God Jul och Gott Nytt År
tillönskas alla som bidragit till ett mycket intensivt, spännande och utvecklande 2008. Nu ser vi fram mot nya utmaningar under 2009.
Vi har utmaningar lokalt och regionalt med arbetet mot det nya Linnéuniversitetet. Vi får nu allt starkare stöd för att lyfta IT-frågorna i den gemensamma lärarutbildningen. Detta arbete måste också fasas ihop med förslaget till ny lärarutbildning. Även om vi inte vet exakt hur regeringens proposition kommer att se ut efter alla remissvar så kommer, att döma av de politiska reaktionerna, huvuddelarna i förslaget att bifallas.
Men nu tar vi först en liten paus och ägnar oss åt julens trevligheter.
Vi har utmaningar lokalt och regionalt med arbetet mot det nya Linnéuniversitetet. Vi får nu allt starkare stöd för att lyfta IT-frågorna i den gemensamma lärarutbildningen. Detta arbete måste också fasas ihop med förslaget till ny lärarutbildning. Även om vi inte vet exakt hur regeringens proposition kommer att se ut efter alla remissvar så kommer, att döma av de politiska reaktionerna, huvuddelarna i förslaget att bifallas.
På en nationell arena blir det viktigt att gå vidare med att utveckla digital kompetens i lärarutbildningarna. Vilka kompetenser blir viktga för lärare i ett alltmer digitaliserat samhälle? I forskningsansatsen kring Unga Nätkulturer och de beslutade projekten kommer förhoppningsvis på sikt mycket intressant kunskap att genereras och som lärarutbildningarna måste dra nytta av. Att döma av ansökningarna så finns tyvärr inget projekt som tydligt kopplar mot just lärarutbildning och utveckling av yrkesprofessionen. Jag tror det hade varit önskvärt. Men frågan om utbildningsvetenskaplig forskning har lyfts i Sigbritt Frankes utredning och här tror jag det är viktigt att just lyfta frågor om en förändrad yrkesprofession i förhållande till ett förändrat samhälle. Den modell med starkare koppling mellan forskning och utveckling i FoU-skolor som föreslås i utredningen är intressant.
Internationellt blir det viktigt att fortsättningsvis följa OECD:s arbete i kartläggningen av vad som faktiskt tas upp och utvecklas på lärarutbildingarna. Även arbetet inom EU och uppföljningen av de åtta nyckelkompetenserna är centralt eftersom detta är en fråga för samtliga medlemsländer. Detta ökar också möjigheterna för oss att vidga våra internationella kontakter och hitta intressanta samarbetspartners.
Men nu tar vi först en liten paus och ägnar oss åt julens trevligheter.
Mediautvecklingen ställer nya krav på läs- och skrivundervisningen
säger Rickard Domeij, språkvårdare på Språkrådet, som höll en presentation på Skolforum om detta ämne. En beskrivning finna på Skolverkets webbsida.
Han säger bl.a. att teknikutvecklingen ställer nya krav eftersom vi ställs inför nya situationer som vi måste hantera. Citerat från Skolverkets sida:
"Idag är det inte tillräckligt att kunna läsa, skriva och tolka rena texter. Numera måste man även kunna förstå och använda samspelet mellan olika typer av media. Dessutom är det nödvändigt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, både till innehållet och till teknikens möjligheter."
Detta är naturligtvis en utmaning för skolan:
"Mediautvecklingen innebär att allt fler kan ta del i det offentliga samtalet."
"Det här är naturligtvis positivt för samhället och för demokratin. Därför måste skolan följa med i utvecklingen och lära alla att hantera de nya möjligheterna. Eleverna måste förstå och kunna uttrycka sig korrekt på ett formellt skriftspråk. Men de behöver också veta hur man ska skriva och agera för att få fram sitt budskap i bloggosfären!"
