Ung Kommunikations blogg

Att det finns kreativitet och nyskapande mediepedagogiskt arbete synliggjordes under första dagen av vår konferens Film, lärande och ungas skapande. Goda exempel från Kungsbacka, Gotland, Borås och Växjö lyftes fram i intressanta presentationer. Men också en diskussion om lärarutbildningens roll, media literacy, samarbete och bedömning. Barns och ungdomars eget skapande är en centralt, men här ryms också en diskussion om skolans ansvar för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, likaväl som lärarens roll och ansvar i det konkreta arbetet med nya medier. Relationen mellan färdig produkt och process är också viktig. Det finns inga enkla svar. De senaste årens snabba utveckling gör diskussionen än mer viktig.

Ett problem både i lärarutbildning och skola är hur olika det är mellan olika skolor och utbildningar. Detta påtalas också av Christina Szekely på Skolverket i senaste numret av Skolvärlden. En analys är nödvändig eftersom skillnaderna är så stora. Hon får förvånande nog inte medhåll av Bertil Östberg, statssekreterare åt utbildningsminister Jan Björklund:

"Frågan är om det verkligen är ett problem att det finns skillnader. Det är viktigt med en likvärdig skola, men i det här fallet är det positivt att det finns goda exempel att ta efter för de skolor där utvecklingen inte gått så fort."

Detta gäller alltså it i skolan. Det är kanske inte så allvarligt att matematikundervisningen inte heller är likvärdig? Här finns också goda exempel att hämta inspiration ifrån, från de skolor som inte kommit så långt.


Läs även andra bloggares åsikter om mediepedagogik, lärande, film, likvärdig skola, it i skolan

Under två dagar kommer vi att diskutera vilken roll mediepedagogiska frågor har i dagens skola och lärarutbildning. Det finns flera utgångspunkter för diskussion och dessa finns redovisade i inledningstexterna till denna konferens. Tidigare inlägg och ett antal frågeställningar finns också publicerade på temagruppen Rörlig Bilds blogg.

Jag skulle vilja citera Fredrik Holmberg som jag skrev om i ett blogginlägg i februari 2007. Jag tycker det citatet också ger en bra utgångspunkt för funderingar:

"Äldre barn och ungdomar använder runt tjugo timmar i veckan till att läsa rörliga bilder. Lika mycket tid som de ägnas lärarledd undervisning. Hur kan vi dra nytta av deras intresse och den kunskapsskatt detta måste innebära? "

Vi kan ana att denna tid ökar. YouTube bara växer och får nu konkurrenter på löpande band. Just frågan som Fredrik Holmberg ställer är synnerligen viktig, hur vi kan ta till vara detta intresse och denna kunskapsskatt. Tillsammans representerar vi deltagare på denna konferens en mängd olika kompetenser och det är endast genom samverkan och diskussion vi har möjlighet att ge några bra svar.

Låt oss göra diskussionen synlig! Använd bloggens kommentarfunktion till att utveckla diskussionen! Kommentera gärna våra övriga frågeställningar. Gå också in på Rörlig bilds blogg och besvara frågorna, enskilt eller i grupp.

Du som inte har möjlighet att delta på konferensen, bidra gärna med dina erfarenheter och idéer.

Varmt välkomna!

Utveckling av matematik och matematikdidaktik är en viktig fråga inom Ung Kommunikation. Temagruppen Amulets arbetar i GeoMath med mobiltelefoner och GPS. I forskningsprojektet Gifted Education finns också kopplingar till Ung Kommunikation. Vi diskuterar också hur vi på olika sätt kan lyfta intresset för matematikundervisningen och utveckla kreativiteten hos lärare. Nu funderar vi på hur vi kan hitta synergieffekter av detta arbete som både kan stärka en forskningsmiljö och stärka utvecklingsmöjligheterna för kompetensutveckling.


Under två dagar har NCM, Nationellt Centrum för Matematik haft konferens för nätverk av matematikutvecklare i regionen. Jag hörde ett fantastiskt föredrag av Eva Pettersson och Linda Mattson, båda forskarstuderande, (Linda i Göteborg och Eva i Växjö) och lärare i matematik vid BTH. De är knutna till projektet Gifted Education och talade under rubriken Elever med särskilda förmågor och fallenhet för matematik. Det intressanta var att de samtidigt som de verkligen höll sig till ämnet lyckades framföra ett budskap som riktade sig till förskollärare, grundskollärare och gymnasielärare med ett matematiskt innehåll som gällde alla elever. En imponerande presentation och föreläsningen kan verkligen rekommenderas om tillfälle ges.


