarutbildare på respektive lärosäte har under inledningen av projektet varit svåra att rekrytera till seminarier och informationsträffar. Det är viktigt att skapa ett intresse för frågan, att lärarutbildare ges tid för kompetensutveckling. Viktigt att frågan förankras bland prefekter. En idé kan vara att arbeta med tematiserade kompetensutvecklingsdagar, speciellt vikta för lärarutbildare. I högre utsträckning använda sig av bedömning som involverar digitala verktyg, t ex E-portfolios.
Studenterna möter inte frågor om ung kommunikation, digitala medier eller ungdomkulturer i tillräckligt hög utsträckning i kurserna. Måste lyftas in som en integrerade delar. Individanpassa i högre utsträckning. Kunskapsnivån är väldigt olika hos studenterna och det borde vara möjligt att individanpassa den konkreta användningen. Utökad användningen av utbildningsplattformar i reguljära kurser, kan vara ett sätt att utvidga kompetensen.
Även frågan om att få varaktighet i ett projekt diskuterades. Det måste in i utbildningen. Projektet ska inte vara ett mål i sig utan ett medel för att få mer kunskaper. Lärarutbildarna måste få kunskap om både kultur och teknik. Projektet kan inte leva vid sidan av lärarutbildningen, utan måste integreras. För att projektet ska få bäring och leva vidare måste strukturerna bearbetas. Stimulera examensarbeten genom att erbjuda kvalificerad handledning med fokus på projektets idé. Därigenom kan också en grund för utökad forskning läggas.
Mötet avslutades med en diskussion om informatinsinsatserna. Viktigt att målgruppsanpassa informationen, lyfta fram goda exempel, betona pedagogiska frågeställningar snarare än tekniska framsteg.
Viktigt för oss i projektledningsgruppen att tillvarata dessa synpunkter. Förankring i utbildningen är själva målet med projektet. Att lärarstudenter så här i inledningen inte än märkt av projektet i kurserna är ännu inte ett problem utan en del av strategin. Däremot är det viktigt att studenterna involveras i högre utsträckning i projektarbetet för att få möjlighet att påverka innehållet i kurserna. En del av detta är de satsningar som nu nätverket SIP kommer att genomföra för Växjöstudenterna. En annan är den introduktion som AV-Media givit dem som började ht 06. I Kalmar har studenterna också fått en genomgång i första kursen i AU. Vi bör också fundera över hur erfarenheterna i temagrupperna tas tillvara i ett studentperspektiv.
Kompetensutveckling för lärarutbildare och VFU-lärare är en central fråga. Det handlar om prioritering av tid. En viktig fråga är också prefekters och skolledares roll. Vi bör i projektet också erbjuda dessa grupper en möjlighet att ta del av projektets intentioner.
Alla var överens om att lärarutbildare och VFU-lärare är nyckelgrupper. Måste använda olika sätt att få ett ökat intresse för projektet. De regionala resurscentra (RUC) som finns i både Växjö och Kalmar är viktiga. I de VFU-lärarutbildningar som genomförs bör frågor om Ung Kommunikation tas upp.
Det är också viktigt att koppla idén om Ung kommunikation till det faktiska läraruppdraget. Hur ser det ut i klassrummet? Vilka delar i ungdomskulturen är relevanta?
Det verktyg för vidgade kunskaper inom IT som Skolutvecklingsmyndigheten tagit fram, PIM, lyftes fram som en användbar resurs för att öka sina kunskaper. Är också en bra möjlighet för studenterna att testa sina kunskaper. Men kunskap om denna resurs saknas både bland lärarutbildare och studenter.
Lärarutbildare på respektive lärosäte har under inledningen av projektet varit svåra att rekrytera till seminarier och informationsträffar. Det är viktigt att skapa ett intresse för frågan, att lärarutbildare ges tid för kompetensutveckling. Viktigt att frågan förankras bland prefekter. En idé kan vara att arbeta med tematiserade kompetensutvecklingsdagar, speciellt vikta för lärarutbildare. I högre utsträckning använda sig av bedömning som involverar digitala verktyg, t ex E-portfolios.
Studenterna möter inte frågor om ung kommunikation, digitala medier eller ungdomkulturer i tillräckligt hög utsträckning i kurserna. Måste lyftas in som en integrerade delar. Individanpassa i högre utsträckning. Kunskapsnivån är väldigt olika hos studenterna och det borde vara möjligt att individanpassa den konkreta användningen. Utökad användningen av utbildningsplattformar i reguljära kurser, kan vara ett sätt att utvidga kompetensen.
Även frågan om att få varaktighet i ett projekt diskuterades. Det måste in i utbildningen. Projektet ska inte vara ett mål i sig utan ett medel för att få mer kunskaper. Lärarutbildarna måste få kunskap om både kultur och teknik. Projektet kan inte leva vid sidan av lärarutbildningen, utan måste integreras. För att projektet ska få bäring och leva vidare måste strukturerna bearbetas. Stimulera examensarbeten genom att erbjuda kvalificerad handledning med fokus på projektets idé. Därigenom kan också en grund för utökad forskning läggas.
Mötet avslutades med en diskussion om informatinsinsatserna. Viktigt att målgruppsanpassa informationen, lyfta fram goda exempel, betona pedagogiska frågeställningar snarare än tekniska framsteg.
Viktigt för oss i projektledningsgruppen att tillvarata dessa synpunkter. Förankring i utbildningen är själva målet med projektet. Att lärarstudenter så här i inledningen inte än märkt av projektet i kurserna är ännu inte ett problem utan en del av strategin. Däremot är det viktigt att studenterna involveras i högre utsträckning i projektarbetet för att få möjlighet att påverka innehållet i kurserna. En del av detta är de satsningar som nu nätverket SIP kommer att genomföra för Växjöstudenterna. En annan är den introduktion som AV-Media givit dem som började ht 06. I Kalmar har studenterna också fått en genomgång i första kursen i AU. Vi bör också fundera över hur erfarenheterna i temagrupperna tas tillvara i ett studentperspektiv.
Kompetensutveckling för lärarutbildare och VFU-lärare är en central fråga. Det handlar om prioritering av tid. En viktig fråga är också prefekters och skolledares roll. Vi bör i projektet också erbjuda dessa grupper en möjlighet att ta del av projektets intentioner.
Kommentarer
Trackback