Läs även andra bloggares åsikter om media, läsutveckling, skrivutveckling
Han säger bl.a. att teknikutvecklingen ställer nya krav eftersom vi ställs inför nya situationer som vi måste hantera. Citerat från Skolverkets sida:
"Idag är det inte tillräckligt att kunna läsa, skriva och tolka rena texter. Numera måste man även kunna förstå och använda samspelet mellan olika typer av media. Dessutom är det nödvändigt att utveckla ett kritiskt förhållningssätt, både till innehållet och till teknikens möjligheter."
Detta är naturligtvis en utmaning för skolan:
"Mediautvecklingen innebär att allt fler kan ta del i det offentliga samtalet."
"Det här är naturligtvis positivt för samhället och för demokratin. Därför måste skolan följa med i utvecklingen och lära alla att hantera de nya möjligheterna. Eleverna måste förstå och kunna uttrycka sig korrekt på ett formellt skriftspråk. Men de behöver också veta hur man ska skriva och agera för att få fram sitt budskap i bloggosfären!"
Läs även andra bloggares åsikter om media, läsutveckling, skrivutveckling
Årets sista ledningsmöte
Hösten har gått fort. Den period av konsolidering som vi planerat har inte infunnit sig. Vi ser nu att projektet efterfrågas, börjar leva av egen kraft och erfarenheter skapas. Vi får i huvudsak positiva omdömen. Vår nya webb har fått ett bra genomslag med ett växande antal besökare. Webben är den centrala kärna som ger vårt projekt spridning. Rapporter, artiklar, utvärderingar, filmer och blogginlägg gör att informationen känns levande och aktuell. Vi har genomfört två konferenser, en orienterad mot skolverksamheten på Bergaviksskolan i Kalmar som besöktes av drygt 100 personer och den mediepedagogiska konferensen med c:a 70 deltagare från i huvudsak den södra halvan av landet. Vi har också deltagit på konferensen OnLine Educa Berlin tillsammans med KK-stiftelsen och de andra projekten. Tom Gagner deltog på medieteknikens dag på Växjö universitet och berättade om lärarstudenternas arbete med podcasting och digitala berättelser.
Samtidigt finns också påtalade brister. Antalet lärarutbildare som involverats i projektet är för få. Kompetensutvecklingsinsatserna når inte ut i tillräcklig utsträckning. Forskningsanknytningen, eller forskningsbasen som används i den nya lärarutbildningen, är än så länge svag. Kontakterna med prefekterna, som har det personella ansvaret för lärarutbildare är också bristfällig. Av naturliga skäl koncentreras nu mycket av arbetet till planeringen av det nya Linnéuniversitetet och förslaget till ny lärarutbildning. Detta arbete gäller i huvudsak Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Men samarbetet med BTH är viktigt och bör fördjupas. Däremot bör vi diskutera inom vilka områden. Yrkeslärarutbildningen fasas på sikt ut i samarbetet med Kalmar och Växjö och BTH har andra starka och intressanta miljöer som kan och bör lyftas fram.
I arbetet med det nya Linnéuniversitetet planeras inom lärarutbildningen att göra IT och digital kompetens till en aktiv profil och ett område som ska lyftas fram i de ansökningar om examensrätt som nu måste göras. Förslag till omfattande kompetensutveckling finns, där också projektet kommer att få en betydande roll. Det innebär att en betydande del av projektets resurser nu kanaliseras mot kompetensutveckling. Förslaget är riktat till den gemensamma fusionsgruppen vid lärarutbildningarna i Växjö och Kalmar. För att få största möjliga förankring beslöts att ledningsgruppen utökas med dekanerna från LUN i Växjö och NLU i Kalmar. I enlighet med detta beslöts också att representationen från BTH utökas. I planen finns också ett förslag på att en utredning av infrastruktur genomförs där kartläggning görs av vilka virtuella miljöer som bör utvecklas i fusionsarbetet. Det finns också förslag på att utveckala samarbetet med skolverksamheten i regionen och andra externa samarbetspartners.