Läs även andra bloggares åsikter om matematik, matematikdidaktik

Jag fick av en kollega en länk till ett blogginlägg från P O Ågren vid UPC, Umeå universietet appropå diskussionen om "digitala infödingar" eller messengergenerationen. Den är intressant på många sätt. Mark Bauerleins bok The Dumbest Generation har vi tidigare haft uppe till diskussion. Jag tror att på det sätt som nya medier användes i Barack Obamas presidentvalskampanj, där också väldigt många ungdomar deltog, kanske tar udden av en del av den kritiken. Än så länge finns få genomarbetade analyser, men helt klart är väl att intresset för politiska frågor ökade i takt med att nya möjligheter för kommunikation utnyttjades.

När det gäller synen på digitala infödingar eller messengergenerationen är det viktigt att påpeka att det inte på något sätt är en homogen massa av alla under 35 som vi talar om. Precis som det sägs i artikeln The ”digital natives” debate: A critical review of the evidence, är skillnaderna inom den generationen minst lika stora som den mellan generationerna. Man kan diskutera det meningsfulla i att använda denna typ av epitet. Men jag ser inte det som huvudpunkten i diskussionen. Jag skulle vilja säga att de kompetenser som avancerade användare av internets resurser har, är de kompetenser som messengergenerationen står för. De är personer som på ett aktivt sätt kan delta i den deltagarkultur som Henry Jenkins kallar Participatory Culture. De står också starka att möta framtidens utmaningar  i ett digitaliserat samhälle. Ett exempel är politiskt medvetna ungdomar som använder nätet i sin politiska skolning, ett annat är datorspelande ungdomar som skaffar sig unika kompetenser i ledarskap och samarbete, en tredje grupp är film- och musikskapare som i sitt konstnärsskap använder nätets möjligheter.

Men det är inga kompetenser som kommer automatiskt för att man vuxit upp i den digitala tidsåldern. Det är en utmaning för skolsystemet att göra det möjligt för alla att delta. Henry Jenkins skriver i artikeln Confronting  the Callanges of Participatory Cultures: Media Education for the 21st Century, att det är en av skolans största utmaningar att överbrygga den digitala klyfta som uppstår mellan de som deltar och de som står utanför. Det handlar om att skapa kontinuitet i lärande både för dem som är aktiva och deltar fullt ut och de som ännu inte funnit formerna. Det gäller utbildningssystemet i stort, vare sig det är den obligatoriska skolan eller högre utbildning. Då uppstår frågan hur utbildningssystemet klarar den uppgiten om en majoritet av lärarkollektivet ännu inte upptäckt vad som faktiskt sker och hur olika digitala resurser används?


Läs även andra bloggares åsikter om messengergenerationen, digital natives, paticipatory cultures, kompetens, lärare

Fildelningsdiskussionen fortsätter när nu regeringens lagförslag om olaglig fildelning börjar närma sig riksdagsbeslut. Debatten tog ny fart sedan ett antal kända artister, författare, skådespelare och regissörer i DN den 13 nov stödde regeringens hårdare tag mot illegal fildelning. Sedan har debatten fortsatt med inlägg från forskare, andra musiker, bloggare och kulturskribenter.  Ett pikant inslag i debatten är Niklas Strömstedt som var en av undertecknarna av den första DN-artikeln. Det visade sig att han själv hade illegalt nedladdad musik på sin egen webbsajt. Han ber om ursäkt och ska fortsättningsvis inte publicera något, varken bilder eller musik som han inte är fullständigt säker på att han får använda.

Niklas Strömstedts agerande ger en tydlig illustration till vad hela diskussionen handlar om. Musik och film är en del av innehållet på nätet och används på olika sätt. Det är ingen som inte vill att konstnärer ska få betalt för ett arbete, men det finns och diskuteras andra lösningar, men som kanske gör att populärindustrin förlorar i inflytande. Men det är i så fall inte första gången produktionssätt förändras och påverkar samhälleliga strukturer. Ludditerna på sin tid protesterade mot textilmaskinernas intåg.  Konstutövning har funnits länge, men populärkulturens storföretag med världsomspännande spridning har funnits en kort tid.

