Ung Kommunikations blogg

Den här gruppen utforskade den virtuella världen Second Life under ett par månader 2007 och 2008, med en mängd olika aktiviteter. Kärnan i gruppen kom från Nätverket SIP, men de hade även kontakter och "syskonprojekt" med bland annat Centrum för flexibelt lärande och Studieförbundet Vuxenskolan, och en hel del utåtriktade kontakter med lärarstudenter och lärare och forskare vid Linnéuniversitetet. Det finns en blogg, och en hel del sidor som är kopplade till den ö i Second Life som gruppen jobbade med, främst med Studieförbundet Vuxenskolan, och som kallas Svenskt resurscenter.

Ett blogginlägg sammanfattar aktiviteterna i temagruppen. En sammanfattning av sammanfattningen blir att man har nått ut till en hel del olika grupper: samarbete med Linnéuniversitetet (då Högskolan i Kalmar) runt Kamimo Island i Second Life, föreläsningar och workshops för lärarstudenter, kontakter med uppsatsstudenter om kandidatuppsatser, intresseförfrågningar från skolor runt om i landet, etc.

En av erfarenhetssidorna beskriver att hypen för Second Life nu är över och att det är Facebook som gäller, men när jag söker efter nya aktiviteter runt Second Life och främst forskning och utbildning hittar jag ett kalendarium fullt med aktiviteter, en mycket levande mailinglista för utbildare, en svensk regelrätt nättidning, och exempelvis den här svenska bloggen som uppdateras regelbundet.

I Umeå har Humlab aktiviteter och kurser runt Second Life, och det annonseras språkundervisning för i höst.

Som distansutbildningsplattform tror jag att Second Life är ganska bra, och några av deltagarna i temagruppen pekar också på den synlighet som avatarerna har, till skillnad från i många andra forumsammanhang. Det finns ju också många möjligheter till strömmande media, som även temagruppen har utforskat med direktsända konserter etc.

Annars tror jag att den verkliga världen snart kommer att ha en så pass rik informationsinfrastruktur att det går att bygga en virtuell värld "ovanpå" den, så att vi inte behöver en separat 3D-miljö, utan kan bygga vidare på den vi redan lever i. Och så är det ju också möjligt att ta en del av begreppsapparaten från spel och 3D-världar och applicera på den verkliga världen: så här ter sig världen när man ser den som ett spel.

/Simon Winter

Från gruppens arbete som verkar ha pågått under första delen av 2009 finns det en blogg med i princip bara ett inlägg, samt en intressant slutrapport. Blogginlägget pekar vidare på fyra wiki-sidor som producerats inom projektet, om hjärtat och blodet, andningen, cellen och kaströrelser. Dessutom fördes kontinuerliga diskussioner via lärplattformen Moodle.

Visualisering verkar i projektet betyda alla former av visuell gestaltning -- det är alltså inte visualisering av naturvetenskapliga data det är frågan om, utan snarare bilder och figurer, som den ovan som föreställer krafter som verkar på en kastparabel.

Man kan säga att projektet dels är ett allmänt projekt om visualisering, där stora delar kunde ha utförts utan IT-stöd, och dels ett projekt som utnyttjar IT på ett bra sätt, både när det gäller framtagning av multimedial gestaltning, wikis för kollaborativt skrivande och olika IT-plattformar för publicering.

Jag tror att den här formen av gestaltning är mycket viktig för skolan i framtiden, och kunskap om digitala verktyg en nyckelfråga. Läs även detta inlägg om Dan Meyer och problembaserat lärande.

Några utvalda lärdomar från projektets slutrapport:

* Bilder som används i undervisningssammanhang är ofta alltför komplexa, speciellt för den oerfarne. De som designar bilderna och visualiseringarna behärskar oftast de symboler och mönster som de använder så väl att de blir omedvetna om de utmaningar de utsätter novisen för.

* Begreppsbildningen inom naturvetenskap bygger för många på att kunna skapa inre representationer av strukturer och molekyler. Undervisningen inom naturvetenskap behöver därför ta stöd av väl genomtänkta modeller, som möjliggör ett skapande av otvetydiga begrepp vad gäller strukturerna

* De frågor man utgick ifrån: Finns koppling mellan lärande/teori och visualiserat objekt/process? Vad är relevant, viktigt för förståelse/kunskapsbyggandet av resp. fenomen/begrepp? Vilken nivå visas (makro eller mikro)? Är det uppenbart att det är ett immobilt objekt eller en process som förevisas? Är det förevisade korrekt eller finns brister?

* Den största lärdomen för såväl lärare som studenter var hur dåligt bilder och text normalt samverkar i naturvetenskapliga böcker och på hemsidor på internet.

* Det var en hel del problem med copyright och att visa/länka/modifiera andras bilder i relation till att producera egna. (Creative commons-licensierade bilder verkar inte ha använts.)

* Det är viktigt med enkla och lättanvända verktyg. Ritplattor efterfrågas. Den använda wiki-lösningen (som bygger på Apples lösning) var inte tillräckligt enkel så att man lätt kunde bädda in bilder. (Och det är ju inte heller Mediawiki i sitt grundutförande.)

* Inom vissa områden jämfördes videobild med stillbild: Det blev uppenbart att denna långsamt svepande video-sekvens gav en mycket bättre återgivning av skillnaderna mellan barrskog och lövskog än de motsvarande stillbilder som tagits med digitalkamera.

Det verkar också som att ett av resultaten av projektet blev något som man egentligen tänker sig skulle vara en grundförutsättning för skolarbetet idag, nämligen intresset för streamade videoklipp på nätet. Det framgår av rapporten att lärarstudenternas intresse för det material som finns på nätet ökade och att de hjälpte till att införa YouTube-klipp i undervisningen på de skolor där de gjorde sin VFU. Är det inte lustigt att det inte är mer spritt att använda sånt material på dagens skolor?

Jag hoppas att återkomma till temagruppen i ett uppföljande inlägg framöver.

/Simon Winter