Ovanstående förslag och aktiviteter är en del av en större integration av projektet på Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Men det är viktigt att också fokusera på projektet som helhet. Det gäller utvecklingen av projektets målsättning. Det gäller också projektets uppgift och ansvar i det nya lärarutbildningsnätverket. Vi har på respektive lärosäte börjat en kartläggning av vilka personella resurser som finns av aktiva lärarutbildare som tydligare kan involveras i det fortsatta projektarbetet. Viktigt att synliggöra vilka dessa personer är för att nu få bredd på projektet och att vi inte skapar flaskhalsar i utvecklingen av projektet. På BTH blir det centralt att kartlägga vilka personer som kan vara viktiga att knyta till projektet på grund av specifika, för projektet, intressanta kompetenser.
Vi bör diskutera temagruppernas fortsatta roll. Detta blir speciellt viktigt med anledning av förslaget till ny lärarutbildning där inriktningen på VFU:n ändras något och ett förslag på att fältskolor införs. Vidare finns förslag på att speciella FoU-miljöer skapas i ett samarbete mellan lärarutbildning och skolverksamhet. Här finns intressanta kopplingar till Ung Kommunikation.
Vi har tidigare diskuterat vetenskaplig ledning och att knyta gästprofessorer till projektet. Dessa tankar bör konkretiseras. Förslag finns på att skapa kopplingar till internationellt erkända forskare.
Utvärderingsprocessen fortsätter. Vi ska under kommande år genomföra intervjuer med lärarutbildare för att komplettera de webbaserade enkäterna som KK-stiftelsen gör. Intervjuernas inriktning bör anpassas och göras mer specifikt mot det nya lärarutbildningsförslaget.
För att komplettera arbete med utvärdering och kartläggning har jag fört en diskussion med Marcelo Milrad om att kunna använda ett par internationella masterstudenter för detta ändamål. Det är studenter som är intresserade av IT, lärande och lärarutbildning och har uttryckt intresse av att fördjupa sig i vårt arbete i Ung Kommunikation och frågan om digital kompetens.
Förhoppningsvis får vi i och med detta resurser till projektet som kan bidra med engelska texter om projektet. Ett mycket konkret resultat av OnLine Educa Berlin är att vi måste utveckla våra internationella kontakter. Detta understryks också av förslaget till ny lärarutbildning där kravet på internationalisering betonas lika starkt som IT och digital kompetens.
Samtidigt finns också påtalade brister. Antalet lärarutbildare som involverats i projektet är för få. Kompetensutvecklingsinsatserna når inte ut i tillräcklig utsträckning. Forskningsanknytningen, eller forskningsbasen som används i den nya lärarutbildningen, är än så länge svag. Kontakterna med prefekterna, som har det personella ansvaret för lärarutbildare är också bristfällig. Av naturliga skäl koncentreras nu mycket av arbetet till planeringen av det nya Linnéuniversitetet och förslaget till ny lärarutbildning. Detta arbete gäller i huvudsak Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Men samarbetet med BTH är viktigt och bör fördjupas. Däremot bör vi diskutera inom vilka områden. Yrkeslärarutbildningen fasas på sikt ut i samarbetet med Kalmar och Växjö och BTH har andra starka och intressanta miljöer som kan och bör lyftas fram.
I arbetet med det nya Linnéuniversitetet planeras inom lärarutbildningen att göra IT och digital kompetens till en aktiv profil och ett område som ska lyftas fram i de ansökningar om examensrätt som nu måste göras. Förslag till omfattande kompetensutveckling finns, där också projektet kommer att få en betydande roll. Det innebär att en betydande del av projektets resurser nu kanaliseras mot kompetensutveckling. Förslaget är riktat till den gemensamma fusionsgruppen vid lärarutbildningarna i Växjö och Kalmar. För att få största möjliga förankring beslöts att ledningsgruppen utökas med dekanerna från LUN i Växjö och NLU i Kalmar. I enlighet med detta beslöts också att representationen från BTH utökas. I planen finns också ett förslag på att en utredning av infrastruktur genomförs där kartläggning görs av vilka virtuella miljöer som bör utvecklas i fusionsarbetet. Det finns också förslag på att utveckala samarbetet med skolverksamheten i regionen och andra externa samarbetspartners.