Allvarligt är också det när det får till följd att kreativitet hämmas. Man stryper möjligheter för skolungdomar att ge uttryck för sitt identitetsskapande genom att förbjuda musik i elevproduktioner som inte har något med kommersiell spridning att göra. Man stryper möjligheter till nyskapande remix av musik eller konst från olika håll därför att allt beläggs med avgifter. Återigen vill jag rekommendera Lawrence Lessigs intressanta föreläsning om detta:

Återigen en intensiv vecka med föreläsningar, skrivande och möten, men även filminspelning.

I måndags träffade jag bildstudenter i tredje terminen på inriktningen med deras lärare Magnus Törnqvist. Ett givande möte som gav upphov till spännande diskussioner. En av studenterna hade varit med i Ung Kommunikations temagruppsarbete på Kungsmadskolan med digitala medier. De hade bl.a. haft intensiva diskussioner om just den svåra fråga som vi kommer att diskutera på vår mediepedagogiska konferens den 27-28 november, nämligen hur man bedömer medieproduktioner. Skolan har lång tradition att bedöma skriven text, men bedömning av medieproduktioner ställer andra krav.

I tisdags besöktes universitetet av elever från S:t Sigfrids folkhögskola och KomVux som ett led i förberedelse inför högskolestudier. Lärarutbildningen hade en del i detta program och en presentation av Ung Kommunikation var på sin plats. Det visade sig att det som nu bekräftas i undersökningar (se föregående blogginlägg) stämmer även för denna grupp av studenter. De flesta är under 35 och de använder webben på ett annat sätt än sina lärare och att de efterfrågar andra förhållningssätt. De hade också ganska klar och kritisk (skeptisk) inställning till informationen på webben.  Men det mesta av vad de lärt sig om webben med informationshantering och kommunikation har skett utanför skolan.

Vi förbereder också den kommande konferensen OnLine Educa Berlin som går av stapeln den 3-5 december där vi tre nationella projekt i KK-stiftelsens satsning på IT i lärarutbildningen ska finnas med och förmedla erfarenheterna av vårt arbete. KK-stiftelsen har också startat en blogg som ska spegla den diskussion om future skills som är ett av konferensens teman. Filminspelning gjordes i veckan för presentation av projektet. Det är tur att det finns webb och kompletterande material. Det är svårt att kortfattat och på engelska att förmedla själen i projektet!

Båda undersökningarna visar samma tendens. Det går att se en digital klyfta mellan de som kallas mejlgenerationen och de som kallas messegergenerationen. Skillnaden går vid ungefär 35 års ålder. Den ena kulturen, mejlgenerationen, alltså de som är över 35 år, kännetecknas av envägskommunikation, som att söka information, ta del av nyheter, göra bankaffärer och beställa resor. Webbsidor besöks och tjänster utförs. Väldigt lite av kommunikation. Den andra kulturen, messengergenerationen, utmärks av tvåvägskommunikation, alltså mycket kommunikation, där användarna samtidigt är konsumenter av information och producenter av innehåll. En värld av direktsamtal, nätgemenskaper, bloggar och andra sociala medier.

Det är inte givet hur dessa förändringar i nätanvändning mellan generationerna kommer att påverka samhällsutvecklingen, endast att det blir förändringar och att det inte blir mejlgenerationes sätt att använda nätet som kommer att segra. Vi över 35 måste lära nytt.

Som projektledare för Ung Kommunikation är det bara att tacka för argumenten och oförtrutet jobba vidare.


Läs även andra bloggares åsikter om digital klyfta, mejlgenerationen, messengergenerationen, sociala medier

Visualisera din text i ett ordmoln. http://www.wordle.net/. Mitt förra blogginlägg från iZON-mötet kan se ut så här:

iZON är nätverket för kultur, media och lärande i Småland och Blekinge och i nätverket ingår flera av våra viktigaste samarbetspartners. I fredags var det möte på Netport i Karlshamn. Några intressanta initiativ:

Blekinge Upp
Projektet Blekinge Upp har fått ett treårigt stöd från EU:s regionala strukturfond för Skåne -Blekinge som förvaltas av Nutek. Syftet med projektet är att underlätta övergången från ideellt entreprenörskap till företagande och sysselsättning och "bygga ett tvärsektoriellt samarbete inom musik, film och ung kommunikation för att öka entreprenörskap och sysselsättning inom upplevelseindustrin i Blekinge." Drivande i projektet är framförallt Musik i Blekinge och Reaktor Sydost. Åtta stycken coacher har anställts för att på olika sätt stödja den kreativitet som finns i regionen. Ska bli mycket intressant att följa projektet. Läs mer på deras blogg.