Ovanstående förslag och aktiviteter är en del av en större integration av projektet på Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Men det är viktigt att också fokusera på projektet som helhet. Det gäller utvecklingen av projektets målsättning. Det gäller också projektets uppgift och ansvar i det nya lärarutbildningsnätverket. Vi har på respektive lärosäte börjat en kartläggning av vilka personella resurser som finns av aktiva lärarutbildare som tydligare kan involveras i det fortsatta projektarbetet. Viktigt att synliggöra vilka dessa personer är för att nu få bredd på projektet och att vi inte skapar flaskhalsar i utvecklingen av projektet. På BTH blir det centralt att kartlägga vilka personer som kan vara viktiga att knyta till projektet på grund av specifika, för projektet, intressanta kompetenser.
Vi bör diskutera temagruppernas fortsatta roll. Detta blir speciellt viktigt med anledning av förslaget till ny lärarutbildning där inriktningen på VFU:n ändras något och ett förslag på att fältskolor införs. Vidare finns förslag på att speciella FoU-miljöer skapas i ett samarbete mellan lärarutbildning och skolverksamhet. Här finns intressanta kopplingar till Ung Kommunikation.
Vi har tidigare diskuterat vetenskaplig ledning och att knyta gästprofessorer till projektet. Dessa tankar bör konkretiseras. Förslag finns på att skapa kopplingar till internationellt erkända forskare.
Utvärderingsprocessen fortsätter. Vi ska under kommande år genomföra intervjuer med lärarutbildare för att komplettera de webbaserade enkäterna som KK-stiftelsen gör. Intervjuernas inriktning bör anpassas och göras mer specifikt mot det nya lärarutbildningsförslaget.
För att komplettera arbete med utvärdering och kartläggning har jag fört en diskussion med Marcelo Milrad om att kunna använda ett par internationella masterstudenter för detta ändamål. Det är studenter som är intresserade av IT, lärande och lärarutbildning och har uttryckt intresse av att fördjupa sig i vårt arbete i Ung Kommunikation och frågan om digital kompetens.
Förhoppningsvis får vi i och med detta resurser till projektet som kan bidra med engelska texter om projektet. Ett mycket konkret resultat av OnLine Educa Berlin är att vi måste utveckla våra internationella kontakter. Detta understryks också av förslaget till ny lärarutbildning där kravet på internationalisering betonas lika starkt som IT och digital kompetens.
Förslaget till ny lärarutbildning - igen
Jag försöker nu ta mig igenom förslaget till ny lärarutbildning. Det är med lite blandade känslor man läser det. Det finns både gammalt tankegods och nya idéer. Det finns en risk att nya barriärer att skapas: mellan olika lärarkategorier, mellan de teoretiska delarna och de verksamhetsförlagda, mellan generella områden och ämnesspecifika.
Men förslaget innehåller helt klart många positiva delar. Undervisningen ska vara forskningsbaserad. Den ska också vara erfarehetsbaserad. Starkare koppling till lärarutbildning för fältskolor som ligger långt framme. Möjligheter att inrätta FoU-skolor. Och så naturligtvis IT-frågorna, som den fortsatta texten kommer att handla om.
IT och digital kompetens finns omnämnda på flera ställen och det är ett klart och tydligt budskap att detta område ska finnas som ett övergripande perspektiv i utbildningens alla delar:
"Även i fråga om användningen av informationsteknik i undervisningen har lärarutbildningen kommit i otakt med utvecklingen i skolan och bland barn och ungdomar. För att kunna integrera IT som en utbildningsresurs av hög kvalitet krävs att området ses som ett övergripande perspektiv." (s 55).
Formuleringen "IT som utbildningsresurs" är tyvärr otydlig och begränsar förståelsen för varför IT och digital kompetens i lärarutbildning och skola är så viktig. Hela den samhällsförändring som vi är mitt uppe i och som förändrar i stort sett alla sektorer i samhället, även utbildning och lärande, beskriv egentligen inte alls. I stället finns lite mer svepande formuleringar:
"Den nya skolvardagen kräver en helhetssyn som sätter in IT och digital kompetens i ett större sammanhang och som gör det till en integrerad del av skolans reformarbete" (s 173).
Bra i detta sammanhang är att betydelsen av forskning lyfts fram:
"Det är viktigt att ny IT-pedagogisk forskning initieras. Det är också viktigt att denna forskning täcker ett brett spektrum av områden inom det IT-pedagogiska fältet."
"Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden" (s 173).
I avsnittet 3.1.4 beskrivs IT som övergripande perspektiv. Här lyfts fram varför digital kompetens är central kunskap för lärare:
"Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället. IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället" (s 196).
Vad som borde ha framkommit är att om man ska kunna vara den vägledare som naturligtvis krävs, måste man också förstå den skapande aktiviteten och den deltagarkultur som nu frodas på nätet. Detta dels för att skapa kontinuitet i lärandet hos de som redan är långt framme i användning och dels för att överbrygga de klyftor som riskerar att uppkomma mellan de som växer i deltagarkulturen och de som faktiskt står utanför.
Men det är väl inte en utrednings uppgift att tolka hur uppdraget ska genomföras. Det åvilar varje lärosäte. Men det är här utredningen som helhet svajar. På vissa områden görs omfattande förklaringar som om det vore en vetenskaplig text, på andra områden inte. Man frågar sig ibland varför vissa områden skrivs fram detaljerat medan andra områden berörs mer översiktligt.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning
Men förslaget innehåller helt klart många positiva delar. Undervisningen ska vara forskningsbaserad. Den ska också vara erfarehetsbaserad. Starkare koppling till lärarutbildning för fältskolor som ligger långt framme. Möjligheter att inrätta FoU-skolor. Och så naturligtvis IT-frågorna, som den fortsatta texten kommer att handla om.
IT och digital kompetens finns omnämnda på flera ställen och det är ett klart och tydligt budskap att detta område ska finnas som ett övergripande perspektiv i utbildningens alla delar:
"Även i fråga om användningen av informationsteknik i undervisningen har lärarutbildningen kommit i otakt med utvecklingen i skolan och bland barn och ungdomar. För att kunna integrera IT som en utbildningsresurs av hög kvalitet krävs att området ses som ett övergripande perspektiv." (s 55).
Formuleringen "IT som utbildningsresurs" är tyvärr otydlig och begränsar förståelsen för varför IT och digital kompetens i lärarutbildning och skola är så viktig. Hela den samhällsförändring som vi är mitt uppe i och som förändrar i stort sett alla sektorer i samhället, även utbildning och lärande, beskriv egentligen inte alls. I stället finns lite mer svepande formuleringar:
"Den nya skolvardagen kräver en helhetssyn som sätter in IT och digital kompetens i ett större sammanhang och som gör det till en integrerad del av skolans reformarbete" (s 173).
Bra i detta sammanhang är att betydelsen av forskning lyfts fram:
"Det är viktigt att ny IT-pedagogisk forskning initieras. Det är också viktigt att denna forskning täcker ett brett spektrum av områden inom det IT-pedagogiska fältet."
"Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden" (s 173).
I avsnittet 3.1.4 beskrivs IT som övergripande perspektiv. Här lyfts fram varför digital kompetens är central kunskap för lärare:
"Generellt kommer läraren att spela en ny och viktig roll i det framtida informations- och kommunikationssamhället. IT i olika former kommer allt mer att genomsyra den vardagliga tillvaron för framtidens medborgare. Det behövs emellertid en vägledare som med kompetens och auktoritet kan stödja barn och ungdomar på väg ut i samhället" (s 196).