Digitalt berättande
Samarbetsnätverket You2 för digitalt berättande presenterades, där också Ung Kommunikation finns med. Syftet är att samla de organisationer som på olika sätt sysslar med berättande. Tillsammans finns en stor kompetens som förhoppningsvis skolor, högskolor, hembygdsföreningar, företag och andra organisationer kan använda sig av för att på nya sätt utveckla verksamheten.

History Mapping
Projektet History Mapping har fått stöd av Stiftelsen Framtidens kultur som för sista gången delar ut bidrag. Projektet kommer att drivas av Delta Garden i Växjö i samarbete med företaget Noisy Cricket och syftar till att presentera historia på ett nytt sätt på nätet. Mängder med historiska fakta finns lagrade lokalt, men även digitalt på museer och hembygdsföreningar. Men det är svårt att få överblick både geografiskt och tidsmässigt. Projektet ska försöka skapa en modell för en interaktiv webbplattform genom att också hämta information från digitala kartor, som gör det lättare att visualisera historiska händelser. Kalmar läns museum, Riksantikvarieämbetet och olika hembygdsföreningar har visat intresse för projektet. Projektet är begränsat, men idén att göra vår historia mer tillgänglig med digital teknik och koppla samman olika informationstjänster är mycket spännande. Här borde finnas stora utvecklingsmöjligheter.

Mötet i Karshamn avslutades med en demonstration av den hypermoderna inspelningsstudio som finns på Netport och som används av studenterna på BTH.

Följ iZON:s fortsatta arbete på bloggen.

Igår öppnade Bergaviksskolan, en F-6 skola, sina portar för lärarutbildare, studenter, föräldrar och lärarkollegor. Detta i ett samarbete med Ung Kommunikation där temagruppen Den moderna tekniken som länk mellan lärare och elev varit pådrivande. Syftet var att visa det innovativa arbete som pågår på skolan med digitala resurser som interaktiva skrivtalor, mentometerutrustning och naturligtvis internet som arena för skol-TV, bloggar, informationssökning och källkritiska diskussioner.

Efter en lång och mycket spännande valrörelse blev det nu på morgonen klart att Barack Obama vinner presidentvalet och det oväntat stort. I analyserna lyfts många faktorer fram, hans karisma, tröttheten på Bushadministartionen, den ekonomiska krisen. På det sätt som Obama genomfört sin presidentvalskampanj kommer att både diskuteras och analyseras. Han har på olika sätt lyckats mobilisera nya väljargrupper, ökat intresset för poitiska frågor och haft en enastående förmåga att få ekonomiskt stöd.

Det som blir intressant att följa i eftervalsanalyserna är hur Obama har använt nya medier och nya metoder parallellt med klassiskt politiskt arbete och vilken betydelse dessa nya metoder haft för valutgången. En journalist uttryckte härom dagen att för första gången ligger politiken före näringsliv när det gäller marknadsföring och att få människor i rörelse för ett budskap. Möjlighet till deltagande har på olika sätt förstärkts genom ett mycket medvetet användande av mobil teknik, nätbaserade resurser som Facebook och YouTube. Hans metoder för att samla in pengar där han medvetet gått in för att göra det möjligt för många människor att ge små medel har visat sig vara mycket framgångsrik, det som i Web 2.0-retoriken kallas den långa svansen, "the long tail".

Vilken betydelse får detta i ett demokratiskt perspektiv, för valrörelser i andra länder och inte minst för för lärande och undervisning?


Läs även andra bloggares åsikter om Obama, president, nya medier, deltagande, demokrati, the long tail, web 2.0

Har just fått första numret av Magasin 360, en ny tidskrift om forskning och utveckling i skolan och förskolan. Magasinet är utgivet av Skolporten AB, ett privat företag som nyligen fick Nationalencyklopedins Kunskapspris i kategorin Näringsliv. Skolporten har under flera år givit ut ett nyhetsbrev, www.skolporten.com, där man på ett kortfattat och alldeles utmärkt sätt speglar skolans frågor, politiskt, utvecklings- och forskningsmässigt. Nu har alltså det första numret i pappersform, Magasin 360, kommit ut.