Vad som borde ha framkommit är att om man ska kunna vara den vägledare som naturligtvis krävs, måste man också förstå den skapande aktiviteten och den deltagarkultur som nu frodas på nätet. Detta dels för att skapa kontinuitet i lärandet hos de som redan är långt framme i användning och dels för att överbrygga de klyftor som riskerar att uppkomma mellan de som växer i deltagarkulturen och de som faktiskt står utanför.
Men det är väl inte en utrednings uppgift att tolka hur uppdraget ska genomföras. Det åvilar varje lärosäte. Men det är här utredningen som helhet svajar. På vissa områden görs omfattande förklaringar som om det vore en vetenskaplig text, på andra områden inte. Man frågar sig ibland varför vissa områden skrivs fram detaljerat medan andra områden berörs mer översiktligt.
Läs även andra bloggares åsikter om lärarutbildning
Inspelning på UR
Igår var jag på UR och medverkade i programmet I Love Språk. Denna gång handlade det om digital kompetens, vidgat textbegrepp, språkutveckling och varför det tar sådan tid att implementera teknik i skolan. Medverkade gjorde också Judith Wolst, som har bloggen Internetionalisering, där hon bl.a. skriver om internetrelaterad teknik. Hon hade många goda idéer när det gäller att använda teknik som passar alldeles utmärkt i skolan. Programmet leddes av Lotta Jankell, erfaren och engagerad programledare, också blivande gymnasielärare och mycket intresserad av att diskutera skolutveckling och lärarens uppdrag. Roligt att få medverka kring dessa viktiga frågor och dessutom få sprida information om Ung Kommunikation. Programmet sänds i februari.
Läs även andra bloggares åsikter om vidgat textbegrepp, digital kompetens, I Love Språk
Läs även andra bloggares åsikter om vidgat textbegrepp, digital kompetens, I Love Språk
Lite kort från konferensen OnLine Educa Berlin
Några korta reflektioner från OnLine Educa i Berlin. Flera intressanta frågeställningar presenterades i programmet. Några av dessa hann jag ta del av. För övrigt blev det en hel del arbete vid KK-stiftelsens monter och naturligtvis mycket diskussion med svenskar, både samarbetande projekt och andra, om det nya lärarutbildningsförslaget.
Två intressanta föreläsningar stack ut lite, framförallt också mot den fond av utbildningsföretag som gärna lanserade heltäckande system för utbildning.
Michael Wesch, antropolog från Kansas State University, höll ett mycket inspirerande anförande. Han är nog mest känd för sin Youtube-film The Machine is Us/ing Us, som han också tog upp som ett mycket illustrativt exempel på det nya medielandskapet. Men han utvidgade också sitt resonemang utifrån ett antropologiskt perspektiv med exempel från sin vistelse på Nya Guinea, där han också mycket tydligt kunde se avgörande samhällsförändringar när skriftspråkskulturen gör inbrytningar i den gamla kulturen. Analogin till betydelsen av medietekniska förändringar här är inte långt borta.
Den andra föreläsningen handlade om OER, Open Educational Resources, dvs undervisningsresurser som ligger öppet för lärare att använda i sin undervisning, men också naturligtvis för studenter. Det mesta av undervisningsmaterial ligger nu inom lösenordsskyddade system, bara åtkomliga för studenter som går specifika kurser. Men det finns en positiv trend som syftar till att öppna upp för större delning av resurser. Richard Baranuik, som jag lyssnade till på konferensen får förklara vidare. Finns ytterligare information på UNESCO Virtual University.
I senaste numret av Universitetsläraren finns också ett intressant inlägg som hör ihop med denna diskussion, Kampen mot kopiering är dömt att misslyckas, skrivet av Jonas Svensson, Högskolan i Halmstad och Stefan Arvidsson, Växjö universitet.
Läs även andra bloggares åsikter om open educational resources, medielandskap, medietekniska förändringar
Två intressanta föreläsningar stack ut lite, framförallt också mot den fond av utbildningsföretag som gärna lanserade heltäckande system för utbildning.
Michael Wesch, antropolog från Kansas State University, höll ett mycket inspirerande anförande. Han är nog mest känd för sin Youtube-film The Machine is Us/ing Us, som han också tog upp som ett mycket illustrativt exempel på det nya medielandskapet. Men han utvidgade också sitt resonemang utifrån ett antropologiskt perspektiv med exempel från sin vistelse på Nya Guinea, där han också mycket tydligt kunde se avgörande samhällsförändringar när skriftspråkskulturen gör inbrytningar i den gamla kulturen. Analogin till betydelsen av medietekniska förändringar här är inte långt borta.
Den andra föreläsningen handlade om OER, Open Educational Resources, dvs undervisningsresurser som ligger öppet för lärare att använda i sin undervisning, men också naturligtvis för studenter. Det mesta av undervisningsmaterial ligger nu inom lösenordsskyddade system, bara åtkomliga för studenter som går specifika kurser. Men det finns en positiv trend som syftar till att öppna upp för större delning av resurser. Richard Baranuik, som jag lyssnade till på konferensen får förklara vidare. Finns ytterligare information på UNESCO Virtual University.
I senaste numret av Universitetsläraren finns också ett intressant inlägg som hör ihop med denna diskussion, Kampen mot kopiering är dömt att misslyckas, skrivet av Jonas Svensson, Högskolan i Halmstad och Stefan Arvidsson, Växjö universitet.
Läs även andra bloggares åsikter om open educational resources, medielandskap, medietekniska förändringar
Förslag till ny lärarutbildning
Nu är förslaget till ny lärarutbildning offentligt. Det var naturligtvis väldigt intressant utifrån vårt arbete med Ung Kommunikation att följa presskonferensen. En allmän presentation av helheten gjordes utan att betona några specifika områden. När det gäller frågan om digital kompetens lyfts den fram som en av fyra övergripande utgångspunkter som ska prägla och genomsyra all lärarutbildning:
I bakgrundsbeskrivningen tas KK-stiftelsens arbete upp och vårt arbete i Ung Kommunikation tillsammans med LIKA-projektet i Stockholm lyfts fram, se utredningen sidan 17. Roligt och samtidigt betydelsefullt. Det vi arbetar med har betydelse och våra erfarenheter är väl värda att spridas.
Tre dimensioner lyfts fram som centrala:
Avslutningsvis lyfts forskningen fram som en betydelsefull faktor. Inte bara forskning som kartlägger och analyserar utan också som innovativ kraft för förnyelse:
Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden (utredningen sid 174).
- vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt
- historiskt perspektiv
- internationellt perspektiv
- informations- och kommunikationsteknik (IT) som utbildningsresurs
I bakgrundsbeskrivningen tas KK-stiftelsens arbete upp och vårt arbete i Ung Kommunikation tillsammans med LIKA-projektet i Stockholm lyfts fram, se utredningen sidan 17. Roligt och samtidigt betydelsefullt. Det vi arbetar med har betydelse och våra erfarenheter är väl värda att spridas.
Tre dimensioner lyfts fram som centrala:
- IT som verktyg och informationskälla
- IT:s möjligheter till förnyelseoch fördjupning
- Den sociala dimensionen
Avslutningsvis lyfts forskningen fram som en betydelsefull faktor. Inte bara forskning som kartlägger och analyserar utan också som innovativ kraft för förnyelse:
Det är vidare väsentligt att den nya forskning som initieras inte enbart dokumenterar vad som har gjorts och vilka resultat som framkommit. Innovations- och scenarieforskning är minst lika angelägna områden (utredningen sid 174).
OnLine Educa Berlin
Är i Berlin på den stora OnLineEduca konferensen. En viktigt uppgift för oss här är att diskutera förmågor och kompetenser i ett alltmer digitaliserat samhälle, 21st Century Skills. Läs mer på KK-stiftelsens blogg.
Klockan 11 idag presenteras den nya lärarutbildningsutredningen. Följ presentationen på webben.
Klockan 11 idag presenteras den nya lärarutbildningsutredningen. Följ presentationen på webben.